Carl-Gustaf Thulin: Ingen vinner på att ducka debatten

Det glädjer mig att William Nilson Fryer reagerar på vad jag skrivit, och visst är det spännande att bli kallad ’djurrättsaktivist’. Den såg jag inte komma. Här nedan ska jag försöka besvara och förklara mina tankar, samt även bemöta några av Nilson Fryers rallarsvingar. Det skriver i dag forskaren och docenten på SLU Carl-Gustaf Thulin på Ridsport Debatt.
 
Nu har jag inte följt denna debatt fullt ut, men jag tycker det är intressant att det tas upp. Som jag förstått det är en anledning till bristande biologisk mångfald i Sverige att människor tagit bort de stora betesdjuren från naturen = skogarna blir för tätbevuxna och hagarna för hårt betade. Vi behöver balans. Så jag tycker det är jätteintressant, och jag tror absolut hästen som art skulle klara galant att leva vilt i Sverige, men att släppa ut vilka tama individer som helst nog inte blir så bra.
 
Har som svårt att tro att hästen ska vara lösningen för biologisk mångfald. Finns betydligt mer lämpliga nötkreatur. Vi vet redan med tex Revinghed att djuren verkligen gynnar markerna. Det vore väl fantastiskt om köttproduktion hjälper miljön istället för att bidra till en försämring av den.

(Förra veckan körde jag förbi skogsmarken som betades av just nötkreatur och det var fint att se hur de håller nere sly och djuren var otroligt fina och välmående!)
 
Att återställa skog borde ligga på skogsbolagen och politiker. Man avverkar skog = varierad skog med tall. Gran och lövträd där det finns växtlighet på marken. Ersätter med tätvuxen granplantering där endast granbarkborren gillar att bo. Ett stort träd från kalhuggning ersätts av 2 granar storlek tandpetare. Då tar skogsbolagen till storsläggan att det ska skjutas mer älg. Älgar svälter då dom inte hittar tillräckligt med mat i en granplantering och är tvingad att gnaga på granarna. En stor omställning inom Eu på gång som kommer det göra svårt att importera kaffe och kakao med de nya skogs reglerna. Vi får nog de nya Eu derektiven till Sverige. Vilket innebär att stora mängder skog/granplantering skall bli betesmark. Riktig urskog har vi mindre än 2% kvar av skogsbeståndet. Virkes priset är högt nu så det avverkas i rasande takt. Så hållbart uttag/gallring av skog och återplantering med biologisk mångfald är mer långsiktigt tycker jag. Ska vi hålla hästar till betesvård så finns det djur som är bättre anpassade för det.
 
Att återställa skog borde ligga på skogsbolagen och politiker. Man avverkar skog = varierad skog med tall. Gran och lövträd där det finns växtlighet på marken. Ersätter med tätvuxen granplantering där endast granbarkborren gillar att bo. Ett stort träd från kalhuggning ersätts av 2 granar storlek tandpetare. Då tar skogsbolagen till storsläggan att det ska skjutas mer älg. Älgar svälter då dom inte hittar tillräckligt med mat i en granplantering och är tvingad att gnaga på granarna. En stor omställning inom Eu på gång som kommer det göra svårt att importera kaffe och kakao med de nya skogs reglerna. Vi får nog de nya Eu derektiven till Sverige. Vilket innebär att stora mängder skog/granplantering skall bli betesmark. Riktig urskog har vi mindre än 2% kvar av skogsbeståndet. Virkes priset är högt nu så det avverkas i rasande takt. Så hållbart uttag/gallring av skog och återplantering med biologisk mångfald är mer långsiktigt tycker jag. Ska vi hålla hästar till betesvård så finns det djur som är bättre anpassade för det.
Svarar för att lära mig, inte säga emot dig. Men är inte själva grejen med hästar/nötdjur som betesdjur att de har olika betessätt och olika hovar/klövar (vilka påverkar markstrukturen på olika sätt), och därmed kompletterar varandra, och inte kan ersätta varandra i de ekologiska kedjorna?
 
Det glädjer mig att William Nilson Fryer reagerar på vad jag skrivit, och visst är det spännande att bli kallad ’djurrättsaktivist’. Den såg jag inte komma. Här nedan ska jag försöka besvara och förklara mina tankar, samt även bemöta några av Nilson Fryers rallarsvingar. Det skriver i dag forskaren och docenten på SLU Carl-Gustaf Thulin på Ridsport Debatt.
Konstigt svar. Jag började ju läsa hans ursprungsartikel och tänkte att det var superkul med någon som var för vildhästar i Sverige. De hör ju hemma mer på Gotland än rådjuren i alla fall till exempel.

Men så visade det sig att det var en jättehatisk känga till ridsporten istället. I början (tyckte jag alltså, någon annan kan ha läst det på annat vis) och det är väl klart att det finns lite problem i bedömningar och annat i tex vissa delar. Men en sådan känga kändes inte alls rätt.

Så det här svaret låter väldigt oskyldigt i jämförelse, som om han inte alls trampat hårt på en väldigt öm tå.
 
Har som svårt att tro att hästen ska vara lösningen för biologisk mångfald. Finns betydligt mer lämpliga nötkreatur. Vi vet redan med tex Revinghed att djuren verkligen gynnar markerna. Det vore väl fantastiskt om köttproduktion hjälper miljön istället för att bidra till en försämring av den.

(Förra veckan körde jag förbi skogsmarken som betades av just nötkreatur och det var fint att se hur de håller nere sly och djuren var otroligt fina och välmående!)
Hästar och nötdjur betar på olika sätt.

kn: Så jag tycker inte alls det är något som helst fel på rewilding med gotlandsruss i Sverige. Det är resten av hans ursprungstext jag inte gillar. Att ha halvblod springandes runt i skogen är ju helt fel för både skog, häst och människa. Och det är ju helt självklart och uppenbart för alla att merparten hästar i samhället inte har någon överlevnadschans om de inte får vara tama. Även Gotlandsruss kommer ju vara tama hur "vilda" de än blir precis som vildhästarna i USA och säkert Australien* de har ju alltid gått ut och hämtat en ponny/häst när en behövts för lantarbetet. För de är genetiskt tamdjur. (vilket alla hästar som finns är, inklusive Pzewalskis, om än i betydligt mindre grad än andra.)

*Dessutom kom de hästarna från mer rubust bakgrund när de förvildades än dagens halvblod. Och många dog säkert i många år.

(btw, jättekonstigt på Fråga Lund senast. Om varför Zebror är svårare att tämja än vildhästar. Svar utan att gå in på att det inte finns vildhästar... Sannolikt var väl Zebrorna mer svårtämjda än de vilda hästar som fanns för 5000 år sedan, men det vet vi ju inte, och de är helt utdöda så man kan inte jämföra. Utan jämförelsen är -vild Zebra mot -domesticerad häst sedan 5000+ år tillbaka.)
 
Senast ändrad:
Han har en del sakfel i sin artikel som att sista gången hästar användes i militära sammanhang var det polska kavalleriet vid invasionen 1939. Det stämmer inte, även om motoriseringen slagit igenom användes hästar av militären under hela andra världskriget.

Han skriver också att det i Sverige bara finns en handfull (fem ungefär?) hästar inom jord- skogsbruket. Visst måste det vara betydligt fler än så?

Sen idéen att försöka introducera "vildhästen" igen i Sverige. Var då undrar jag? Och varför? Vi har inte den typen av natur i Sverige som passar för vildlevande hästar.,
 
Senast ändrad:
Det man kan göra och som görs på Lojsta hed är att ett naturreservat eller liknande större naturområde hägnas in och sen får hästarna mer eller mindre sköta sig självt året runt. Men det är ganska långt ifrån att släppa ut hästar vilt och det finns bättre djur för att hålla betesmarker öppna.
 
Finns det områden som skulle fungera för det? Island har väl ett mindre antal förvildade hästar men där är förutsättningarna helt annorlunda.
Inte ens Island har vilda hästar och har aldrig haft. Det finns hästar som går stora flockar i väldigt stora inhängnader. För att de har semester, är unghästar som växer eller av andra anledningar inte används just då. Men de är inte vilda och fodras över vintern.
 
Inte ens Island har vilda hästar och har aldrig haft. Det finns hästar som går stora flockar i väldigt stora inhängnader. För att de har semester, är unghästar som växer eller av andra anledningar inte används just då. Men de är inte vilda och fodras över vintern.
Jag läste att det finns en liten grupp förvildade hästar utan ägare, men bara som jag läst på internet så det kan vara fel.
 
Absolut att hästar kan användas bättre som betesdjur för att hålla marker öppna, men inte som "vilda". Jag tänker det vore mer rimligt med långa sommarbeten ungefär som man håller dikor.
 
Ett problem är väl också att få avsättning för överskottet av hästar som blir till, att skjuta av eller slakta känns inte som ett gångbart alternativ när det gäller hästar.
 
Jag läste att det finns en liten grupp förvildade hästar utan ägare, men bara som jag läst på internet så det kan vara fel.
För ett par år sedan hittades det en flock hästar som fått föröka sig och sköta sig själva i ca. 65 år. Ägaren hade dock fodrat under de värsta vintrarna och de gick i en inhängnad. När han dog var det arvingarna som upptäckte dem. Mannen hade i sin tur ärvt hästarna för länge sedan, av sin pappa har jag för mig, inte varit intresserad av dem men aldrig tagit sig tid att sälja och sen gick åren.
 
För ett par år sedan hittades det en flock hästar som fått föröka sig och sköta sig själva i ca. 65 år. Ägaren hade dock fodrat under de värsta vintrarna och de gick i en inhängnad. När han dog var det arvingarna som upptäckte dem. Mannen hade i sin tur ärvt hästarna för länge sedan, av sin pappa har jag för mig, inte varit intresserad av dem men aldrig tagit sig tid att sälja och sen gick åren.
Var, i Sverige? :confused:
 
Han är ju inte den första med tanken om förvildade hästar. Vet att det pratades om det när ett annat land i Europa introducerade häst som vilt (jätteosäker men kan varit Rumänien), kommer ihåg att det visades något program om det då och det började testas om russ skulle kunna klara sig utan stödfoder i Sverige.

Då liksom nu känner jag bara nej nej nej vi har tillräckligt med trafikolycka med stora vilda djur.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Att djurrättsaktivister som Carl-Gustaf Thulin yttrar sig i frågor som han närmast saknar kompetens i, trots statligt stöd till...
Svar
0
· Visningar
457
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp