Kompressoraggregaten är i grunden jämförbara, både i kapacitet och ljudnivå, men frånluftskonceptet bygger på forcerad ventilation - vilket de flesta villor, framför allt äldre, inte är byggda med. Det blir alltså en tillkommande bullerkomponent dels från fläktaggregatet och dels från ventilationsdonen. En bergvärmepump jobbar normalt mot ett vattenburet värmesystem, som ju i normalfallet är helt tyst i sig självt.
Dessvärre är det inte möjligt att göra någon särskilt relevant jämförelse utifrån tillverkares angivna produktspecifikationer. Olika tillverkare redovisar olika slags mätningar, och dessutom beror bullernivån i praktiken mycket på de specifika omständigheterna (huskonstruktion, installation).
Jag tror att de flesta tillverkare och leverantörer av villavärmepumpar pratar om att skriva av pumpen på tio år, all livstid utöver det är ren bonus. Med det sagt så håller nog många pumpar längre än så. I mitt förra hus bytte vi år 2005 (tror jag) ut en grundvattenvärmepump som installerats 1984 och fortfarande gjorde ungefär samma jobb såvitt vi kunde bedöma. Den var dock underdimensionerad och krävde mycket tillskottsel från inbyggd elpatron.
Grundvattenvärme är ett attraktivt alternativ till exempelvis bergvärme, i de fall där grundvattentillgången är riklig. Själva kompressoraggregatet är tekniskt precis samma sak som en bergvärmepump, skillnaden är att medan en bergvärmeanläggning cirkulerar köldbärare (läs: sprit/brine) i en sluten slinga ner-och-upp i ett borrhål så tar grundvattenanläggningen enkelt uttryckt in grundvatten och släpper ut det i exempelvis dagvattenavloppet. Fördelarna är en påtagligt bättre driftekonomi eftersom dels grundvattnet som regel håller ungefär samma temperatur året runt och dels flaskhalsen med frusna bergvärmeborrhål försvinner. Är det svinkallt flera veckor i sträck ändras inte verkningsgraden som den kan göra när berget kyls ner efter hand.
Det enda exempel jag kan ge är från den nyinstallation vi gjorde 2005, det var en Viessmann värmepump (samma aggregat används för både bergvärme, grundvattenvärme, jordvärme etc) med separat 300 liters vv-beredare. Pumpen gav (ger) upp till 17 kW vid ett inflöde på strax över 2 kubikmeter grundvatten per timme, och värmde 480 kvadratmeter 50-tals trähus i fyra våningsplan utan något eltillskott ens de kallaste februarinätterna neråt -20. Den maskinen, komplett med installation mot befintligt borrhål och dränkbar pump, kostade 117 tkr då och visade sig vara en ren sparbössa.
