”Blicken dör på dem”

Det är ett av Sveriges största inridningsstall och har haft stora framgångar.
Men framgången har en mörk sida.
Flera hästskötare vittnar om djurplågeri och att hästar piskas tills de tappar livsgnistan.
– Man ser det i ögonen på hästarna. De ger upp. De är så ömma i kropparna att man inte kan röra vid dem, säger hästskötaren Isabell.
 
Tycker ni också det är ok med prong collars på hundar som inte lyssnar? I USA är ju diskussionen precis samma som den man hör här om användadet av spön och jätteskarpa bett "det skadar inte om man gör rätt, det handlar om respekt och inte rädsla, det gör inte ont på hunden!"
 
Min erfarenhet av våld mot hästar är nästan helt uteslutande på ridskolan. Främst när jag var liten på 90-talet. Min hästägare när jag har varit medryttare har varit fina hästmänniskor som varit lyhörda för hästarna och väldigt mån om dem!
Självklart finna det ridskolor som också brukar våld. Jag hade en fin ridskoletid på Botkyrka Ridsällskap. Det var en ridskola som låg före andra ridskolor med mil.

Tyvärr finns det ju dåliga ridskolor också som inte värnar om hästens hälsa och mående. Å det finns absolut fina hästägare också. Jag har varit hos flera fina hästägare som brytt sig om sina hästar. Däremot finns det en eller två som varit mer eller mindre aggressiva mot sina hästar pga dåligt mående eller annat som verkar stressa upp dem så att det går ut över hästen.

Det finns skit överallt helt enkelt, tyvärr :(
 
Ja men tyvärr är det väldigt många som säger att det räcker att hålla i ett spö utan att använda det, för att hästen ska skärpa sig. Då anser de att det är en snäll metod och att de inte brukar våld mot sin häst. Det är det jag försöker förklara: det är inte en snäll metod för man hotar fortfarande om våld. Tyvärr är det jättevanligt att folk säger så och det sägs även här i tråden. Det verkar vara något många får lära sig i ung ålder. Och det har jag också lärt mig; på ridskolan var det bara så att vissa hästar krävde att man red med spö för att gå fram. Ingen ifrågasatte det, men nu är det dags att göra det.

Och ja, om man rider en häst genom att använda ett tryck/obehag eller använda en grimma att dra i när den leds så är det ju också en typ av tvång som man också kan diskutera. Men om man ska hålla sig till spödiskussionen: ryttaren som sitter på hästen har fortfarande sina armar och ben att skänkla och dra med om hästen inte lyssnar. Om vi utgår från att ryttaren redan gör detta men det inte funkar utan spö, då är ju ett spö något hästen tycker är ännu mer obehagligt, vilket ju säger en del. Och nej, nu pratar jag inte om småbarn som kanske har svårt att sparka eller vad som helst.
@bellja har du sett hur hästar uppträder vid gemensamt foderbord eller när flera är törstiga samtidigt vid vattenhink eller ett gäng hästar släpps in fritt för att få foder inomhus i sina boxar? Alltså det kan smälla ganska hårt med tänder från ledarhästen och de övriga ska hålla sig undan. Just nu har jag i en hage en snäll gammal valack på lösdrift med ett yngre sto och när det var gott om mat så lät han henne hållas och hon tog mer och mer plats och försökte köra bort honom. Nu när det varit kallt och valacken är hungrigare så har han domderat henne totalt. Han äter först och han kan driva bort henne från fodret. Punkt. Det hindrar inte att han minuten after när han är mätt står och gnuggar och biter på marken extremt kärvänligt med stoet.

När man lär en unghäst att longeras fungerar människans arm som halsen, huvudet och munnen på en häst. Spöet blir då arméns förlängning av halsen/huvudet. Det sättet är det sättet hästar pratar på mellan sig och att lära hästen att arm/spö är människans sätt att prata med hästen. Detta sätt att kommunicera är hästen uppfödd med från sin flock och sin mamma. Den vet.

