Bröstförstoring

[felmar]

Hej. Jag är en tjej på 18 år och jag har verkligen INGA bröst. Jag har funderat på att förstora brösten väldigt länge, för dom verkar inte växa. Jag är väldigt smal så det spelar nog in mycket. Problemet är att jag inte har råd för tillfället. Min mamma vet hur mycket jag vill det här och hon står bakom mitt beslut till 100%. Är det osmart att låna pengar av sina föräldrar för att senare betala 1000 kr i månaden i cirka 2,5 år när jag har fått heltidsjobb? För jag vill ju inte vänta. Det är inte så kul att inte ha några bröst alls. Hur hade ni gjort? Hur har ni gjort? Någon som har erfarenheter ifrån bellakliniken i Stockholm?

 

[Korven]

Gå upp några kilo så får du se.

 

[Knasibas]

Bara så du vet, jag hade också väldigt små bröst i din ålder. I 20-årsåldern satte de igång att växa, utan att jag gick upp i vikt (jag tror faktiskt jag gick ner).

Oavsett hur du väljer att göra, så hoppas jag i alla fall att du funderar både en och tjugo gånger över riskerna som finns med operationer.

 

[Con]

Kan du inte ge det några år? Risken finns att du ångrar dig tror jag. Jag ångrar själv, såhär fem år senare, många beslut jag fattade i 18-årsåldern och jag tror att det är vanligt att det blir så. En bröstoperation är ett dyrt, och inte alls riskfritt, beslut som tål att tänkas över. Dessutom kan dina bröst fortfarande förändras/växa i flera år framåt, mina slutade inte växa förrän jag var kring 21 år, så om inte annat är det klokt att vänta av den anledningen. Viktuppgång är nog ett hett tips som nämnts ovan.

Sen kan du förstås fundera över dina motiv till en operation en vända till, varför är det inte så kul med små bröst? Varför ska man skära i en frisk kropp?

 

[Alexis]

Vänta med att operera.

Av de anledningar som andra redan tagit upp.

Spara ihop pengarna kan du göra oavsett så om du fortfarande vill operera dig om 5-6 år kan du vid det laget betala själv ur egen ficka eller göra något roligare för pengarna om det skulle vara så att du tänkt om.

 

[hagel]

Hej. Jag är en tjej på 18 år och jag har verkligen INGA bröst. Jag har funderat på att förstora brösten väldigt länge, för dom verkar inte växa. Jag är väldigt smal så det spelar nog in mycket. Problemet är att jag inte har råd för tillfället. Min mamma vet hur mycket jag vill det här och hon står bakom mitt beslut till 100%. Är det osmart att låna pengar av sina föräldrar för att senare betala 1000 kr i månaden i cirka 2,5 år när jag har fått heltidsjobb? För jag vill ju inte vänta. Det är inte så kul att inte ha några bröst alls. Hur hade ni gjort? Hur har ni gjort? Någon som har erfarenheter ifrån bellakliniken i Stockholm?

En av mina bästa vänner hade noll/zero/inga bröst långt upp i tonåren, men vid 19-20 års ålder drog de igång och har resulterat i ett par ordentliga bazookas . Hon var då muskulös och smal och har även samma kroppsform numera, bara med bröst som är så stora att de blir opraktiska ibland . Mina egna bröst började växa i tidiga tonår och höll sig på en liten a/b-kupa till jag var 22-23 år och min kropp plötsligt fick för sig att gå ner några kilon samtidigt som tuttarna (något smärtsamt) exploderade till en d-kupa.

Så ta det luuuugnt och ta inga förhastade beslut innan du vet vad din kropp hittar på de närmaste åren. Kanske har du ett par rejäla bröst om ett par år, utan att betala en enda spänn? Eller så är de fortfarande pyttesmå, men du har plötsligt börjat känna att "Hey, jag gillar ju mina tuttar oavsett storlek! Schyst!". Det kan ju också vara så att de om 3/4/5 år fortfarande är pytte, men att du då har fler pengar att spendera utan att låna.

 

[Hero]

Sen kan du förstås fundera över dina motiv till en operation en vända till, varför är det inte så kul med små bröst? Varför ska man skära i en frisk kropp?

Ja, det undrar jag också? Varför är det inte kul med små bröst?
Om du vill ha input från en kille. Jag har aldrig lagt någon stor vikt på brösten? De jag har träffat har haft olika storlekar och en av dom hade nästan inga bröst alls. Jag tror dom flesta killar håller med mig om det. Naturligt är bäst

 

[Jaulgreis]

Vänta ett par år för guds skull. Spara ihop pengarna själv sen, och sen kan du göra precis vad du vill. Kanske vill du lägga pengarna till en kontantinsats, en bil, en resa eller ett par stora rattar. Jag är säker på att du inte kommer att ångra dig om du bara väntar ett par år.

