Brabant.

[Mia_R]

Blir lite förvånad när jag läser i hingsttråden att ex.vis Brabant i stammen går bort. Nu har jag träffat väldigt få hästar som har honom i stammen, men två ston e. honom som var som natt och dag trots några yttre likheter.

Ena stoet var/är liten och grov, nervknippe till max men med ett mycket bra steg. "Harig" och full av egna idéer men ganska snygg och trevlig för övrigt. Ser spöken och vill inte gå först.

Det andra stoet är 50% fullblod, piggelin, vaken och frammåt med mycket motor, ärlig och hoppar som en dröm men med sämre steg än den andra förutom galoppen som är oslagbar. Välhanterad, jämn i humöret och skulle aldrig drömma om att bitas eller sparka efter folk. Går först eller sist utan problem.

Av de två hade jag kunnat tro att fullblodskorsningen skulle vara den nervigare istället för tvärt om. Kan det "lugnat ner" Brabantblodet , eller är förklaringen arv, miljö och ägare? Övriga hästar jag känt med Brabant längre bak har varit som vilka hästar som helst, individer och varken bättre eller sämre att hantera eller rida. :smirk: Vad är era erfarenheter av Brabanthästar, är de värre än dagens känsligare tävlingshästar eller "bara" hästar som inte passar alla, som allt annat?

 

[ecssory]

Jag har ju hållt på ett tag och har under åren ridit otroligt mycket hästar.
Har ridit hästar med Brabant i första och andra led och kan definitivt säga att när han finns så nära så har så gott som samtliga hästar varit mer eller MINDRE samarbetsvilliga.
Ridbarheten har inte varit på topp men som sagt, det sämsta med dem har varit lynne, temp och samarbetsvilja.
Sedan kan det bero på vilka krav man ställer på dem, de passade bra som ridskolehästar - där kraven var små.

Brabant är ju nu så pass gammal i stammarna och på väg ut ur tiden att det sedan ett par år talas öppet om hans dåliga förärvning just när det gäller den mentala biten.

Det finns ytterligare några få hingstar där jag tycker mig att sett en mental dålig förärvning (eller större krav på hästägaren pga mer krävande häst om man så vill) jag inte vill ha i stammen men kan accpetera om de ligger i tredje led eller längre bak och det är Chapman - som gett mentalt väldig ojämna avkommor där jag själv tycker att Chapman-fullblod ger mentalt sämst resultat.

 

[Masse]

Tycker också att det är lite konstigt. Jag har träffat på många främst dressyrryttare som gärna vill ha Brabant i stammen. Jag har själv haft två ston med Brabant i och just träffat många som köpt deras avkommor bara för hans skull. Även från utlandet har det funnits liknade tendens. Det ena stoet som tyvärr inte finns bland oss längre har fått alla sina avkommor utom en exporterad. Den som finns kvar är tre år och kanske på väg till Norge, alltså export han med.
Det andra stoet jag har med Brabant i har honom ett led längre bak, men där är det kölista på stoföl efter henne. Det är väl därför hon bara får hingstföl numera.

 

[Magdalena]

Jag har träffat och ridit ett antal Brabant-hästar. I typ och förmåga är det precis hästar jag gillar, men sen kommer vi till ridbarheten... ALLA har haft dålig ridbarhet, knepiga så fort man ställer minsta krav. Ridbarhet är för mig otroligt viktigt, så Brabant i stammen går tvärbort för mig, även om de brukar vara snyggingar.

 

[ecssory]

Lustigt, det är just dressyrryttare som brukar sky Brabant som pesten.

 

[Pansartax]

Jag har ridit både jättetrevliga och knepiga/svårridna hästar med Brabant på nära håll.

Men, hur många av hans totala antal avkommor i första eller andra led har jag kommit i kontakt med? Inte är det en stor procent... = Svårt att göra en rättvis bedömning Med få hästar i underlaget kan slumpen göra sitt, plus att det är svårt att bedöma Brabants roll i det hela (generna kommer ju inte bara därifrån). Synd att det inte finns "ridbarhet" som egen bedömning i BLUP, skulle vara intressant läsning

 

[Silverkedjan]

Den sista "stora bruna" jag red in var just efter Brabant. vad man åkte i backen hela tiden Han hade en tendens att använda sin styrka MOT ryttaren.