Det är därför man vill ha flockuppfödda unghästar. Man måste lära unghästen att människan säger samma sak som mammahästen eller övriga flockhästar fast med arm och spö. Det innebär inget våld utan människa-häst-kommunikation där spö är ett hjälpmedel för våra korta armar. Då kan man utan problem stanna hästen i longeringen och smeka hästen med spöet utan någon rädsla hos hästen.
 
Tycker ni också det är ok med prong collars på hundar som inte lyssnar? I USA är ju diskussionen precis samma som den man hör här om användadet av spön och jätteskarpa bett "det skadar inte om man gör rätt, det handlar om respekt och inte rädsla, det gör inte ont på hunden!"
Jag tror vi kanske pratat förbi varandra lite för jag tycker också att man skall använda så milda "tvångsmedel" som möjligt :)
 
@bellja har du sett hur hästar uppträder vid gemensamt foderbord eller när flera är törstiga samtidigt vid vattenhink eller ett gäng hästar släpps in fritt för att få foder inomhus i sina boxar? Alltså det kan smälla ganska hårt med tänder från ledarhästen och de övriga ska hålla sig undan. Just nu har jag i en hage en snäll gammal valack på lösdrift med ett yngre sto och när det var gott om mat så lät han henne hållas och hon tog mer och mer plats och försökte köra bort honom. Nu när det varit kallt och valacken är hungrigare så har han domderat henne totalt. Han äter först och han kan driva bort henne från fodret. Punkt. Det hindrar inte att han minuten after när han är mätt står och gnuggar och biter på marken extremt kärvänligt med stoet.

När man lär en unghäst att longeras fungerar människans arm som halsen, huvudet och munnen på en häst. Spöet blir då arméns förlängning av halsen/huvudet. Det sättet är det sättet hästar pratar på mellan sig och att lära hästen att arm/spö är människans sätt att prata med hästen. Detta sätt att kommunicera är hästen uppfödd med från sin flock och sin mamma. Den vet.

Det är därför man vill ha flockuppfödda unghästar. Man måste lära unghästen att människan säger samma sak som mammahästen eller övriga flockhästar fast med arm och spö. Det innebär inget våld utan människa-häst-kommunikation där spö är ett hjälpmedel för våra korta armar. Då kan man utan problem stanna hästen i longeringen och smeka hästen med spöet utan någon rädsla hos hästen.
Mina sticker ner huvudet alla samtidigt och dricker, inte något gruffande vid maten (inte vid höt, gräset eller om jag hellerut ut en massa morötter på marken). Eller jo lite stress från en ibland vid just fodring av hö och det en stress från när han var liten och delade hagen med en som jagade skiten ut han vid fodring, men lägger sig fort så varar inte mer än max en halv minut.

Titta på en grupp förvildade hästar så ser du att det inte är våld eller hot om våld inom gruppen förutom när ny hingst besegrat den gamla.
 
Fast anser ni verkligen att enda anledningen till att en häst är mer framåt när ryttaren rider med spö är att den är rädd att få stryk? Jag tänker att det kan ju vara att ryttaren vet att hen har en extra hjälp om det behövs och därför slappnar av i sitsen. Vet själv att jag t.ex. har lätt att spänna baken på mig själv särskilt om jag känner att en hjälp inte fungerar vilket gör att jag låser ryggen på hästen och gör att han har svårt att gå fram. (Kanske bäst att säga här att jag sällan rider med spö själv numera, men hade nog tänkt i dom banorna först innan jag trott att folk bankat på sina hästar).
Av det jag sett har det har blivit en stor skillnad i hur spöanvändningen lärs ut, det var måånga år sedan en (hopp)tränare sa åt mig att använda spöt på ett annat sätt än en lätt touch. Tycker att vi amatörer generellt har blivit allmänt bättre på att behandla hästarna medans proffsen verkar ha blivit värre.
 
@bellja har du sett hur hästar uppträder vid gemensamt foderbord eller när flera är törstiga samtidigt vid vattenhink eller ett gäng hästar släpps in fritt för att få foder inomhus i sina boxar? Alltså det kan smälla ganska hårt med tänder från ledarhästen och de övriga ska hålla sig undan. Just nu har jag i en hage en snäll gammal valack på lösdrift med ett yngre sto och när det var gott om mat så lät han henne hållas och hon tog mer och mer plats och försökte köra bort honom. Nu när det varit kallt och valacken är hungrigare så har han domderat henne totalt. Han äter först och han kan driva bort henne från fodret. Punkt. Det hindrar inte att han minuten after när han är mätt står och gnuggar och biter på marken extremt kärvänligt med stoet.