 

[Red_Chili]

Jag tycker att du bör göra såhär:
1. Kolla att du verkligen har en passande bh i rätt modell. Det gör enormt(!) mycket för hur brösten uppfattas (såklart inte när du inte har bh, men kan du vara nöjd under hela tiden du är påklädd kan det bli lättare att vara nöjd även utan kläder). Det kollar du bäst i en riktigt bra bh-affär, glöm de vanliga klädaffärerna. Det finns alltså gott om folk som tänker att de har små bröst för att de går runt med b-kupa, sedan när de varit i en riktig affär och fått bra hjälp så går de runt med d-kupa. Hade de haft större bröst, då hade det genast blivit jäkligt svårt att hitta bra bh och bröst i en illasittande bh ser aldrig bra ut.
2. Ha tålamod. På vissa personer börjar inte brösten växa förrän i 20-22års-åldern.
3. Tänk på alla miljarder fördelar som finns med små bröst och på alla nackdelar med stora bröst. (Det finns mängder av punkter att räkna in där)
4. Kolla om du kan gå upp lite i vikt och om det i så fall påverkar bröststorleken. Det är betydligt enklare, hälsosammare och billigare att gå upp lite i vikt för att se hur kroppen påverkas än att börja operera sig.

 

[Dorinda]

Vänta några år. Jag växte 2 cm på längden när jag var 23, det händer mycket i kroppen flera år till. Tyvärr växte inte brösten samtidigt

Jag har små bröst men bryr mig inte nämnvärt. De är aldrig i vägen och min pojkvänn misstycker defenitivt inte!

 

[sthu]

När jag var 18 hade jag enorma komplex för mina små bröst. Fyller knappt en a-kupa. Var helt övertygad om att operation skulle göra allting bättre. Jag tränade väldigt mycket, tyngdlyftning så jag var typ bara muskler. Alla andra hade ju så snygga urringningar och sådär.

Idag är jag 27 och har fortfarande pyttetuttar. Visst funderar jag fortfarande på operation ibland men nej, det är inte värt det. Varken pengarna eller konsekvenser av själva operationen.
Det är ett helvete att hitta bhar som passar, och som @Red_Chili sa är rätt bh a och o. Tyvärr är de flesta butiker och biträden bättre på stora bröst än små. Upplever att de vill spänna på en push up så det ska bli stort, när det egentligen blir snyggare med en helt vanlig trekantsbh eller något liknande.

Låna inte pengar för operation. Vänta ett par år och fundera på vad större bröst egentligen är bra för.

 

[Tonto]

Hej. Jag är en tjej på 18 år och jag har verkligen INGA bröst. Jag har funderat på att förstora brösten väldigt länge, för dom verkar inte växa. Jag är väldigt smal så det spelar nog in mycket. Problemet är att jag inte har råd för tillfället. Min mamma vet hur mycket jag vill det här och hon står bakom mitt beslut till 100%. Är det osmart att låna pengar av sina föräldrar för att senare betala 1000 kr i månaden i cirka 2,5 år när jag har fått heltidsjobb? För jag vill ju inte vänta. Det är inte så kul att inte ha några bröst alls. Hur hade ni gjort? Hur har ni gjort? Någon som har erfarenheter ifrån bellakliniken i Stockholm?

När jag var 18 hade jag nog en b-kupa. Nu har jag F kupa och är 25 år. Jag är i övrigt i samma storlek som innan. Så de kan växa efter att man fyllt 18!

 

[Manza]

Ja, det undrar jag också? Varför är det inte kul med små bröst?
Om du vill ha input från en kille. Jag har aldrig lagt någon stor vikt på brösten? De jag har träffat har haft olika storlekar och en av dom hade nästan inga bröst alls. Jag tror dom flesta killar håller med mig om det. Naturligt är bäst

Jag förstår att du menar väl. Men det blir väldigt väldigt konstigt när en kille kommer in i en tråd, och talar om för en tjej vad hon ska göra med sin kropp baserat på hans preferenser.

@felmar : Jag hade b-kupa när jag var 18, c-kupa när jag var 22. Är idag 29 och har f-kupa! Har ej gått upp massor i vikt. Så, mitt råd är att avvakta tills du skulle ha möjlighet att bekosta en operation själv, och se då om du fortfarande är sugen.

