LindgrenV
Trådstartare
Känner väl mest att jag bara inte orkar mer just nu, har haft sån grym otur på husdjursfronten...
Men i alla fall. Var till veterinären igen med Minimannen idag, pälstvättandet konstaterades väl som stress igen. Däremot hittade hon blåsljud på hjärtat och ville remittera mig till södra djursjukhuset för vidare utredning. Mumlade lite om medicin och grejer så kan han leva länge till..
Hans enda bekymmer här i livet är hans överdrivna tvättande, som inte ens är "toktvätt" utan han tvättar sig lugnt, men för ofta så han är tunnhårig.
Han har varit hos andra veterinärer tidigare som lyssnat på hjärtat och de måste ju lagt märke till blåsljudet (speciellt då dagens vet sa att han måste haft det länge) men inte sett det som något viktigt, eller jag vet inte vad? De har i alla fall inte kommenterat det vad jag förstått det som av mamma.
Jag kan hur som helst inte ta mig till södra djursjukhuset, och alla jag pratat med har väl i princip sagt att "det är en katt - låt honom leva och blir han dålig tar du bort honom". Jag tycker väl att man ska ta sitt ansvar som kattägare - men å andra sidan så verkar han inte må dåligt. Allmäntillstånd och allt sådant är ju bra, han är normalviktig och viktstabil (väger varje dag), allt han gör är liksom normalt och har inte förändrats. Och han verkar ju inte må dåligt. Så jag undrar, hur dålig kan han bli?
Jag råkade blanda ihop åldern på katterna när jag pratade med veterinären, sa att han var yngre än han är (mamma rättade mig när jag pratade med henne efteråt). Jag har väl på nåt vis fastnat vid att det fortfarande är år 2008, så jag sade att han är "6-7 år". Men han är född 2002 så han är ju faktiskt 11 i år
Men i alla fall. Åter till ämnet. Dessa blåsljud - mamma sa att det är vanligt och att de kan leva och må bra ändå. Mormor tycker att det är vansinnigt att åka till södra.
Vad har ni för erfarenhet av blåsljud? Vad hade ni gjort? Har redan nu slängt ut mycket pengar, flera gånger, på undersökningar och fått svaret att pälstvättandet är stressrelaterat. Och jag vet med mig redan nu att medicin eller operation kommer jag inte genomgå, det är ett för stort lidande för än ändå rätt gammal katt. Han ska inte behöva leva på medicin.
Men i alla fall. Var till veterinären igen med Minimannen idag, pälstvättandet konstaterades väl som stress igen. Däremot hittade hon blåsljud på hjärtat och ville remittera mig till södra djursjukhuset för vidare utredning. Mumlade lite om medicin och grejer så kan han leva länge till..
Hans enda bekymmer här i livet är hans överdrivna tvättande, som inte ens är "toktvätt" utan han tvättar sig lugnt, men för ofta så han är tunnhårig.
Han har varit hos andra veterinärer tidigare som lyssnat på hjärtat och de måste ju lagt märke till blåsljudet (speciellt då dagens vet sa att han måste haft det länge) men inte sett det som något viktigt, eller jag vet inte vad? De har i alla fall inte kommenterat det vad jag förstått det som av mamma.
Jag kan hur som helst inte ta mig till södra djursjukhuset, och alla jag pratat med har väl i princip sagt att "det är en katt - låt honom leva och blir han dålig tar du bort honom". Jag tycker väl att man ska ta sitt ansvar som kattägare - men å andra sidan så verkar han inte må dåligt. Allmäntillstånd och allt sådant är ju bra, han är normalviktig och viktstabil (väger varje dag), allt han gör är liksom normalt och har inte förändrats. Och han verkar ju inte må dåligt. Så jag undrar, hur dålig kan han bli?
Jag råkade blanda ihop åldern på katterna när jag pratade med veterinären, sa att han var yngre än han är (mamma rättade mig när jag pratade med henne efteråt). Jag har väl på nåt vis fastnat vid att det fortfarande är år 2008, så jag sade att han är "6-7 år". Men han är född 2002 så han är ju faktiskt 11 i år
Men i alla fall. Åter till ämnet. Dessa blåsljud - mamma sa att det är vanligt och att de kan leva och må bra ändå. Mormor tycker att det är vansinnigt att åka till södra.
Vad har ni för erfarenhet av blåsljud? Vad hade ni gjort? Har redan nu slängt ut mycket pengar, flera gånger, på undersökningar och fått svaret att pälstvättandet är stressrelaterat. Och jag vet med mig redan nu att medicin eller operation kommer jag inte genomgå, det är ett för stort lidande för än ändå rätt gammal katt. Han ska inte behöva leva på medicin.