När man lär en unghäst att longeras fungerar människans arm som halsen, huvudet och munnen på en häst. Spöet blir då arméns förlängning av halsen/huvudet. Det sättet är det sättet hästar pratar på mellan sig och att lära hästen att arm/spö är människans sätt att prata med hästen. Detta sätt att kommunicera är hästen uppfödd med från sin flock och sin mamma. Den vet.

Det är därför man vill ha flockuppfödda unghästar. Man måste lära unghästen att människan säger samma sak som mammahästen eller övriga flockhästar fast med arm och spö. Det innebär inget våld utan människa-häst-kommunikation där spö är ett hjälpmedel för våra korta armar. Då kan man utan problem stanna hästen i longeringen och smeka hästen med spöet utan någon rädsla hos hästen.
Hästar vet att vi inte är hästar. Och vi håller hästar på ett onaturligt sätt i många fall vilket såklart ökar aggressiviteten. T.ex om fodret är begränsat och hästen är hungrig. Därför anser inte jag att man kan använda det som ett argument för att ge oss rätten att använda våld eller hot om våld. En häst vill såklart undvika våld i största möjliga mån, så jag ser inte hur det är en trevlig träningsmetod. Dessutom är det stor skillnad på att hästen förstår att den ska flytta sig från ett foderbord och att hästen behöver springa varv efter varv på en ridbana med en obalanserad nybörjare på ryggen som t.ex kan hända på en ridskola.

Dessutom är vi utrustade med en väldigt intelligent hjärna som gör att vi borde kunna träna en häst utan att bete oss som en aggressiv häst själva.
 
Mina sticker ner huvudet alla samtidigt och dricker, inte något gruffande vid maten (inte vid höt, gräset eller om jag hellerut ut en massa morötter på marken). Eller jo lite stress från en ibland vid just fodring av hö och det en stress från när han var liten och delade hagen med en som jagade skiten ut han vid fodring, men lägger sig fort så varar inte mer än max en halv minut.

Titta på en grupp förvildade hästar så ser du att det inte är våld eller hot om våld inom gruppen förutom när ny hingst besegrat den gamla.
Du har alltid en ledare som äter först eller dricker först i en flock hästar.

Hästar vet att vi inte är hästar. Och vi håller hästar på ett onaturligt sätt i många fall vilket såklart ökar aggressiviteten. T.ex om fodret är begränsat och hästen är hungrig. Därför anser inte jag att man kan använda det som ett argument för att ge oss rätten att använda våld eller hot om våld. En häst vill såklart undvika våld i största möjliga mån, så jag ser inte hur det är en trevlig träningsmetod. Dessutom är det stor skillnad på att hästen förstår att den ska flytta sig från ett foderbord och att hästen behöver springa varv efter varv på en ridbana med en obalanserad nybörjare på ryggen som t.ex kan hända på en ridskola.

Dessutom är vi utrustade med en väldigt intelligent hjärna som gör att vi borde kunna träna en häst utan att bete oss som en aggressiv häst själva.
Exemplet var möjligen något övertydligt. Fina hjälper är alltid en dygd och en ledarhäst rycker bara på örat för att markera. Jag pratar om den unga hästens första utbildning med människan inte gamla extremt rutinerade ridskolehästar levnadsvillkor.
 
Fast anser ni verkligen att enda anledningen till att en häst är mer framåt när ryttaren rider med spö är att den är rädd att få stryk? Jag tänker att det kan ju vara att ryttaren vet att hen har en extra hjälp om det behövs och därför slappnar av i sitsen. Vet själv att jag t.ex. har lätt att spänna baken på mig själv särskilt om jag känner att en hjälp inte fungerar vilket gör att jag låser ryggen på hästen och gör att han har svårt att gå fram. (Kanske bäst att säga här att jag sällan rider med spö själv numera, men hade nog tänkt i dom banorna först innan jag trott att folk bankat på sina hästar).
Av det jag sett har det har blivit en stor skillnad i hur spöanvändningen lärs ut, det var måånga år sedan en (hopp)tränare sa åt mig att använda spöt på ett annat sätt än en lätt touch. Tycker att vi amatörer generellt har blivit allmänt bättre på att behandla hästarna medans proffsen verkar ha blivit värre.

