Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Att vi satte timer och ställde in datorn är just för att när hon tycker hon har svårt att somna inte ska kunna sätta på dessa och fastna sedan.

Detta later mer som om din dotter ar narmare tonaren an 3?! Jag fattar inte riktigt att man ens behover ha det problemet med ett sa litet barn. Ingen dator/tv i sovrummet samt rutiner och lite normal ordning fran foraldrasidan = problemet lost.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Fast jag är inte säker på att man kan generalisera om läskunnighet innan skolålder.
Ett av mina barn som inte kunde läsa innan skolålder har ett enormt läsintresse och studerar eftergymnasiala studier med inriktning på litteratur - och det är många böcker i veckan som fixas galant utan att ha kunnat läsa som sex-sju åring.

Jag tror inte heller att läskunnighet innan skolåldern påverkar. Jag kunde själv inte läsa innan skolan men visade mig ha en vuxens läsförståelse och lässnabbhet redan i 3:e klass (det var en människa som kom ut och höll ett test).
Våra tjejer knäckte läskoden just innan de fyllt 5, får väl se om intresset håller i sig.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Att TV:n går och lägger sig, har vi bara gjort som en signal. Vi är ofta med henne där också i hennes rum när hon leker och tittar på TV.
Du känner inte den här damen. Vi var ju tvungen att sätta även inställning på hennes dator i datarummet för det funkade inte bara att ha det på ett ställe.
Att inte ha något i hennes rum, hade vi på vårat tidigare ställe och då var huset i en enda röra. Det går inte att ha det så!
Du tar fragment av det jag skriver och vrider det till något fult!
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Fast jag är inte säker på att man kan generalisera om läskunnighet innan skolålder.
Ett av mina barn som inte kunde läsa innan skolålder har ett enormt läsintresse och studerar eftergymnasiala studier med inriktning på litteratur - och det är många böcker i veckan som fixas galant utan att ha kunnat läsa som sex-sju åring.

Fast det säger ju inte så mycket om läshastigheten, h*n kanske sitter väldigt många timmar?

Dessutom är det ju roligt att läsa, och bra för självförtroendet att kunna läsa när man börjar skolan - jag tycker det är ganska lätt att se fördelar med att lära sig läsa tidigt.

Naturligtvis kan man klara sig jättebra ändå, men i mitt tycke finns det mycket mening med att lära sig läsa tidigt.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Att TV:n går och lägger sig, har vi bara gjort som en signal. Vi är ofta med henne där också i hennes rum när hon leker och tittar på TV.
Du känner inte den här damen. Vi var ju tvungen att sätta även inställning på hennes dator i datarummet för det funkade inte bara att ha det på ett ställe.
Att inte ha något i hennes rum, hade vi på vårat tidigare ställe och då var huset i en enda röra. Det går inte att ha det så!
Du tar fragment av det jag skriver och vrider det till något fult!

Jag kan ju bara tolka efter dina inlägg, jag känner er ju inte "in real life"...

Hursom så kan jag väl säga att generellt tycker inte jag att 3-åringar bör ha tv/dator inne på sitt rum utan det bör vara en familjeangelägenhet.
Och ja, det går faktiskt utmärkt att inte ha någon av dessa saker inne på barns rum och det går bra att lägga barn utan att ha någon automatavslagning på dator eller tv. Börjar du fråga runt bland bekanta som har barn i samma ålder bör du få liknande svar.

Det kan dock vara smart att fixa leksakshörna/låda/skåp el. dyl i de rum där man som vuxen spenderar mest tid för att slippa irritera sig över framdragna saker. Just för att barn oftast dras till de vuxnas sällskap och vill leka i närheten.

Jag skriver inte för att vara dum eller för att göra dig ledsen, vi har bara en helt motsatt syn på just det här dilemmat.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Detta later mer som om din dotter ar narmare tonaren an 3?! Jag fattar inte riktigt att man ens behover ha det problemet med ett sa litet barn. Ingen dator/tv i sovrummet samt rutiner och lite normal ordning fran foraldrasidan = problemet lost.
Då hade hon satt på våran TV i vårt sovrum eller någon av de andra! Det gjorde hon på det gamla stället! Det skulle inte funka!
Nu låter hon bli dem i alla fall när hon ska sova.
Vi har hittat ett sätt som funkar för oss. Det enda jag ville med den här tråden var att dela med mig av det till de som har liknande problem med sina.
Inte att de som har på annat sätt försöker sätta sig till doms över andra.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Jag kan ju bara tolka efter dina inlägg, jag känner er ju inte "in real life"...