Så småningom blev han dock en fungerande ridskolehäst men gick oftast med inspänning som någon mental spärr mot ge järnet EMOT hjälperna. Hade humöret varit bättre hade han varit en flott dressyrhäst.

Fast jag trodde iofs att halvblod oftast var nästan sådana så jag reagerade inte säskilt för stammen då :smirk: När jag bytte ras till islänningar blev jag hela tiden förvånad över hur samarbetsvilliga de var vid tämjningen jämfört med halvbloden

 

[Mithra]

jag har haft en häst, dessutom en hingst efter Brabant-Nepal.
Han var mycket lättriden och samarbetsvillig, alltid positiv till arbete, och då främst dressyr! Hans mamma Irka hade ganska mycket humör, både vid ridning och i stallet,
men Inte han. Jag var bara 13 år när jag började rida honom, och tycker nog att hans fina temperament var mest utmärkande!

 

[mysboll]

Sv: Brabant.

Puttar upp den här gamla tråden lite.

Har precis börjat rida en häst efter Chapman - Brabant och efter att ha läst svaren i den här tråden så börjar jag undra vad jag har gett mig in på.

Kanske någon mer som har en åsikt om hästar med Brabant i stammen? Hur var Brabant himself eller hur man ska säga?

 

[Blossom7]

Sv: Brabant.

Hej

Jag har Brabant i min nyvarande häst stamtavla. I tredje led på mammans sida. Och en mer sammarbetsvillig arbetsmyra får du leta efter. Inga konstiga ideér alls. Utan en väldigt positiv häst som säger ja tack till allt du ber henne om. En hel del motor och lite nerv, men det tror jag inte man kan anklaga Brabant för....

Min tidigare häst hade oxså Brabant i sig, men i andra led på pappas sida. Den hästen var desto mer nervig, men oxså en väldigt sammarbetsvillig individ som mer än gärna ville göra rätt hela tiden.
Han hade dock en del arabblod i sig oxså, vilket jag tror slog igenom mer på nervigheten.

Jag tror att man måste tänka att alla individer inte passar varandra, vissa människor vill inte ha häst med mycket motor och eget tänkande..... Vi alla passar olika ihop, jag hade definitivt inte låtit bli att köpa en häst för att den har Brabant i sig. Allt beror ju på hur hästen är för övrigt.
Många sommar hälsningar från en som tror att det kan bli svårridna individer efter i princip vilken hingst som helst

 

[em76]

Sv: Brabant.

Jag har ridit en häst efter Utrillo - Brabant. Han var stor, 173 cm med ganska låg manke, och grov. Han var samarbetsvillig men ganska nervös och tittig. Han var jobbig att rida på nya vägar ensam, och hade man ställt skottkärran på fel plats var den farlig.
Han tävlades inte men ägaren red dressyr.
Jag tror han var naturligt lätthanterlig och inte bara väluppfostrad.

 

[Cat_and_rat]

Sv: Brabant.

En gammal hingsthållare berättade för mig att Brabant var högt utbildad, hade lätt för piaff o s v och trevlig att rida hemma. Han var dock "rädd" för paraplyer m m och kunde se "spöken" så han kunde bli spänd på uppvisningar.
Det kanske var den typ av energi som skulle uppskattas idag ?

Många av Brabants bästa avkommor gick på export (som många dressyrförvärvares avkommor gjorde förr), så det var de sämre som blev kvar här.
Bl a hade Brabant hade hingstarna Bacardi och Bagathell samt Zetello i svår dressyr i Tyskland och hingstarna Brando och Temptation i svår dressyr i USA.


Jag tycker inte om att man letar fel på temperamentet hos en häst 4-5 generationer bort i stammen....häst och ryttare kanske inte trivs bra ihop helt enkelt. Det är ju inte alla hästar som passar ihop med alla männniskor!

 

[minternet]

Sv: Brabant.

Har handskats med bland annat ett sto som var Brabant-fullblod och det var en trevlig häst som var snäll i alla lägen men MYCKET tuff i huvudet.

Hde du krav i ridningen som hon tyckte var orimliga (och då var de oftas det) så blev det först tvärnit. Om du då inte rannsakade dig själv och valde ett annat sätt utan krävde samma igen så åkte du av. Basta!

Hon var avelssto förresten och hennes avkommor var MYCKET svåra och jobbiga att hantera och rida in....det berodde inte på hanteringen för de andra stonas avkommor var inte det....


