Nu kanske det låter som ett större problem än det är. Jag rider inget alls "på riktigt" sas med den här, hon bara lullar runt, men om jag ställer henne någon gång ibland så är inte det något större problem. Men av olika anledningar så tänker jag inte satsa på att göra henne mer ridbar. Jag har gjort det med andra så jag vet mycket väl vilken tillridning som krävs, och den här är inte mogen några såna krav av olika anledningar. Ridningen är i hennes fall enbart till för variation. Som hon är nu så springer hon inte alls och tokgapar för minsta lilla jag tar i henne. Hon är oftast jättefin och mjuk och faktiskt rätt så lyhörd. Det är när hon stressar upp sig, vill iväg, tävla med någon annan el liknande som hon sätter till lite extra och blir mycket starkare, när jag då måste ta emot med samma kraft så börjar hon gapa, för att hon inte vill sakta av då. Detta är oavsett om jag rider eller kör. Problemet är givetvis störst i samband med tävling, då är hon förstås extra laddad. När hon sedan släpps iväg i fullt tempo så är det inga problem.
Det jag menade var att hon visar direkt en enorm skillnad när hon inte gillar något bett, för hon är jättekänslig i munnen i grund och botten. Det tog lång tid att få henne att acceptera bett övht. Därför tycker inte jag det är någon idé att traggla med ett bett hon protesterar emot. Däremot funkar det någorlunda kan jag mycket väl tänka mig att fortsätta ett tag för att se om det blir bättre efter tillvänjning.
Det är inget problem egentligen att forsätta på den betsling hon har, för som sagt så fungerar hon rätt så bra. Bara det att jag tror det kunde bli lite bättre. Problemet är bara att efter ett misslyckat bettbyte blir hon skeptisk och det tar sedan någon vecka innan hon slappnar av igen och blir harmonisk. Därför är jag lite försiktig i mina val.
