Betygsoptimering - tredje främmande språk

Måste skolan erbjuda moderna språk som elevens val? Kan man läsa ett modernt språk och få betyg i modernt språk och ett annat modernt språk som elevens val och få betyg i detta?

Jag försöker läsa mig till vilka regler som gäller och vill höra hur andra föräldrar resonerar.

Att en SYV skulle kunna ge några råd tror jag inte. Vi hade en mycket surrealistiskt upplevelse i höstas, när vi skulle ha utvecklingssamtal med klassens ena mentor som inte ens undervisar i klassen. Mentorn kände inte mitt barn och kom med ”råd” som kanske är applicerbara för 75% av alla sjundeklassare men är helt orelevanta för mitt barn. Hur skulle SYV kunna komma med några råd som aldrig har träffat mitt barn?
Du behöver först och främst ta reda på om skolan ens erbjuder språkval inom elevens val, det kommer vi på buke aldrig kunna svara på. Även om SYV jobbar mest mot åk 8 och 9 kan du såklart kontakta SYV om frågor även i åk 7.

Men kort fattat, om skolan erbjuder språkval inom elevens val så är det inte någon självklar fördel för meritpoängen. För betygsoptimering krävs det då att betyget blir högre i språkvalet än det lägsta betyget. På så sätt höjs meritvärdet. Eftersom vi på buke inte känner ditt barn är det omöjligt att ge råd.

För ett barn med språkbegåvning, men i övrigt ojämn begåvning, kan det vara en fördel att läsa många språk. För många barn är det enklare att satsa på att höja betyg i ett ämne som barnet redan har förståelse för, än att ta sig an ett helt nytt språk.
 
Nej, skolan måste inte erbjuda elevens val. Och måste inte erbjuda (moderna) språk som elevens val.

Men ja. Moderna språk som språkval och moderna språk som elevens val är två olika kurser och man kan utan problem få betyg i båda. Moderna språk språkval motsvarar steg 1 och 2, moderna språk elevens val är enbart steg 1.

De frågor du undrar kring här (tex de jag svarat om ovan) är en av sakerna som SYV jobbar med. Det SYV gör är ta reda på vad eleven vill och ger sedan råd om hur man kommer dit. Men de sitter också på en massa information om formalia om betyg, merit osv.

Du behöver först och främst ta reda på om skolan ens erbjuder språkval inom elevens val, det kommer vi på buke aldrig kunna svara på. Även om SYV jobbar mest mot åk 8 och 9 kan du såklart kontakta SYV om frågor även i åk 7.

Men kort fattat, om skolan erbjuder språkval inom elevens val så är det inte någon självklar fördel för meritpoängen. För betygsoptimering krävs det då att betyget blir högre i språkvalet än det lägsta betyget. På så sätt höjs meritvärdet. Eftersom vi på buke inte känner ditt barn är det omöjligt att ge råd.

För ett barn med språkbegåvning, men i övrigt ojämn begåvning, kan det vara en fördel att läsa många språk. För många barn är det enklare att satsa på att höja betyg i ett ämne som barnet redan har förståelse för, än att ta sig an ett helt nytt språk.
Jag visste väl att Bukeoraklet skulle leverera.

@Sedna Jag har inte bett om råd specifik för mitt barn. Jag har undrat hur andra föräldrar har resonerat, men det verkar inte som föräldrar till högstadiebarn hänger på barnforumet på Buke. Sen undrade jag allmänt om det finns några fallgropar att tänka på i samband med att välja till ett tredje främmande språk i högstadiet förutom de uppenbara.

Allmänt (inte riktat till någon speciell): Jag tycker det är anmärkningsvärt att det inte informeras mer om denna möjlighet till ett tredje främmande språk. Redan i sexan när man väljer högstadieskola borde man informeras att valet finns och genom att välja vissa skolor väljer man bort ett tredje främmande språk. Ärligt talat fanns det inte i min världsbild att man kunde läsa ett tredje främmande språk redan på högstadiet. När infördes detta?
 
