Blodmaskar (strongylider) är de farligaste och vanligaste av hästens parasiter. Som vuxna lever de i hästens grovtarm. Maskarna lägger ägg, som kommer ut på betet med träcken. Äggen utvecklas till larver, vilka hästarna sedan får i sig med betet. De flesta parasitlarverna utvecklas under sensommaren och hösten. Stora blodmaskens larver lever i väggarna till de stora blodkärl som försörjer tarmen. De skador i kröskärlen som detta medför är en viktig orsak till kolik.
Dock är det lilla blodmasken man ser oftast hos hästarna. Efter midsommar har smittan sjunkit betydligt om inga hästar gått på betet innan dess. De kan övervintra på betet och leva kvar i skadliga mängder fram till sommaren. Vid kyla eller torka lägger sig larverna i en vilofas i hästens grovtarmsslemhinna och kan leva där under lång tid och påverkas då inte av maskmedel. Hundratusentals vilande larver kan finnas i tarmväggen. Det är en ständig omsättning av maskar - nya larver blir vuxna när gamla avgår med träcken, spontant eller efter avmaskning.
Det betyder att nya maskar som producerar ägg finns på nytt en viss tid efter varje behandling, oberoende av om hästarna återinfekterats eller inte. Vilande larver som aktiverar sig själva under vårvintern kan orsaka kolik eller allvarlig tarmsjukdom, detta kan även hända om man avmaskar vid fel tidpunkt, som under vintern.