Och där jag ridit lektion senaste åren (två ridskolor) har det definitivt inte blivit bättre. Både rejält med spöanvändning och såga hästar bakom lod.

Jag är tillräckligt rutinerad för att inte lyssna på de instruktionerna, men många ryttare litar på ridlärarna och gör som de säger.

Vilket har lett till att jag inte längre kan motivera för mig själv att fortsätta rida på ridskola. :(
 
Fast anser ni verkligen att enda anledningen till att en häst är mer framåt när ryttaren rider med spö är att den är rädd att få stryk? Jag tänker att det kan ju vara att ryttaren vet att hen har en extra hjälp om det behövs och därför slappnar av i sitsen. Vet själv att jag t.ex. har lätt att spänna baken på mig själv särskilt om jag känner att en hjälp inte fungerar vilket gör att jag låser ryggen på hästen och gör att han har svårt att gå fram. (Kanske bäst att säga här att jag sällan rider med spö själv numera, men hade nog tänkt i dom banorna först innan jag trott att folk bankat på sina hästar).
Av det jag sett har det har blivit en stor skillnad i hur spöanvändningen lärs ut, det var måånga år sedan en (hopp)tränare sa åt mig att använda spöt på ett annat sätt än en lätt touch. Tycker att vi amatörer generellt har blivit allmänt bättre på att behandla hästarna medans proffsen verkar ha blivit värre.
Nej det behöver det inte vara men oerhört många hästar är rädda för spö och det är av vad jag sett den allra vanligaste orsaken till att hästen "skärper sig". Jag har själv sedan jag blev vuxen ridit med spö av den orsaken på ridskolehäst, medveten om just hotet, eftersom alternativet kändes sämre. Det här på en bra ridskola som inte lärde ut våld som ridmetod men just spöhotet utnyttjades. Det var inget sågande, inget sparkande, inga gnagande sporrar, ingen nedsittning i trav innan det fanns ryttarbalans och form till det.
 
Du har alltid en ledare som äter först eller dricker först i en flock hästar.


Exemplet var möjligen något övertydligt. Fina hjälper är alltid en dygd och en ledarhäst rycker bara på örat för att markera. Jag pratar om den unga hästens första utbildning med människan inte gamla extremt rutinerade ridskolehästar levnadsvillkor.
Det här med ledare och dominans osv ifrågasätts allt mer nuförtiden, det är inte så solklart som vi tror. Och det går inte att lära sig så jättemycket om just det heller genom att titta på tamhästar med ofta begränsade resurser, ofta onaturliga flocksammansättningar, små ytor, begränsad tid utomhus osv.

Spelar ingen roll vilket fall man pratar om, metoden att "prata som en häst (dvs hårda metoder)" genomsyrar ju hela ridsporten. Om man rider in och tränar unghästen genom t.ex att ett pet med fot eller spö betyder framåt (och om man inte lyssnar så blir det ett hårdare pet) så följer det oavsett med hästen genom hela dess liv som tamhäst. Börjar den protestera så eskalerar "trycket" till mer och mer obehag oavsett om den är ung eller en gammal ridskolehäst. Och om man skaffar en häst som man inte ridit in själv och den lyssnar på såååå små hjälper så kan man omöjligen veta om den gör det för att den är exemplariskt tränad sen födseln eller om den är hårt tränad med snabbt eskalerande våld när den inte lyssnar direkt. Därför kan dom där små hjälperna se jättefina ut på papper men upplevas betydligt mer hotande för hästen än vad vi förstår.
 
Och där jag ridit lektion senaste åren (två ridskolor) har det definitivt inte blivit bättre. Både rejält med spöanvändning och såga hästar bakom lod.