Allmänt (inte riktat till någon speciell): Jag tycker det är anmärkningsvärt att det inte informeras mer om denna möjlighet till ett tredje främmande språk. Redan i sexan när man väljer högstadieskola borde man informeras att valet finns och genom att välja vissa skolor väljer man bort ett tredje främmande språk. Ärligt talat fanns det inte i min världsbild att man kunde läsa ett tredje främmande språk redan på högstadiet. När infördes detta?

Det känns ju rätt specifikt dock, jag trodde du menade ett tredje språk (svenska, engelska, tredje språk), men du menade ett fjärde språk på elevens val. Det finns så många elevens val att det känns lite bisarrt att informera om varenda en på vartenda högstadie? Det är väl upp till föräldrar och elev att kolla upp vad de olika högstadierna erbjuder / är bra på.

Om man tar bild som elevens val så kan ju kvalitetén skilja sig enormt mellan olika högstadier. Vissa har nån tant som gått lite konstpedagogik på lärarutbildningen, vissa har högutbildade bildlärare som själva är aktiva konstnärer, och vissa ligger bredvid konsthögskolor och erbjuder elevens val-bilden i deras lokaler med deras lärare...

Man får kolla upp det utefter intresse.
 
Jag visste väl att Bukeoraklet skulle leverera.

@Sedna Jag har inte bett om råd specifik för mitt barn. Jag har undrat hur andra föräldrar har resonerat, men det verkar inte som föräldrar till högstadiebarn hänger på barnforumet på Buke. Sen undrade jag allmänt om det finns några fallgropar att tänka på i samband med att välja till ett tredje främmande språk i högstadiet förutom de uppenbara.

Allmänt (inte riktat till någon speciell): Jag tycker det är anmärkningsvärt att det inte informeras mer om denna möjlighet till ett tredje främmande språk. Redan i sexan när man väljer högstadieskola borde man informeras att valet finns och genom att välja vissa skolor väljer man bort ett tredje främmande språk. Ärligt talat fanns det inte i min världsbild att man kunde läsa ett tredje främmande språk redan på högstadiet. När infördes detta?

Har iaf varit möjligt sen 2000, men det är upp till varje skola vad de vill erbjuda som elevens val.
 
Jag visste väl att Bukeoraklet skulle leverera.

@Sedna Jag har inte bett om råd specifik för mitt barn. Jag har undrat hur andra föräldrar har resonerat, men det verkar inte som föräldrar till högstadiebarn hänger på barnforumet på Buke. Sen undrade jag allmänt om det finns några fallgropar att tänka på i samband med att välja till ett tredje främmande språk i högstadiet förutom de uppenbara.

Allmänt (inte riktat till någon speciell): Jag tycker det är anmärkningsvärt att det inte informeras mer om denna möjlighet till ett tredje främmande språk. Redan i sexan när man väljer högstadieskola borde man informeras att valet finns och genom att välja vissa skolor väljer man bort ett tredje främmande språk. Ärligt talat fanns det inte i min världsbild att man kunde läsa ett tredje främmande språk redan på högstadiet. När infördes detta?
De barn och föräldrar som är intresserade av språk söker sig aktivt till skolor med språkprofil, ofta är det fokus engelska. Idag läser också många barn hemspråk.

Ett ytterligare språk inom elevens val (som jag själv läste vid millennieskiftet) ger inte språkkunskaper som är användbara i realiteten. Det ger främst värde för de som är språkligt intresserade och t.ex vill gå humanistiskt program på gymnasiet.

Många tonåringar saknar intresset att läsa ytterligare ett modernt språk, många har fullt upp med de ämnen de har och de som har kapaciteten har ofta höga meritvärden oavsett. Det gör intresserat ganska smalt tror jag.

När jag läste franska inom elevens val var vi en handfull på en stor skola, intresserar var inte större än så. De flesta ville göra ”roliga” saker inom elevens val.
 
Det känns ju rätt specifikt dock, jag trodde du menade ett tredje språk (svenska, engelska, tredje språk), men du menade ett fjärde språk på elevens val. Det finns så många elevens val att det känns lite bisarrt att informera om varenda en på vartenda högstadie? Det är väl upp till föräldrar och elev att kolla upp vad de olika högstadierna erbjuder / är bra på.

