Bo själv i hus/gård?

[warg]

Jag köpte en gård som singel och bodde där i drygt 8 år innan nuvarande maken flyttade in. Jag hade dessutom långt till släktingar. Jag skulle påstå att det inte är lika viktigt att vara händig som att ha en förmåga att ta itu med saker. Det mesta löser du, antingen själv eller genom att anlita hantverkare av rätt sort - men du måste själv hela tiden se till att det händer något, och helst ligga steget före. En annan sak är att fundera på vilken nivå du vill att saker ska vara på. Med gård, stort sekelskifteshus, fyra hästar, tränings- och tävlingsambitioner och ett jobb som drar mer tid än heltid och därtill pendling går det inte att ha allt helt perfekt hela tiden. Jag bestämde good enough-nivåer för vissa saker, och hade ett fåtal som jag absolut inte kompromissade med - de prioriterades. På så sätt kunde jag acceptera att trädgården inte var perfekt men ridbanan var välskött, t ex. Nu bor maken och jag ihop på en annan gård, i en annan del av landet - men det känns skönt att veta att jag hanterar det som krävs själv också.

 

[Inglorion]

Jag har ingen men exet roddar ju numera huset själv. Tror driftkostnaden ligger mellan 3-4000 i månaden beroende på årstid (inkluderar lånet).

Vet inte hur renoveringarna går, jag var nog den som kunde rätt mycket eller funderade ut saker men han är en jävel på att googla så det går nog bra (sen tror jag han har en ny tjej men hon bor nog inte där, men hon kanske kan spika hon också ).

Se till att någon som kan hus kommer med för att kolla på det dock, så att det inte är mer renoveringsbehov än det om syns på ytan. Ytskikt är förhållandevis lätt, det är det som är undertill som kan knäcka en (eller stora jobb). Typ avlopp/vattenrör/el/isoleringsbrist/tak/stomme eller värmekälla osv (skittrist att byta och fixa med för det syns inget, snarare blir oredan värre).

 

[Targa]

Men det är väl klart att man kan bo själv i hus eller gård! Det har jag gjort i många år. Har nu en liten gård som jag delar med två hästar, två hundar och en katt

Jag är inte speciellt händig, utan jag får leja in folk till det mesta - och sådant kostar ju, så klart. Det finns en hel del som skulle behöva göras på huset, men som ekonomin tyvärr inte tillåter. Det är ett sådant där hus som i en mäklarannons antagligen skulle benämnas "boningshus med visst renoveringsbehov" (dvs ganska nergånget ...). Men det duger för mig, jag älskar min lilla gård, och jag trivs bra med att bo här själv. Har snälla grannar på nära håll, om jag skulle behöva akut hjälp med något.

Den enda gång det har varit riktigt besvärligt var en vinter när jag hade brutit högra armen och det samtidigt var snöstorm var och varannan dag. Då hade det varit skönt att haft en sambo!

 

[karamelldrottningen]

Jag försöker fixa mycket själv. Vissa saker är bättre att leja bort. Grannen vart lite orolig och sa "gå nu bara inte upp på taket" och såg lite orolig ut det var alltså på stallet dvs jättehögt.

Ja det är klart det skulle underlätta med någon händig Nisse här men men jag gör det jag kan och sen har jag fått hjälp också. Stora saker har jag anlitat för att få gjort.

Många som bor själva speciellt kvinnor när deras män dör.