Jag är tillräckligt rutinerad för att inte lyssna på de instruktionerna, men många ryttare litar på ridlärarna och gör som de säger.

Vilket har lett till att jag inte längre kan motivera för mig själv att fortsätta rida på ridskola. :(
Gud så tråkigt, jag känner inte alls igen mig från min ridskola nu sedan några år tillbaka eller de från min barndom/ungdom.
 
Jag känner absolut igen mig från min upplevelse av ridskola på nittiotalet. Var ponnyn trög och sparkar inte hjälpte kom ridläraren fram med spöt - och bara med det skuttade ofta ponnyn fram med rumpan.
Jag känner igen det från den korta tid jag höll lektioner för barn också (svart i Skottland, jag har inte någon utbildning eller licens) då barnen fick en "tråkig" ponny och genast gapade efter spö. Något de inte fick rida med från början, men någonstans hade de ju lärt sig det också...

Sedan känner jag också till den andra användningen av spö, som förlängd arm och pekpinne. Särskilt inom körningen och vid markarbete kan det behövas som vägvisning ibland - men när någon skriver att hästen "skärper sig" tänker jag bestraffning och inte bara inlärt framåtdrivande.
 
Sedan känner jag också till den andra användningen av spö, som förlängd arm och pekpinne. Särskilt inom körningen och vid markarbete kan det behövas som vägvisning ibland - men när någon skriver att hästen "skärper sig" tänker jag bestraffning och inte bara inlärt framåtdrivande.
Vid inlärt framåtdrivande vill man ju också kunna kontrollera när hästen reagerar på att man har spöt. Om den går för att man bara håller det i handen så är spöt i sig ett hot. När det är inlärt så måste man ju göra något med spöt för att det ska betyda något. Ett spö som bara ligger i handen är neutralt och det är först när man petar eller pekar med det som det har en betydelse.
 
Vid inlärt framåtdrivande vill man ju också kunna kontrollera när hästen reagerar på att man har spöt. Om den går för att man bara håller det i handen så är spöt i sig ett hot. När det är inlärt så måste man ju göra något med spöt för att det ska betyda något. Ett spö som bara ligger i handen är neutralt och det är först när man petar eller pekar med det som det har en betydelse.
Absolut. Det är därför jag ställer mig frågande till att folk tycker det är normalt att hästen går fram eller "skärper sig" bara för att ridläraren ger eleven ett spö, till exempel.
 
Du har alltid en ledare som äter först eller dricker först i en flock hästar.


Exemplet var möjligen något övertydligt. Fina hjälper är alltid en dygd och en ledarhäst rycker bara på örat för att markera. Jag pratar om den unga hästens första utbildning med människan inte gamla extremt rutinerade ridskolehästar levnadsvillkor.
Var ifrån kommer din kunskap om hästflockar?

Nu är det mycket få människor som sett eller studerar en riktig flock med vildhästar, men studier på ferala hästar tyder på att de har en väldigt komplex socialstruktur. I basen finns flera små grupper med vänskap mellan två ston - nästan som ett stridspar :). Flera vänskapspar bildar ett band, till bandet kan en eller flera hingstar ansluta sig, flera band (plus löshästar och ungkarlsligor) bildar en flock. Så basen i hästars sociala tillvaro är vänskap. Flocken och bandet är lösa federationer. Våld är undantaget, inte regeln. Det verkar som om vår traditionella syn på hästflockar är lika förlegad som vår syn på alfavargar etc.

Om man får mycket konflikter mellan hästar i samband med fodring etc, så bör man kanske analysera om det finns något som stressar dem (är hagarna tillräckligt stora, trivs de ihop, saknas det något, behöver de mer tuggtid, finns vatten?) För man kan inte utgå ifrån att det är naturligt att någon häst beter sig som ett svin och bossar runt övriga.

Jag gick en kurs på SLU i Skara för ett par år sedan. Jag kan plocka fram kurslitteraturen.
 
Och där jag ridit lektion senaste åren (två ridskolor) har det definitivt inte blivit bättre. Både rejält med spöanvändning och såga hästar bakom lod.

Jag är tillräckligt rutinerad för att inte lyssna på de instruktionerna, men många ryttare litar på ridlärarna och gör som de säger.

