Linda_77
Trådstartare
Jag har sorg, eller rättare sagt börjat ta ut den lite i förskott
Min älskade gamle Staffordshire Bullterrierhane på dryga 10 år har problem med framförallt sina armbågar *snyft*. Var på djursjukhuset och fick medicin i måndags (Zubrin) samt ska börja simträna på rehab om två veckor. Glukosamin äter han redan sedan 1,5 år tillbaka.
Igår fick jag en mindre chock när jag kom hem från jobbet...han var rejält halt och det sitter i även idag. Därför känner jag mig väldigt ledsen, pessimistisk o nedstämd och börjar inse att han nog ine hänger med för evigt hur gärna jag än vill .
Vill helst inte tänka tanken, men någon gång i framtiden vill jag nog ha en ny hund när han inte längre finns med mig. Då kommer genast funderingarna: Vilken ras skulle kunna passa mig??
1. Den skall helst vara medelstor och korthårig - inte för mkt pälsvård
2. "Lagom" motionskrävande, absolut inget krav på bruksegenskaper men bör inte vara helt obildbar och gärna orka med på en ridtur i skogen samt eftersök med husse. Normala promenader till vardags, men som inte behöver flera hårda träningspass i veckan...
3. Ett absolut måste är att den funkar klockrent med andra hundar, djur och barn.
På de två första punkterna bara SKRIKER mitt hjärta STAFFE , men det är på punkt 3 det faller. Min egen goding är underbar på alla sätt och vis men är tyvärr inte att lita på med (vissa) andra hundar. Alla skriverier om otrevliga incidenter plus att folk tittar snett på min hund gör mig ännu mer osäker.
Under årens lopp har det tillkommit sambo och två taxtikar samt tillhörande svärmor med Golden-kennel, så det MÅSTE bara funka med hundar "utanför familjen" oxå.
Vad göra den dag det blir dags?
Kan tillägga att jag inte heller är nån hundexpert utan bara vill ha en lättsam, go kompis...
Min älskade gamle Staffordshire Bullterrierhane på dryga 10 år har problem med framförallt sina armbågar *snyft*. Var på djursjukhuset och fick medicin i måndags (Zubrin) samt ska börja simträna på rehab om två veckor. Glukosamin äter han redan sedan 1,5 år tillbaka.
Igår fick jag en mindre chock när jag kom hem från jobbet...han var rejält halt och det sitter i även idag. Därför känner jag mig väldigt ledsen, pessimistisk o nedstämd och börjar inse att han nog ine hänger med för evigt hur gärna jag än vill .
Vill helst inte tänka tanken, men någon gång i framtiden vill jag nog ha en ny hund när han inte längre finns med mig. Då kommer genast funderingarna: Vilken ras skulle kunna passa mig??
1. Den skall helst vara medelstor och korthårig - inte för mkt pälsvård
2. "Lagom" motionskrävande, absolut inget krav på bruksegenskaper men bör inte vara helt obildbar och gärna orka med på en ridtur i skogen samt eftersök med husse. Normala promenader till vardags, men som inte behöver flera hårda träningspass i veckan...
3. Ett absolut måste är att den funkar klockrent med andra hundar, djur och barn.
På de två första punkterna bara SKRIKER mitt hjärta STAFFE , men det är på punkt 3 det faller. Min egen goding är underbar på alla sätt och vis men är tyvärr inte att lita på med (vissa) andra hundar. Alla skriverier om otrevliga incidenter plus att folk tittar snett på min hund gör mig ännu mer osäker.
Under årens lopp har det tillkommit sambo och två taxtikar samt tillhörande svärmor med Golden-kennel, så det MÅSTE bara funka med hundar "utanför familjen" oxå.
Vad göra den dag det blir dags?
Kan tillägga att jag inte heller är nån hundexpert utan bara vill ha en lättsam, go kompis...