Om man tar bild som elevens val så kan ju kvalitetén skilja sig enormt mellan olika högstadier. Vissa har nån tant som gått lite konstpedagogik på lärarutbildningen, vissa har högutbildade bildlärare som själva är aktiva konstnärer, och vissa ligger bredvid konsthögskolor och erbjuder elevens val-bilden i deras lokaler med deras lärare...

Man får kolla upp det utefter intresse.
Fast det är svårt att kolla upp om vilka ämnen som erbjuds som elevens val på de olika skolorna, om man inte är medveten om att elevens val kan vara betyggrundande i högstadiet.

Jag jämför med språkvalet i sexan då kom det information ifrån skolan om de olika valen. Vår kommun informerar de varje år om när man kan ansöka om skolbyte. När vi fick information om betygssystemet i sexan är jag ganska övertygad om att de inte nämnde elevens val i högstadiet och konsekvenser av de olika valen och i förlängningen konsekvenser av välja en högstadieskola som inte erbjuder ett tredje främmande språk.

Hur många av föräldrarna här inne som har barn i mellanstadiet kunde reglerna för betyg och ett tredje främmande språk innan den här tråden? Reglerna kanske är allmänt kända för de flesta föräldrarna som ska välja skola inför högstadiet, men den information hade gått mig helt förbi.
 
Fast det är svårt att kolla upp om vilka ämnen som erbjuds som elevens val på de olika skolorna, om man inte är medveten om att elevens val kan vara betyggrundande i högstadiet.

Jag jämför med språkvalet i sexan då kom det information ifrån skolan om de olika valen. Vår kommun informerar de varje år om när man kan ansöka om skolbyte. När vi fick information om betygssystemet i sexan är jag ganska övertygad om att de inte nämnde elevens val i högstadiet och konsekvenser av de olika valen och i förlängningen konsekvenser av välja en högstadieskola som inte erbjuder ett tredje främmande språk.

Hur många av föräldrarna här inne som har barn i mellanstadiet kunde reglerna för betyg och ett tredje främmande språk innan den här tråden? Reglerna kanske är allmänt kända för de flesta föräldrarna som ska välja skola inför högstadiet, men den information hade gått mig helt förbi.

Nu går mitt barn bara i ettan, men jag känner att det är helt oviktigt för oss. Vi kommer välja högstadie utefter trivselfaktorer istället. I den åldern borde inte betygshets vara en grej.
 
Jag har barn som läser språkprofil dvs ytterligare ett språk på högstadiet eftersom språkintresse. Men vi hade ingen aning om att sånt gav extrapoäng förrän den äldste redan hade börjat högstadiet. Personligen tycker jag det låter rätt jobbigt att lägga till ett extra ämne till om en inte har intresset för det. Hellre då lägga fokus på att få höga betyg i de andra ämnena :) Med det sagt tycker jag också att språkkunskaper är en lätt ryggsäck att bära, det är sällan dåligt att kunna flera språk!

Det är väldigt rörigt hur det funkar med extra meritpoäng, håller på att försöka fatta hur det funkar på gymnasiet. Min äldste velar mellan natur-natur och ekonomi, så det är inte säkert att han fortsätter med båda de moderna språken. Han har dock även väldigt lätt för matte, och det kan tydligen ge extra merit att läsa högre kurser än programmet kräver. Så troligen kommer han välja extra matte av taktikskäl där.
 
Nu går mitt barn bara i ettan, men jag känner att det är helt oviktigt för oss. Vi kommer välja högstadie utefter trivselfaktorer istället. I den åldern borde inte betygshets vara en grej.
Bra betyg öppnar dörrar. Så även om betygshets inte borde vara en grej så är det lämpligt att vara medveten om vilka val man gör åt sina barn. Vad man väljer och vad man väljer bort.

Här är några exempel ifrån Göteborgsområdet:
Om du vill gå på den seglande gymnasieskolan behövs åtminstone 14 C och resten B.
Om du är kristen och vill gå på det kristna gymnasiet behövs åtminstone 12 C och resten B.

Detta är inte de mest extrema intagningspoängen. Det finns många program som kräver mycket mer.
 
Bra betyg öppnar dörrar. Så även om betygshets inte borde vara en grej så är det lämpligt att vara medveten om vilka val man gör åt sina barn. Vad man väljer och vad man väljer bort.