Vilket har lett till att jag inte längre kan motivera för mig själv att fortsätta rida på ridskola. :(

Nu i höstas så var det en förälder som filmade sitt barns ridlektion vid ridskolan. Under ridlektionen var det en ponny som inte ville gå fram ordentligt. Varpå ridläraren (utbildad) ger instruktion om att barnet skulle använda spöt och slå hårdare. Det hördes tydligt att ridläraren säger flera gånger att barnet ska slå hårdare och man ser hur barnet piskar på ponnyn.

Detta lärs ut vid en av Sveriges största ridskolor. Det blev storm i sociala medier när filmen publicerades då folk reagerade på ridlärarens instruktioner - med all rätt! Filmen plockades bort. Och vad händer sedan. Jo, ridskolan informerar snabbt om att man ska vara försiktig när man filmar sitt barns ridlektion och spela in utan ljud. Anledningen är att det kan finnas barn med skyddad identitet. I min värld så ska det väl inte då få vara tillåtet att filma eller fota över huvud taget. Nä, men utan ljud så det inte hörs när ridlärarna lär ut hård ridning. Det funkar tydligen :confused:

/Lizzie
 
På tal om spö. När jag använde mitt spö slog jag mig själv på ridstöveln så det blev ett ljud. Hästarna reagerade på ljudet och jag fick den effekt jag behövde. Innebar det att dom var spörädda? Nja skulle jag vilja säga. Jag kunde definitivt ta med ett spö ut i hagen och vifta friskt med det utan att få någon större reaktion. Sen hände det absolut att jag duttade hästarna på rumpan (vid dressyr) eller på en ytterbog vid omhoppning, samt använde longerpisk för att förstärka mina hjälper. Det är ett verktyg som är väldigt lätt att missbruka, men det är inte jättesvårt att använda det på ett shyst sätt heller. En longerpisk kan man "snärta" i luften med för att få en ljusförstärkning, jag skulle inte nå fram att slå en häst jag longerade med pisken, mina hästar gick på en för stor volt för det.
 
På tal om spö. När jag använde mitt spö slog jag mig själv på ridstöveln så det blev ett ljud. Hästarna reagerade på ljudet och jag fick den effekt jag behövde. Innebar det att dom var spörädda? Nja skulle jag vilja säga. Jag kunde definitivt ta med ett spö ut i hagen och vifta friskt med det utan att få någon större reaktion. Sen hände det absolut att jag duttade hästarna på rumpan (vid dressyr) eller på en ytterbog vid omhoppning, samt använde longerpisk för att förstärka mina hjälper. Det är ett verktyg som är väldigt lätt att missbruka, men det är inte jättesvårt att använda det på ett shyst sätt heller. En longerpisk kan man "snärta" i luften med för att få en ljusförstärkning, jag skulle inte nå fram att slå en häst jag longerade med pisken, mina hästar gick på en för stor volt för det.
Fast på det sättet kan man inte riktigt bedöma. Spöet är förknippat med smärta i en specifik situation. Tar man spöet ur den situationen så har de inte samma association till det.

Sånt blir väldigt tydligt när man tränar hund tycker jag. Brukar du göra övning Y vid X och sedan byter till Z istället för Y så är det inte säkert att hunden förstår alls. Det är samma sak med spöet.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Aftonbladet publicerar ett stort reportage där man pratat med flera tidigare hästskötare hos ett stort utbildningsstall i Sverige...
Svar
0
· Visningar
1 531
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Svenska ridsportförbundet ryter ifrån efter Aftonbladets granskning där det framkom att ett av Sveriges största inridningsstall använder...
Svar
0
· Visningar
326
Senast: Gunnar
·
Hästmänniskan Jag har vid ett tillfälle blivit nekad att komma till en löshoppning när jag hade en häst på inridning, det var sista gången innan 3-års...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 373
Senast: Grazing
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Solen lyste säkert på dig Soljävel Och jag skakar sönder Allt jag rör vid Du rör och går Rörochgårutanattfällaentår När du...
Svar
2
· Visningar
1 852
Senast: Tofs
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp