Jag har under mitt liv med hästar träffat på 3 som har opererats för sprickor i brosket på knäna.
Häst nr1: Stor halvblodsvalck som de slipade brosket på på ena bak. Han hade 50-50 prognos. Längre konvalecens och långsam igångsättning, men är fortfarande 6 år senare fullt frisk. Har behandlats för knäledsinflammation en gång efter igångsättning efter lite för lång sommarvila.
Nr 2: Unghäst med otrolig mekanik bak. Sent slutna tillväxtzoner var här en stor bidragande orsak. opererades i båda bak, brosket var inte fint
Han har inte hållit för hårt arbete utan är såld som promenadhäst vilket fungerar utmärkt.
Nr 3: Helsyster till ovanstående. Slipad i ena bak, med mycket god prognos. Har efter det fått föl och är nu riden i ett halvår utan problem.
Undrar lite om det är stoet eller hingsten som gett dom problemen. De har hela tiden sett väldigt klara ut i sin utveckling och inte blivit hårt belastde. De har dock vid ridning alltid haft bakbena under sig i allt arbete inklusive övergångar, går liksom inte att få dem till nåt annat. Halvsyskonen har varit problemfria
Jag har förstått det som att första igångsättningen är den kritiska. Klarar dom det så brukar de hålla fortsättninsvis.