Brorsans sambo har börjat spåra ur.

[Tora]

Jag frågade dig hur mycket du tycker man ska fortsätta höra av sig till någon som avsagt sig kontakt?

Nej du har inte sagt något om stalking. Det gjorde jag. Eftersom jag tycker du rekommenderar ett förhållningssätt som i många andra lägen skulle anses respektlöst och till och med kränkande.

Det ÄR en tunn linje mellan att helt enkelt respektera att en person sagt den inte vill ha kontakt, och att inte släppa en befogad oro och fortsätta höra av sig. Men jag personligen anser du lägger vikten fel. Du lägger den så det räcker att nån är orolig. Jag anser att vilken grund man har för sin oro är avgörande. Som sagt, någon som efter gräl sagt upp en sparsam kontakt är en sak, någon som utan förklaring plötsligt drar sig undan en till dess nära och god kontakt är en annan sak. Men du tycks anse att oro som oro?

Extremt få människor har fingertoppskänslan du talar om dessutom.

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

En bra början är faktiskt att läsa det jag skriver och inte förvränga det till något det inte är. Det underlättar enormt mycket.

 

[Monstermom]

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

En bra början är faktiskt att läsa det jag skriver och inte förvränga det till något det inte är. Det underlättar enormt mycket.

Du skriver ju inte utan kontext.

 

[Alexandra_W]

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

En bra början är faktiskt att läsa det jag skriver och inte förvränga det till något det inte är. Det underlättar enormt mycket.

Jag har läst. Bl.a. att OM TS är orolig så... Alltså är det TS oro och inte grunden som styr. Jag har även läst att "ofta är att bryta kontakten...." Jag har läst inlägg efter inlägg där du - gömt bakom en fingertoppskänsla det är TYDLIGT att TS inte har - rekommenderat att fortsätta höra av sig om man är orolig.

Jag frågar igen - hur många gånger ska man kränka personens önskan? När kan man släppa oron och fullt ut respektera personens önskan att vara ifred? Du är hemskt oklar i svaret där mer än att känsla ska avgöra.

Gäller det även om jag är orolig över mitt ex. Som avsagt sig kontakt då den blir för jobbig, men som jag vet mår dåligt och kan bli suicidal. Är det okej höra av sig "lite försiktigt" ändå, för jag menar jag är ju orolig och bryr mig om henom?

 

[Petruska]

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

En bra början är faktiskt att läsa det jag skriver och inte förvränga det till något det inte är. Det underlättar enormt mycket.

Men du vet ju inte om du har den fingertoppskänslan. Sannolikheten för att vilken som helst person inte har den i tillräcklig mån, bedömer jag som mycket stor. Varför skulle just du ha den? Och varför är det du som avgör att du har den? Du måste ju vara en av de som är sämst skickade att bedöma just dig själv i det fallet.

Jag tar ändå för givet att du håller med om att ingenting i TS inlägg tyder på att TS har en sådan fingertoppskänsla.

 

[Gnist]

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

Mm, för det verkar ju finnas mycket sånt..

*Jag och denna människa hatar varandra och pratar inte
*Min bror har jag ingen kontakt med heller
*Tycker att alla dessa djur borde kosta en vansinnigt massa pengar. Men tydligen inte eftersom hon ska skaffa ännu mer djur. Till slut borde man väl fatta att detta leverne är lite väl dyrt?
*Deras relation ger jag fullständigt faan i.
*Men är man sambo så ska man väl dela upp kostnaderna? Hon lever ju upp hans pengar genom att skaffa en massa djur. Det hade inte jag accepterat iaf.
*Tycker ändå att det är lite elakt att hon ska leva på honom. Han jobbar o sliter enbart för att hon ska kunna roa sig.
*Skrev innan att jag skiter fullständigt i deras relation.
*Att ha kontakt med dessa två ger mig inte ett skit.

Ts verkar inte speciellt bekymrad om sin brors välmående, det är bara det faktum att hans sambo inte ts veterligen har någon form av egen inkomst och att brodern därmed är den enda som har fast inkomst som verkar skava. Intressant nog eftersom ts "ger fullständigt faan i "deras relation...

 

[Tora]

Jag har läst. Bl.a. att OM TS är orolig så... Alltså är det TS oro och inte grunden som styr. Jag har även läst att "ofta är att bryta kontakten...." Jag har läst inlägg efter inlägg där du - gömt bakom en fingertoppskänsla det är TYDLIGT att TS inte har - rekommenderat att fortsätta höra av sig om man är orolig.

Jag frågar igen - hur många gånger ska man kränka personens önskan? När kan man släppa oron och fullt ut respektera personens önskan att vara ifred? Du är hemskt oklar i svaret där mer än att känsla ska avgöra.

Gäller det även om jag är orolig över mitt ex. Som avsagt sig kontakt då den blir för jobbig, men som jag vet mår dåligt och kan bli suicidal. Är det okej höra av sig "lite försiktigt" ändå, för jag menar jag är ju orolig och bryr mig om henom?

Jag är faktiskt imponerad av hur du lyckas få till så otroligt mycket som jag inte ens har skrivit. Vet inte riktigt om du missförstår med vilje eller om du verkligen inte förstår.