Hursom så kan jag väl säga att generellt tycker inte jag att 3-åringar bör ha tv/dator inne på sitt rum utan det bör vara en familjeangelägenhet.
Och ja, det går faktiskt utmärkt att inte ha någon av dessa saker inne på barns rum och det går bra att lägga barn utan att ha någon automatavslagning på dator eller tv. Börjar du fråga runt bland bekanta som har barn i samma ålder bör du få liknande svar.

Det kan dock vara smart att fixa leksakshörna/låda/skåp el. dyl i de rum där man som vuxen spenderar mest tid för att slippa irritera sig över framdragna saker. Just för att barn oftast dras till de vuxnas sällskap och vill leka i närheten.

Jag skriver inte för att vara dum eller för att göra dig ledsen, vi har bara en helt motsatt syn på just det här dilemmat.
Visst vi har olika syn på saker och vi bor i ett stort hus, där hon har ett eget rum på 20 kvm. Hon springer och rör sig i resten av husets 144 kvm på markplan och lika mycket på källarplan. Hon leker mycket i sin säng eller myser i sitt rum. I min bekantskapskrets har jag fått beröm för det och många vill lapa efter för att införa även samma sak på större barnen.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Du tror inte föräldrarna påverkar barnet alls då?

Men det är ju självklart att föräldrarna påverkar barnet! Det står i flera av mina tidigare poster. Iofs är det väl rent vetenskapligt fastlagt just nu att det är gener, uppfostran och vänner som påverkar barnet och uppfostran är inte det som dominerar.

Så kort sagt, jag tror att jag kan ge A alla möjligheter att uppskatta böcker, ge honom böcker, visa biblioteket, läsa själv, läsa för honom osv osv. Därmed kan jag förhoppningsvis påverka honom till att uppskatta att läsa eller i alla fall påverka så att han lätt förstår text (svårare ett barn har dyslexi men fullt möjligt). Jag kommer självklart göra allt detta och hoppas. Men jag kan inte göra honom till en bokmal. (Likaså tror jag att jag verkligen skulle göra honom en otjänst om jag lät bli att göra som ovan!)

Jag tänker dela med mig av allt jag tycker om och allt jag tycker han kan behöva. Men en baby är inte ett blankt papper att skriva på.

Ge möjlighet att bli bra, säkerställa att barnet i alla fall blir helt ok på nödvändiga områden, fullt möjligt. Att få dem att uppskatta det helt beror på dem själva.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Fast jag är inte säker på att man kan generalisera om läskunnighet innan skolålder.
Ett av mina barn som inte kunde läsa innan skolålder har ett enormt läsintresse och studerar eftergymnasiala studier med inriktning på litteratur - och det är många böcker i veckan som fixas galant utan att ha kunnat läsa som sex-sju åring.

Exakt, jag hade inte lärt mig en bokstav när jag var 7, jag läste många böcker i veckan när jag var nio, tog en om dagen när jag var ca 12. (och har min universitetsexamen och jadajada och läste såklart Sagan om ringen när jag var 12 så som de flesta som läst den. blaha, spelar roll.)

Jag tror att det är med många sådana tidiga talanger att barnen kommer ifatt varandra. Ingen påstår att ett barn som går vid 9 månaders ålder går bättre än ett barn som lärde sig gå vid 16 månaders ålder sedan när de är fem...

Jag kan möjligen föreställa mig att om barnet har medfödda problem med läsningen eller väldigt bokhatande föräldrar kan det vara en fördel att kunna lite när man börjar skolan. (och suck, därmed inte sagt att jag tänker göra som min mamma (som är akademiker av akademikersläkt) och komplett strunta i att lära ut ngt innan skolan.)

Jag tror inte heller det nödvändigtvis är bra att kunna läsa perfekt när man börjar skolan. Om man inte har en perfekt lärare som är väldigt skicklig, eller 70% av de andra barnen också kan läsa, så kommer barnet att ha ett fruktansvärt tråkigt första år i skolan. Det finns riktigt intelligenta barn som totalhavererar av tristess och skolhat pga att svenska skolan vanligen verkligen inte kan hantera olika kunskapsnivå hos barn.
 