Här är några exempel ifrån Göteborgsområdet:
Om du vill gå på den seglande gymnasieskolan behövs åtminstone 14 C och resten B.
Om du är kristen och vill gå på det kristna gymnasiet behövs åtminstone 12 C och resten B.

Detta är inte de mest extrema intagningspoängen. Det finns många program som kräver mycket mer.

Idag.

De intagningspoängen baseras på förra årskullens intagning.

Olika stora årskullar ger olika utslag på intagningspoängen. Det går också 'mode' bland eleverna vilka skolor och program som är mest åtråvärda och där kan ett program skilja mycket på några år, beroende på om den blir mer eller mindre populär.
 
Bra betyg öppnar dörrar. Så även om betygshets inte borde vara en grej så är det lämpligt att vara medveten om vilka val man gör åt sina barn. Vad man väljer och vad man väljer bort.

Här är några exempel ifrån Göteborgsområdet:
Om du vill gå på den seglande gymnasieskolan behövs åtminstone 14 C och resten B.
Om du är kristen och vill gå på det kristna gymnasiet behövs åtminstone 12 C och resten B.

Detta är inte de mest extrema intagningspoängen. Det finns många program som kräver mycket mer.

Visst, vill man gå på ett specialgymnasium får man ligga i och plugga, men ens liv är inte förstört om man går en vanlig gymnasielinje istället. Och det är inte förstört om man inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg heller, eller valde fel program. Det finns komvux och basår och högskoleprov.

Det viktigaste tycker jag under högstadiet och gymnasiet är att man som föräldrar stöttar barnets mentala hälsa. Det är en svår tid, och vill man ge sitt barn en bra start på vuxenlivet är det där fokus borde ligga, på hälsa. Inte på prestation.

(Intagningspoäng på bara C och B känns för mig väldigt lågt, är inte C motsvarande 70-80% rätt på ett prov?)
 
(Intagningspoäng på bara C och B känns för mig väldigt lågt, är inte C motsvarande 70-80% rätt på ett prov?)
Det är inte så det här betygssystemet fungerar. Man sätter betygen utifrån betygskriterier och det går inte att räkna ut ifrån antal poäng på ett prov. Att inte ha några lägre betyg än C är INTE lågt. Ett B är ett riktigt bra betyg.

Eftersom det ändå inte är mer än 17 betyg som räknas så tänker jag mig att det inte är så att man egentligen tjänar så mycket (mer än ökad stress, vilket man ju inte vill ha) på att läsa ytterligare ett språk. Det "räcker" ju med att ha bra betyg i de 17 ämnen man redan läser. Som högstadielärare är jag plågsamt medveten om hur hög stressnivå många tonåringar lever med, oftast helt i onödan. De mår så himla dåligt och slutar äta och skadar sig själva och tror att de måste ha A i allt för att komma någonstans. Visst, vill man gå på någon särskild skola kan man behöva höga poäng, och då är det ju rimligt att man sätter sig med den person på skolan som har särskild kompetens när det gäller fortsatta studier, alltså SYV, och pratar om vad man behöver och vad som är bästa vägen dit. Tänker jag.
 
Det är inte så det här betygssystemet fungerar. Man sätter betygen utifrån betygskriterier och det går inte att räkna ut ifrån antal poäng på ett prov. Att inte ha några lägre betyg än C är INTE lågt. Ett B är ett riktigt bra betyg.

Eftersom det ändå inte är mer än 17 betyg som räknas så tänker jag mig att det inte är så att man egentligen tjänar så mycket (mer än ökad stress, vilket man ju inte vill ha) på att läsa ytterligare ett språk. Det "räcker" ju med att ha bra betyg i de 17 ämnen man redan läser. Som högstadielärare är jag plågsamt medveten om hur hög stressnivå många tonåringar lever med, oftast helt i onödan. De mår så himla dåligt och slutar äta och skadar sig själva och tror att de måste ha A i allt för att komma någonstans. Visst, vill man gå på någon särskild skola kan man behöva höga poäng, och då är det ju rimligt att man sätter sig med den person på skolan som har särskild kompetens när det gäller fortsatta studier, alltså SYV, och pratar om vad man behöver och vad som är bästa vägen dit. Tänker jag.

C motsvarar väl ungefär det gamla VG?
 