Jag har flera gånger skrivit att man måste ha stor försiktighet, mycket fingertoppskänsla mm men det svaret verkar inte vara tillräckligt för din del. Du måste väl ändå förstå själv att det är just känsla man får gå på i så svåra situationer. Det går ju inte att säga om det är si så ringer du onsdagar jämna veckor och är det så så ringer du onsdagar ojämna veckor. Du verkar fiska efter någon slags poäng som inte riktigt finns där.

Speciellt om Ts inte har uppvisat fingertoppskänsla så är det viktigt att påpeka att man måste ha det.

Eftersom du verkar ha fastnat i ditt sätt att (miss)tolka det jag skriver så jag ser inte någon riktigt mening med att sida upp och sida ner fortsätta försöka förklara vad jag menar. Även jag tröttnar till slut.

 

[TinyWiny]

Jag har bla skrivit "En försiktig kontakt..." och "att det kräver stor fingertoppskänsla..".

En bra början är faktiskt att läsa det jag skriver och inte förvränga det till något det inte är. Det underlättar enormt mycket.

Jag har skrivit: "Om Ts är orolig att brodern far illa....."

Du önskar att andra ska läsa dina inlägg men läser inte själv? Ts är inte orolig för brodern. Hon stör sig på hans relation, på hans partner och på att han enligt henne försörjer sin partner. Har du sett ett enda inlägg där Ts skriver om sin oro för brodern?

 

[Tora]

Svarar flera i samma:
Nu skriver jag en sammanfattning (eller snarare en upprepning) av det jag har skrivit i mina första inlägg.
Om Ts är orolig för sin bror är det inte fel att försöka upprätthålla en försiktig kontakt. Det kräver dock mycket fingertoppskänsla och stort tålamod. Samtidigt krävs det också stor försiktighet.

Tydligare än så vet jag faktiskt inte hur jag skall skriva det.

Så varsågod att fel- och misstolka detta. Att vända och vrida det till något det inte är. Jag bjuder på det.

Jag får väl hoppas att någon läser det på det sättet det var menat men nu har jag sagt mitt. Orkar inte dra det hela mer sida efter sida. Ämnet känns rätt så uttjatat vid det här laget.

 

[Lobelia]

Till TS

Som somliga skrivit. Du har mycket stor insyn i en person du hatar och din bror som du inte har kontakt meds privatliv. Jag skulle bli skogstokig både som din bror och hans sambo. Med den kontakt ni har borde du inte ens veta vad som hänt. Spionerar du på dem, är du närmsta granne och inte kan undvika att se även om du blundar? Det ringer stora varningsklockor när någon så detaljerat beskriver en släktings liv helt utan kontakt med släktingen själv.

Är det sant när det gäller djuren, såsom att rida en halt häst, är det mycket beklagligt, den som har insikt och lämnar uppgifterna till dig borde anmäla. Det är bättre om anmälan inte kommer via hörsägen (jag utgår även om jag frågade ovan att du har så mycket vett att du inte spionerar på dem). Klart vägrar de att anmäla får du överväga det, men att anmäla hörsägen är ju lite si och så, men är du orolig för djuren så...

Angående din brors liv. Bryr du dig verkligen om din bror så börja umgås med honom förutsättningslöst och utan att fördöma honom och hans val eller ha för avsikt att hjälpa med en eventuellt trasslig relation. Gör klart för att du finns om han vill prata eller behöver hjälp, griper in mer handgripligt utan att ha blivit ombedd gör man om det är riktigt illa (exv misshandel) och/eller man har en relation som verkligen tål det annars lär det inte hjälpa ett dugg. Det går inte att hjälpa den som inte vill bli hjälpt och/eller inte anser sig behöva hjälp.

 

[Fan of Bill]

TS har enligt sig själv inte haft kontakt med sin bror på ett år.
Hade de varit tajta så hade jag försått all oro över både det ena och det anrda, men om man inte haft kontakt på ett år så känns det mer som ett fördömande än som något annat

Det är din uppfattning av det hela, det är inte nödvändigtvis så det ser ut i verkligheten.

 

[Amha]

Ok, som jag förstår det här är det i första hand djuren ts oroar sig för. Det är löst med anmälan. Perfekt. Insynen i det hela kanske är kopplat till sociala medier? Man har ju tydligen "alla" på fb numer så att ha personer man inte har någon kontakt med ser jag faktiskt inte som något speciellt.

Angående relationen är det ju svårt. Nu vet jag inte varför ts inte har en relation till honom, kanske var relationen inte så stark från början heller. Vem vet? Står det ens vem som bröt kontakten mellan brodern och ts? Dåligt minne.

Jag tycker inte att man ska lägga sig i andras relationer om man inte blir inbjuden. Finns det anledning till oro kan man ju försöka skaffa sig en handlingsplan för hur man ska hålla kontakten så personen kan få ett stöd om det finns behov. Att öppet skriva på ett forum hur katastrof en annans relation är för att, vad det ser ut som i mina ögon, smutskasta ena eller båda i relationen är enligt mig ganska ruttet. Särskilt när man inte har kontakt med dem. Hade ts uttryckt oro och undrat vad hen kan göra är det en helt annan sak. Något sådant kan jag inte se här.

 

[athena_arabians]

Oavsett situationen ser jag inget som hjälper den man är orolig för genom att spy galla över dennes partner (eller över något faktiskt).

Vill man ärligt hjälpa frågar man om det är något man kan göra. Blir svaret "nej" säger man att om du ändrar dig är det bara att säga till. Sedan håller man sig lugn.