Om du baserar din teori på en sak och den inte betyder något. Vad spelar följsamheten till mymdigheternas råd för roll om den i itiala smittspridning som är huvudorsaken till skillnaderna.
Ah du har en spökskrivare som skriver åt dig och påstår att vi borde ha samma smittspridning som övriga norden för att vi har liknade samällssytem. Det är en teori.
Jopp. Just så.
Detta har förnekats på någon av de senaste veckornas pressträffar. Minns inte vilken, men det uttalade tydligt att det inte är så det går till. Den rätta vägen för detta är att myndigheten (vid behov, osäker på om det är socialstyrelsen eller kanske msb som styr detta?) begär hjälp hos grannländerna och de svarar på om de kan hjälpa till. Och någon sådan förfrågan har inte gått ut.
Ber om ursäkt utifall någon annan svarat liknande eller så men tänker att detta kanske kan lugna dig eller andra.
Det är Socialstyrelsen och man gör en hemställan vanligtvis. Kommunerna gör också hemställan på olika vis när det gäller andra behov av hjälp eller av beslut som inte kan fattas av kommunen. Så funkar det i de flesta kriser av olika dignitet.
Fast det är inte regeringens attityd. Det är ju folkets attityd. Om alla hade följt det vi ska följa hade det kanske inte sett ut såhär. Men istället för att följa allt vi ska följa verkar alla vara mer intresserade av att klaga, sätta sig emot osv och det konstiga för mig är att de som klagar mest är de som vill ha hårdare tag (jag tycker det är hårt då det ligger en lagstiftning i grunden) men som vägrar ens följa de enkla råden. Allt skulle stängas och nu när börjar stängas ner klagar samma människor på det?
Jag tror det här har att göra med 2 saker.
Exemplen är som synts genom de här trådarna otaligaDet är ju en delikat balansgång; tillräckligt hårda restriktioner för att få en effekt av minskad smittspridning, som samtidigt inte upplevs för hårda för folk i allmänhet utan på en nivå där man kan förvänta sig ett efterlevande av restriktionerna och som matchar det allmänna krismedvetandet eller kan skapa ett allmänt krismedvetande och samtidigt på en nivå som är hållbar över tid eftersom människor tenderar att tröttna efterhand och det gäller att inte tappa uthålligheten, samtidigt som det ska balanseras med nytillkomna smittorisker..
Ber om ursäkt utifall någon annan svarat liknande eller så men tänker att detta kanske kan lugna dig eller andra.
Jag skulle ta det ganska kallt faktiskt. Hittills så har alla pandemier under historien till slut klingat av och blivit mindre av med tiden så att livet blivit normalt, som vi hade det år 2019.
Jag finner det ganska osannolikt att just denna skulle vara annorlunda. Hur lång tid det tar vet man såklart inte, men det har bara gått ett år nu.
Jag tycker att det är tröstande
Det är jättesvårt! Framförallt när det gäller hur människan fungerar i sådana här situationer och vilken ryggsäck man har. Det är så enkelt att säga att det ska stängas, det ska vara si o så men det finns så mycket mer bakom. Som du skriver, bland det svåraste har varit att balansera information och kommunikation och inte nå informationströtthet. Hur hittar vi balansen, när ska vi pumpa ut Corona-virus-info och när ska vi pumpa ut annan information? Vilken annan information ska vi ha? Är det lämpligt? Till vilka? Jag brukar lyssna på Misse Wester i mitt jobb och även fler forskare kring beteenden och jag kan villigt erkänna när jag började jobba med beredskapsfrågor för 10 år sen tänkte jag ”äh, nu ska här produceras, vi ska planera för det värsta, säkerställa samhällsviktig verksamhet, köpa reservkraftverk, utbilda, öva krig osv” och hade bara en tanke på kriskommunikation som ”bisyssla” i en kris. Även om kommunikationen är över 80% i en kris så tänkte jag mest att det har har jag ju folk till, de kan kommunikation, men ju fler kriser jag ställs inför (och mindre samhällsstörningar) så inser jag hur viktigt och svårt det är med kommunikation. Och hur mycket jag måste lyssna, lära och läsa om det för att jag ska kunna utföra mitt jobb ännu bättre.
Jag håller med.Trots att det drabbar olika hårt och en del regler kan tyckas ologiska så tycker jag ändå att det är redigare med en strikt stängning. Inte en massa undantag att tjafsa om. Stängt är stängt. Även om det är sorgligt att det behöver vara så.
DN hade en snyfthistoria om en familj från Schweiz som skulle fira jul med mormor och morfar i Sverige. Pappan som inte var svensk medborgare kom inte in via Kastrup/Danmark utan fick åka tillbaka och flyga direkt in i Sverige istället. En annan kom från Portugal för att fira jul med sin särbo men fick vända om vid gränsen. Här ska vi hålla våra bubblor och firar jul mer eller mindre ensamma. Och de reste över halva Europa
Ja alltså jag säger inget om det. Utan det jag menade är att oavsett vad man gör eller inte gör så kommer detta att klinga av också, som svar på det du skrev om att det aldrig kommer bli som det var innan.