 

[starcraft]

Jag tycker du ska spara ihop pengarna först och när du har pengarna kan du fundera på om du vill göra det fortfarande. Dessutom växer brösten fortfarande. När jag var 18/20 hade jag 70B (utprovat), idag har jag 65E och haft det sen jag var 25, visst det är inga jätte bröst, men ganska lagom i mitt tycke och tillräckligt svårt att hitta bh-ar eftersom 65 oftast slutar vid c-kupa om man inte vill lägga en halv förmögenhet.

 

[EmmaBovary]

Jag håller med @Manza , det blir lite skevt när en input handlar om hur något ses som attraktivt i någon annans ögon. Ska du göra det här ska du ju göra det för att du själv vill, inte för att ses som fin för någon annan.

Jag är något äldre än vad du är, en gammal kärring på 29 år, men jag har haft samma funderingar som du har sedan jag var 18. Har alltid tyckt att stora bröst är något av det finaste jag vet, därmed skulle jag vilja ha ett par själv. Men som andra redan har sagt så finns det en möjlighet att brösten fortfarande växer några år efter att man är 18. Så jag ville ge moder natur en chans, men även försöka rannsaka om jag _verkligen_ vill göra ett ingrepp så att det inte skulle bli ett förhastat beslut. Först nu kan jag väl egentligen säga att jag är helt säker på att det vore rätt sak att göra för mig, men jag har inte kommit till det stadiet där jag gjort något än, men snart hoppas jag.

 

[Niyama]

Jag hade 70C när jag var 18, när jag var 22 hade jag 70F. Samma vikt (50 kg/163 cm). Hade iofs börjat käka p-piller däremellan. Hur som helst tycker jag det är skitjobbigt med stora bröst. Vänta och se vad som händer. När jag var 18 ville jag operera en grej i mitt ansikte, nu (28 år) kunde jag inte bry mig mindre om det (opererade alltså aldrig).

 

[Frokennordberg]

@Manza - men @Hero sa väl inte åt TS vad hon skulle göra med sin kropp? Han responderade på inlägget om varför det inte är kul med små bröst och att det är onödigt att skära i en frisk kropp. Han höll med och skrev att naturligt är bäst och gav sig själv som exempel att som kille så brydde han sig inte om vilken storlek bröst har, antagligen för att ge TS lite stöttning i att från killars sida att jättebazookas inte alltid är det som eftersträvas.

Nu har förvisso in TS angett att hon vill ha större byst pga killars tycke; hon har å andra sidan inte angett mer än att hon inte tycker det är så kul att knappt ha några bröst, sådär i allmänhet, men jag misstänker att även de tankarna poppar upp emellanåt, och då är det väl trevligt men någon från den sidan skriver att man är fin som man är.

 

[Monifa]

Vänta är mitt råd. Lägg undan och betala själv. Sen är frågan hur stora du vill ha? En person i min närhet hade noll och inget och opererade in så hon nu har en liten c. Det flesta vet nog inte att de är fake (det känns skillnad såklart) men det ser bra ut. Hon trivdes inte alls men gjorde op när hon var 35 och har aldrig ångrat sig. Så vill man ska man göra op men som många sagt växer brösten fortfarande.

Jag fick bröst när jag var 15 och de ändras fortfarande i storlek (när jag åt ppiller för ett år sedan ökade jag tre kupstorlekar men två av de försvann när jag slutade) är 23 nu och har 65H. Hade E fram till jag var 20.

 

[em-pirre]

Jag hade också väntat. Antingen växer brösten, eller så växer de inte och man är nöjd ändå. Eller så håller man fast vid sitt beslut och gör operationen (fast då har man kunnat spara pengar under tiden).

Min svägerska opererade sig för snart ett år sedan, och ångrar sig djupt. Det var en dyr, välkänd "säker" klinik, men komplikationer kan ju uppstå var som helst. De fick öppna upp igen för det blev nåt problem, och sen har hon haft väldigt ont väldigt länge också. Hon har väl C eller D nu tror jag.

(Min frisör opererade sig i Litauen eller nåt. Hon är jättenöjd. Hon var också en bit över trettio, och ville lyfta sina bröst litegrann.)

 

[Jaulgreis]

Sen så tror jag även att det är väldigt lätt att bli "berusad" av det faktum att man har fyllt 18. Helt plötsligt finns det så många saker man får göra och så många beslut man får fatta, det kan vara svårt att tänka klart och se vilka konsekvenser man kan få.