//M

 

[Mabuse]

Sv: Re: Brabant.

Det finns ytterligare några få hingstar där jag tycker mig att sett en mental dålig förärvning (eller större krav på hästägaren pga mer krävande häst om man så vill) jag inte vill ha i stammen men kan accpetera om de ligger i tredje led eller längre bak och det är Chapman - som gett mentalt väldig ojämna avkommor där jag själv tycker att Chapman-fullblod ger mentalt sämst resultat.

Jag känner en häst med just den stammen: Chapman-fullblod. Jättetrevlig och väldigt bussig häst, som verkligen försöker göra rätt även när ryttaren har klantat till det för sig. Hans enda "skavank" är väl att han inte gillar om ryttaren blir arg på honom - då blir han sur tillbaka. Så lite som ett sto på det sättet. Men i det stora hela en häst med hjärta av guld, och som gärna vill försöka lite extra (särskilt om man tycker att han är duktig, han är väldigt känslig för det).

 

[Sunnyann]

Sv: Brabant.

Jag red en 6årig vallack e Weltman-Brabant i mitt förra job. Han var stor och grov (ca 175), men mycket lättriden och jättesnäll att handskas med. Stooooor galopp og lätt for övningar.. Nå gick han bara LA dressyr, men endå..

 

[rassub]

Sv: Brabant.

*kl*
min vän hade en valack e Ceylon-Brabant ha ha! Där kan man snacka om att se spöken! Hon fick rida ett dressyrprogram på stora mittvolten en gång eftersom han inte ville gå nära domaren som satt i en transport!
Han gjorde alltid 180 graders vändningar i skogen o fällde upp periskopet om det var nåt läskigt på G.

Dock hoppade han som en gud (jag tog mig över 150 med honom ) men såldes som dressyrhäst eftersom han vägrade hoppa vatten! (gick 140 hopp) Så det blev dressyrkarriär, gjorde de högre skolorna men gjorde sig inte riktigt på banan eftersom han var så tittig! Otroligt fin häst men med nerv.. R.I.P

 

[Mia_R]

Sv: Brabant.

Hittade för övrigt den här texten när jag läste om hingsten Drabant: "Drabant avlivades i början av mars 1967 på grund av cancersvulster. Hans avkommor har utmärkt sig inom alla tävlingsdicipliner - kanske hade de ibland ett alltför livligt temperament för att vara helt lämpade som arméhästar. De har haft en inneboende framåtanda. Kanske har de genom sina nerver vållat svagare ryttare besvikelser och givit skickliga ryttare segrarnas lagrar."

Finns svaret kanske här till Brabants skilda omdömen?

 

[mimus]

Sv: Brabant.

Tack.

Trots att jag aldrig läst de raderna så är det ofta just så jag sagt.

Brabantlinjen var före sin tid. De ättlingar till honom hade den ridbarheten som man strävar efter idag. Likaså lättheten och elegansen.

 

[Cyllene]

Sv: Brabant.

Jag hade en kille e Brabant med polskt möderne, troligtvis fullblod.

Om man red honom oftare än 4 dagar/vecka flippade han ur helt. En mycket lugn kille i stallet och på tävlingsplatsen - tills man kom upp i sadeln. Han var lika rädd för brunnen utanför stallet första dagen som efter 4 år. Jag vet inte hur många gånger vi gick omkull för att han blev tokrädd för något och trasslade ihop benen och tippade i diket, många ridbyxor med hål på knäna de åren. :smirk:

Men som sagt var, på banan var han fantastisk. Snacka om fokus! Väldigt mycket för het i början, men efter ett par år lugnade han ner sig och hoppade 1,35 innan vi tyvärr fick ta bort honom. Det här var en sån häst som hade hoppat med brutna ben utan att visa något. Han hade en vilja av stål. Men ingen man satte upp grannens barn på!

Jag har bilder men de ligger på server jag inte kommer åt nu...

/C

 

[em76]

Sv: Brabant.

Jag råkade ta bort en del av det jag skrev om Othello.

Jag hade då bara ridit på ridskola i ett år. Jag red honom mest i sällskap med ägaren när hon red sin andra häst. Han var en bra nybörjarhäst, förutom att han var tittig, men han gjorde inte mer än stannade och tittade och blåste, aldrig att han försökte vända, sticka, stegra eller bocka.
I stallet och hagen uppförde han sig perfekt.