Senast ändrad:
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Jag tror inte heller det nödvändigtvis är bra att kunna läsa perfekt när man börjar skolan. Om man inte har en perfekt lärare som är väldigt skicklig, eller 70% av de andra barnen också kan läsa, så kommer barnet att ha ett fruktansvärt tråkigt första år i skolan. Det finns riktigt intelligenta barn som totalhavererar av tristess och skolhat pga att svenska skolan vanligen verkligen inte kan hantera olika kunskapsnivå hos barn.

Precis! Jag kunde läsa när jag började skolan och dog nästan av tristess när de andra tragglade :p Att sitta och ljuda högt när man redan kan läsa, det är verkligen ingen höjdare. Inte fick man göra annat heller eftersom alla skulle vara på samma nivå...
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Faktum är att det är en höghastighetsläsare annars hade det varit omöjligt att klara av studierna. Under mellanstadiet så har de två som inte kunde läsa innan skolålder blivit "bokslukare" inte minst beroende på att skolan krävt minst 10 kapitelböcker på en termin. Vilket har varit oerhört bra för dem. Den tredje har varit totalt ointresserad av läsning trots läskunnighet vid 4-5 års ålder, läser endast det som är tvunget, men fort och bra så kunnande saknas inte, bara intresset
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Det finns riktigt intelligenta barn som totalhavererar av tristess och skolhat pga att svenska skolan vanligen verkligen inte kan hantera olika kunskapsnivå hos barn

Blanda inte ihop intelligens och kunskapsnivå.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Jag tror inte heller det nödvändigtvis är bra att kunna läsa perfekt när man börjar skolan. Om man inte har en perfekt lärare som är väldigt skicklig, eller 70% av de andra barnen också kan läsa, så kommer barnet att ha ett fruktansvärt tråkigt första år i skolan. Det finns riktigt intelligenta barn som totalhavererar av tristess och skolhat pga att svenska skolan vanligen verkligen inte kan hantera olika kunskapsnivå hos barn.

Jag kunde också läsa före jag började skolan, det var SKITtråkigt första 2 åren. Även i övrigt hade jag lätt för mig i skolan, och lärde mig aldrig någon bra plugg-teknik. Det slog tillbaka i gymnasiet och vidare studier kan jag säga, inget jag rekommenderar.

Sonen på 2,5 är tidig verbalt, kan räkna till 10, känner igen bokstäver och kan fråga "vad står det där?". Sitter jag och hans pappa och pratar jobb m.m. "vuxensaker" så frågar han "mamma vad PRATAR du om" och vill få förklarat för sig...

Men vi har läst MYCKET för honom från tidig ålder, vet inte om det har betydelse. Flera böcker kunde han texten utantill som 1,5-2-åring.

Nu sjunger han flera sånger med ganska lång text själv och så. Typ Ekorrn satt i granen, Rida rida ranka o.s.v.
Helt utan pedagogiska dataspel.:o

Man vill ju inte bromsa heller, men jag vill ju inte att han ska ha det lika tråkigt första åren i skolan som jag hade.:crazy:
Förhoppningsvis är skolan bättre idag på att se barnen individuellt.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Då får du nog förklara den meningen jag citerade för som jag tolkar den så är det intelligens=hög kunskapsnivå.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Jaha, men eftersom du försökt läsa texten negativt kommer du ju bara att skälla på min förklaring och inte heller förstå den. ;) men jag försöker, det kommer att bli vääldigt långt i ett desperat försök att du inte ska missförstå.

Ibland skulle man kunna tro att barn som har hög intelligens nödvändigtvis skulle klara skolan bättre än barn med helt normal intelligens och inte totalt falla ur med dåliga betyg. Jag har såklart inte läst någon statistik på området. Eftersom vi inte testar intelligens räknat som IQ på alla barn finns antagligen ingen och något annat utarbetat test finns inte vad jag vet, men vem vet.

Så:
ett barn som kan läsa och skriva när det börjar skolan skulle kunna tycka att skolan är tråkig.

Risken är troligen högre om läraren inte kan hantera olika kunskapsnivåer.

En sådan sak som att barnet skulle vara (anses av omgivningen) ovanligt intelligen är inte ett skydd mot detta.


Så läs: Till och med ett intelligent barn skulle kunna misslyckas i skolan om det tycker det är tillräckligt tråkigt.

Inte för att lägga någon emfas vid att man måste lyckas i skolan för att bli lycklig. Men det kanske är roligare att tycka skolan är ok i alla fall.

Kort sagt läs istället - jag tror inte ovanligt hög intelligens nödvändigtvis ens sammanfaller med höga betyg. Eller bra jobb, eller doktorsavhandling, eller professorstjänst eller ngt annat. So there.:cool: o definitivt inte nödvändigtvis med -hur snabbt jag mognade när jag var 3, eller hur mina föräldrar drillade mig. Men jag vet inte, har inte kollat ämnet.

Varvid någon surt undrar, men skulle blabla inte spela in. jo.

Antagligen spelar arv, miljö, uppfostran, vänner, personlighet, slump, kontakter och allt annat in, i en enda röra, när man står där inför professorstjänsten.

Så för att återknyta till tråden. Jag tror inte det spelar någon roll om barnet rör ett tangentbord första gången när det är 1 eller 5. Om det är kul, varför inte leka lite, om det förstör datorn, varför låna ut den. Ingen skillnad.
 
Senast ändrad:
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Men det är ju självklart att föräldrarna påverkar barnet! Det står i flera av mina tidigare poster. Iofs är det väl rent vetenskapligt fastlagt just nu att det är gener, uppfostran och vänner som påverkar barnet och uppfostran är inte det som dominerar.

Är det? Vilken forskning är det du tänker på då?

Blir lite förvånad, eftersom den forskning jag har sett tvärtom pekar på att föräldrarna har mycket stor betydelse för barnens framtida val av yrke, livsstil, osv. Om det är medveten uppfostran eller omedveten insocialisering ska vi låta vara osagt (förmodligen främst det senare), men påverkan är mycket stor, om man tittar på vad barnen gör i vuxen ålder, och relaterar det till vad föräldrarna gjorde.

Rent metodmässigt är jag nyfiken på hur man burit sig åt för att isolera effekterna av gener, vänner och föräldrar, så också av den anledningen skulle det vara intressant att läsa studien på syftar på. :)

Edit: Här är en studie som visar på föräldrarnas/familjens betydelse, exempelvis. Finns massor med studier som visar på samma mönster.
 
Senast ändrad:
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Är det? Vilken forskning är det du tänker på då?

Blir lite förvånad, eftersom den forskning jag har sett tvärtom pekar på att föräldrarna har mycket stor betydelse för barnens framtida val av yrke, livsstil, osv. Om det är medveten uppfostran eller omedveten insocialisering ska vi låta vara osagt (förmodligen främst det senare), men påverkan är mycket stor, om man tittar på vad barnen gör i vuxen ålder, och relaterar det tillvad föräldrarna gjorde.

Rent metodmässigt är jag nyfiken på hur man burit sig åt för att isolera effekterna av gener, vänner och föräldrar, så också av den anledningen skulle det vara intressant att läsa studien på syftar på. :)

Jag har också läst hänvisningar till en sådan undersökning som Cattan pratar om, tror att det var i dagspressen för några år sedan.

Även om jag håller med dig så kommer jag ihåg att jag tyckte att undersökningen lät rimlig, ska se om jag hittar något när jag googlar.
 
Sv: Bestämd tjej och jag löste ett problem fiffigt

Har aldrig läst den här wiki artikeln tidigare. Men det är ungefär så jag menar.

http://en.wikipedia.org/wiki/Nature_versus_nurture

Jag tror du får leta efter det jag läst ngnstans här. Finns säkert motargument också.

In her Pulitzer Prize-nominated book The Nurture Assumption, author Judith Harris argues that "nurture," as traditionally defined in terms of family upbringing does not effectively explain the variance for most traits (such as adult IQ and the Big Five personality traits) in the general population of the United States. On the contrary, Harris suggests that either peer groups or random environmental factors (i.e., those that are independent of family upbringing) are more important than family environmental effects.[12][13]

Men självklart har föräldrarnas uppfostran har mycket stor betydelse, minns inte om just den här forskaren hävdade 1/3. Det var uppfostran som var min poäng.

Föräldrarna förser ju egentligen med alltihop såklart, mer eller mindre medvetet.

Generna, vännerna och uppfostran. Vännerna beror ju till en del på vart föräldrarna bor tex... Jag blev själv chockad över att just uppfostran inte var en större andel.

Detta förutsätter naturligtvis, som står i artikeln, att föräldrarna inte är idioter. Det är ju antagligen fullt möjligt att ha mycket större påverkan - extremfall: stäng in barnet i en låda... osv osv.

De har forskat genom tvillingstudier och syskonstudier, står i artikeln. En guldgruva för saker jag läst lite här och var ;)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp