Sv: Börja spåra själv
Och jag lägger aldrig näringsspår, utan använder mig av nyfikenhet och social förstärkning för att bygga intresse för spåret.
Jag kopierar in ett gammalt blogginlägg med teorianteckningar från min specialsöksutbildning:
"
Vi får vad vi belönar- vi får vad vi förtjänar!
Spåret är ett ypperligt tillfälle att träna in koncentration, uthållighet samt lära in och finslipa den sociala förstärkningen och rättshjälpen.
För hunden är det naturligt att alltid följa det färskaste spåret de hittar. Att fortsätta följa ett spår som är gammalt leder sällan till byte och är således svårare att få hunden att genomföra. Men samarbetet med människan är det allra mest naturliga för en hund, därför kan vi genom att träna på rätt sätt och förklara tydligt vad vi vill, få önskat beteende från hunden.
Färska spår är inte alls nödvändigtvis tekniskt lättare för hunden att detektera och följa än gamla. De är fulla av lättflyktiga molekyler från parfymer, tvättmedel, skosulor och annat som vi människor bär med oss. Beroende på hur länge spåret har legat så är det alltså olika molekyler i luften över spårkärnan. Om vi vill ha en hund som spårar individualdoft så bör vi inte börja träna på helt färska spår.
Hundar är oerhört bra på att skilja på död och levande. Att släpa en död klöv är alltså helt meningslöst.
Hunden slår över spåret om den söker lätta partiklar, och går i spårkärnan om den söker persondoften.
Vänjer man hunden vid att söka upp och apportera pinnar i spåret så är det en tillgång för antihundtjäsnten. Hunden blir lättare att lura av spåret!
För att hunden ska fastställa i vilken riktning spåret är lagt krävs det bara någon cm.
Det är viktigt att vara vältimad när man förstärker – belöna när nosen är på väg till spåren, inte när den redan är där!
Den sociala förstärkningen används enligt 80%regeln. Belöna på en sådan nivå att hunden tittar till en gång på fem. Efter hand kommer den att kunna jobba koncentrerat även om du tjoar och tjimmar där bak, och då kan du även använda rösten för att bygga upp energi och intensitet hos hunden. En nödvändighet för att kunna klara de riktigt långa spåren! Varje gång den nya spårhunden är på väg ner i ett spår med näsan så ska den få sin keep going-signal och ett stadigt beröm.
Rättshjälp är ett positivt inlärt “a-a” som berättar för hunden att det pågående beteendet inte kommer leda till förstärkning. Det lärs in i spårarbetet när man börjar med korsande spår. Om man har stenkoll på vart det korsande ligger så kan man ge rättshjälp om man ser att hunden intresserar sig för störningen. Rikta sitt eget fokus mot det rätta spåret och belöna så in i bomben när hunden kommer tillbaka dit den ska.
Att hunden går av spåret och “fnyser ur” näsan är något önskvärt, och ska belönas i massor! Det den gör är att rensa receptorerna från doftintryck för att kunna ta in maximalt med ny information – alltså något jättebra.
Vi börjar ganska tidigt, 4 eller 5 spåret, med både korsande spår och andra störningar.
Genom spårträning så övar vi på/lär vi in:
Samarbete
Uthållighet
Koncentration
Social belöning
Variabel belöning
Variabel doftbild (olika miljöer ger olika doftbilder, hunden ska alltid spåra individdoften!)
Nyfikenhet
Störningsträning
Mental träning
Markering
Rättshjälp
Olika ämnen
Doftminnesträning
Id-spår.
I början av spårutbildningen ska fokus ligga på att maximera antal belöningstillfällen! Ha alltså mycket god koll på exakt vart dina fotspår ligger, och belöna varje gång hunden är på väg ner i ett av dem med näsan."
Jag rekommenderar boken "spårhunden och dofterna" som spårteoribok!
http://www.swdi.se/styled-2/
