Miljon
Trådstartare
Jag har diskuterat med barnmorska och kommit fram till att det egentligen finns tre alternativ för mig. P-stav, hormonspiral, eller minipiller (tror de hon pratade om heter cerazette). Hormonspiral går bort då jag vill ha minsta möjliga antal undersökningar och liknande i underlivet, så kvar är alltså alternativen p-stav och minipiller.
Vid första tanken tycker jag att p-stav låter sjukt trevligt. Den sätts i och sitter sen där och gör sitt jobb i tre år. Inget mer med det! Men å andra sidan har man ju då biverkningarna att dras med också. Det är omständigare att plocka ut en stav än att sluta ta minipiller.
Biverkningarna jag läst om verkar vara i stort sett desamma. Oregelbunden, minskad, kortare eller längre mensblödning verkar vanligt med båda. Jag har förhoppningen att få kortare, mindre eller ännu hellre ingen alls, vilket tydligen händer inte allt för sällan enligt bm. Jag vill minnas att en kompis som hade p-stav inte hade mens på 2,5 år. BM berättade också att det är rätt vanligt att man de första 3-6 månaderna får blödningar lite hipp som happ. Vad har ni för erfarenheter av det, gällande både p-stav och minipiller? Ni som använder/använt något av det, ändrades er blödning, och isåfall, hur?
De andra biverkningarna, som ju är vanliga med alla preventivmedel så vitt jag vet, är viktökning och akne. Och det är verkligen mina två svagaste punkter i mitt utseende. Jag tycker att hela jag är rätt ful, men med en mångårig historik med ätstörningar är vikten ett känsligt ämne. Jag väger mig aldrig numera (backar alltid upp på vågen när det krävs inom sjukvård) och går enbart efter hur kläderna sitter. Fick fullkomligt panik och höll på att rasa ner i ätstörningsträsket igen häromåret när jag p.g.a. annan medicin gick upp i vikt. Så jag är verkligen skiträdd för viktökning!
Likaså akne, det har jag haft problem med sedan 12-årsåldern och äntligen börjar den vara under kontroll och jag kan gå utan smink en majoritet av månadens dagar. Om aknen kommer tillbaka i full kraft är jag rädd att jag skulle isolera mig ännu mer, då jag blir så äcklad av hur jag ser ut.
Jag menar, ja, jag fattar självklart att jag behöver jobba upp min självkänsla och inse att jag inte är en vidrig människa för att jag väger några kg mer eller har lite finnar. Men jag vill ändå veta HUR stora riskerna är, och HUR allvarliga biverkningar det är. Går man upp 2 kg? 20 kg? Får man någon enstaka finne eller blir hela ansiktet buckligt av akne?
Ni som fått dessa biverkningar, hur "illa" blev det för er?
Och gärna ni som INTE fått dessa biverkningar, berätta det! Jag vill höra solskenshistorier om det finns.
Några andra biverkningar ni haft eller har, som ni tycker är värda att nämnas?
Jag måste förstås ta beslutet själv kring vilket (om något) preventivmedel jag ska börja med, men lite input från andra är ju aldrig fel.
Vid första tanken tycker jag att p-stav låter sjukt trevligt. Den sätts i och sitter sen där och gör sitt jobb i tre år. Inget mer med det! Men å andra sidan har man ju då biverkningarna att dras med också. Det är omständigare att plocka ut en stav än att sluta ta minipiller.
Biverkningarna jag läst om verkar vara i stort sett desamma. Oregelbunden, minskad, kortare eller längre mensblödning verkar vanligt med båda. Jag har förhoppningen att få kortare, mindre eller ännu hellre ingen alls, vilket tydligen händer inte allt för sällan enligt bm. Jag vill minnas att en kompis som hade p-stav inte hade mens på 2,5 år. BM berättade också att det är rätt vanligt att man de första 3-6 månaderna får blödningar lite hipp som happ. Vad har ni för erfarenheter av det, gällande både p-stav och minipiller? Ni som använder/använt något av det, ändrades er blödning, och isåfall, hur?
De andra biverkningarna, som ju är vanliga med alla preventivmedel så vitt jag vet, är viktökning och akne. Och det är verkligen mina två svagaste punkter i mitt utseende. Jag tycker att hela jag är rätt ful, men med en mångårig historik med ätstörningar är vikten ett känsligt ämne. Jag väger mig aldrig numera (backar alltid upp på vågen när det krävs inom sjukvård) och går enbart efter hur kläderna sitter. Fick fullkomligt panik och höll på att rasa ner i ätstörningsträsket igen häromåret när jag p.g.a. annan medicin gick upp i vikt. Så jag är verkligen skiträdd för viktökning!
Likaså akne, det har jag haft problem med sedan 12-årsåldern och äntligen börjar den vara under kontroll och jag kan gå utan smink en majoritet av månadens dagar. Om aknen kommer tillbaka i full kraft är jag rädd att jag skulle isolera mig ännu mer, då jag blir så äcklad av hur jag ser ut.
Jag menar, ja, jag fattar självklart att jag behöver jobba upp min självkänsla och inse att jag inte är en vidrig människa för att jag väger några kg mer eller har lite finnar. Men jag vill ändå veta HUR stora riskerna är, och HUR allvarliga biverkningar det är. Går man upp 2 kg? 20 kg? Får man någon enstaka finne eller blir hela ansiktet buckligt av akne?
Ni som fått dessa biverkningar, hur "illa" blev det för er?
Och gärna ni som INTE fått dessa biverkningar, berätta det! Jag vill höra solskenshistorier om det finns.
Några andra biverkningar ni haft eller har, som ni tycker är värda att nämnas?
Jag måste förstås ta beslutet själv kring vilket (om något) preventivmedel jag ska börja med, men lite input från andra är ju aldrig fel.