C motsvarar väl ungefär det gamla VG?
Nja, det beror lite på hur man ser det. Det är liksom inte riktigt samma saker som bedöms längre, så det är svårt att jämföra. Jag skulle säga att det krävs mer för att nå ett E i det här systemet än för ett G i det förra systemet, och framförallt går det liksom inte att översätta poäng till betyg på det sättet.
 
Bra betyg öppnar dörrar. Så även om betygshets inte borde vara en grej så är det lämpligt att vara medveten om vilka val man gör åt sina barn. Vad man väljer och vad man väljer bort.

Här är några exempel ifrån Göteborgsområdet:
Om du vill gå på den seglande gymnasieskolan behövs åtminstone 14 C och resten B.
Om du är kristen och vill gå på det kristna gymnasiet behövs åtminstone 12 C och resten B.

Detta är inte de mest extrema intagningspoängen. Det finns många program som kräver mycket mer.
Min bild av detta är att om man zoomar ut lite så stänger prestationsångest fler dörrar än vad bästa betygen öppnar. Dessutom tror jag inte att så många verkligen får bättre betyg av mer prestationspress (att lära sig ett fjärde språk bara för att få betyg hamnar i den kategorin för mig)

För mig är det viktigaste att man behåller en positiv och konstruktiv syn på lärande och kunskap.

Men så har jag sett en del ungdomar som haft betydligt mer prestationsångest än vad deras föräldrar insett.

Och flera av mina vänner har vuxit upp med för mycket prestationshets vilket de brottas med än idag.

Säger inte vad som är rätt för er, men du har inte visat någon förståelse för problemet i denna tråd så jag får känslan av att du underskattar det.

Lycka till med gymnasievalet oavsett!
 
Sen så oavsett vad du tycker om mentorn så ör SYV rätt person att tala med. Finns nog flera anledningar att syv vanligvis inte riktar sig så mycket till så unga. Men om ni redan försöker optimera inför gymnasievalet så tror jag att det är bäst att inleda en personlig kontakt med syv.
 
Min bild av detta är att om man zoomar ut lite så stänger prestationsångest fler dörrar än vad bästa betygen öppnar. Dessutom tror jag inte att så många verkligen får bättre betyg av mer prestationspress (att lära sig ett fjärde språk bara för att få betyg hamnar i den kategorin för mig)

För mig är det viktigaste att man behåller en positiv och konstruktiv syn på lärande och kunskap.

Men så har jag sett en del ungdomar som haft betydligt mer prestationsångest än vad deras föräldrar insett.

Och flera av mina vänner har vuxit upp med för mycket prestationshets vilket de brottas med än idag.

Säger inte vad som är rätt för er, men du har inte visat någon förståelse för problemet i denna tråd så jag får känslan av att du underskattar det.

Lycka till med gymnasievalet oavsett!
Mm, jag var ett av de barnen och precis som dina vänner brottas jag med den problematiken än idag. Framför allt hade min ena förälder extremt svårt att acceptera något annat än femmor i alla ämnen. Jag är livrädd att överföra något sånt till mina barn, som tanken att man är identisk med sina skolprestationer t ex. Så jag håller mig till att betona att det viktigaste är att man gör sitt bästa och att det finns många olika vägar genom utbildningar och livet. Verkar funka, båda kidsen tar skolan på allvar men är inte så sönderstressade som klasskompisar verkar vara.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har aldrig sökt ett jobb på det normala sättet (alltså med ansökan, CV, personligt brev, intervju och sånt) utan de anställningar...
2
Svar
25
· Visningar
2 845
Senast: Flixon
·
Kropp & Själ Jag har, inte ens 25 år fyllda, förstört mitt liv. Det finns inget annat sätt att uttrycka det på. Jag har kämpat mot psykisk...
Svar
11
· Visningar
2 984
Senast: Fibusen
·
Skola & Jobb Jag har alltid velat lära mig spanska, men av olika skäl fick jag aldrig möjlighet att läsa det under skoltiden. Men det är en sån grej...
Svar
3
· Visningar
983
Senast: Pallen
·
Svar
34
· Visningar
3 853
Senast: imzork
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ny sits
  • Dressyrsnack 17
  • Föräldrar till barn som rider

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp