beklagans tråd om valpköp

[Karamell]

Sitter här bredvid min lilla valp som sover så sött. Jag letade och funderade över en bra hund till mig under längre tid. Tillslut blev det inte alls det jag letade efter från början men jag tillhör ju trotts allt en familj och att bara jag är nöjd med rasvalet kändes inte bra. Så det blev en jakthund till till familjen och inte bara en liten sällskapsvovve till mig.

Hon är cool och trevlig massor med energi och humör precis som en liten valp ska vara Tror att hon kan bli den toppen trevliga lilla hund som jag ville ha från början. med lydnad, spår agility osv, bara det att hon kommer få jaga trots allt. Får helt enkelt träningsskjuta så mycket att jag vågar följa med henne till skogen själv

MEN hon har navelbråck. Säljaren informerade om det när vi var och tittade på henne eftersom det stod på veterinärintyget. Han sa att det var så litet och att veterinären sagt att det snart skulle växa ihop. Blåögda och nyförälskade som vi var/blev köpte vi henne ändå.
Åkte till min veterinär för den andra vaccinationen, hon var 15 veckor när vi köpte henne & hade bara fått den vid 8 veckor. Min veterinär säger att valpen har underbett (hon ömsar tänder för fullt och ser ut som en liten krokodil i munnen). Hon säger oxå att navelbråcket är så stort att det kanske måste opereras för att undvika komplikationer. Har efter det googlat och sett att det inte är rekommenderat att avla på hundar med navelbråck.

Jag skulle köpa en sällskapshund som aldrig jagade, som jag kunde träna & tävla med ev. avla om hon blev bra nog. Sitter här nu bredvid en 16 veckorsvalp som kanske får så dåligt bett att hon ej kan gå på utställning, garanterat kommer att jaga, och kan få problem med sitt navelbråck och aldrig bör gå i avel.

Ångrar mig mycket att jag inte tog fram telefonen när vi var där och googlade på navelbråck där och då, då hade hon aldrig fått följa med hem. Säljaren erbjöd sig att ta tillbaka valpen om vi inte är nöjda det är det som dragit igång mina tankar igen. Jag har bara haft henne i 1,5 veckor så visst skulle det gå att lämna tillbaka henne om man ville... men jag vet inte vad jag vill, på riktigt. hur orolig ska man vara över navelbråcket?

behövde verkligen få lufta mina tankar hos främlingar ...

 

[Malibu_Stacy]

Sitter här bredvid min lilla valp som sover så sött. Jag letade och funderade över en bra hund till mig under längre tid. Tillslut blev det inte alls det jag letade efter från början men jag tillhör ju trotts allt en familj och att bara jag är nöjd med rasvalet kändes inte bra. Så det blev en jakthund till till familjen och inte bara en liten sällskapsvovve till mig.

Hon är cool och trevlig massor med energi och humör precis som en liten valp ska vara Tror att hon kan bli den toppen trevliga lilla hund som jag ville ha från början. med lydnad, spår agility osv, bara det att hon kommer få jaga trots allt. Får helt enkelt träningsskjuta så mycket att jag vågar följa med henne till skogen själv

MEN hon har navelbråck. Säljaren informerade om det när vi var och tittade på henne eftersom det stod på veterinärintyget. Han sa att det var så litet och att veterinären sagt att det snart skulle växa ihop. Blåögda och nyförälskade som vi var/blev köpte vi henne ändå.
Åkte till min veterinär för den andra vaccinationen, hon var 15 veckor när vi köpte henne & hade bara fått den vid 8 veckor. Min veterinär säger att valpen har underbett (hon ömsar tänder för fullt och ser ut som en liten krokodil i munnen). Hon säger oxå att navelbråcket är så stort att det kanske måste opereras för att undvika komplikationer. Har efter det googlat och sett att det inte är rekommenderat att avla på hundar med navelbråck.

Jag skulle köpa en sällskapshund som aldrig jagade, som jag kunde träna & tävla med ev. avla om hon blev bra nog. Sitter här nu bredvid en 16 veckorsvalp som kanske får så dåligt bett att hon ej kan gå på utställning, garanterat kommer att jaga, och kan få problem med sitt navelbråck och aldrig bör gå i avel.

Ångrar mig mycket att jag inte tog fram telefonen när vi var där och googlade på navelbråck där och då, då hade hon aldrig fått följa med hem. Säljaren erbjöd sig att ta tillbaka valpen om vi inte är nöjda det är det som dragit igång mina tankar igen. Jag har bara haft henne i 1,5 veckor så visst skulle det gå att lämna tillbaka henne om man ville... men jag vet inte vad jag vill, på riktigt. hur orolig ska man vara över navelbråcket?

behövde verkligen få lufta mina tankar hos främlingar ...

Lämna tillbaka henne om du inte är nöjd. Det kan vara omöjligt att veta om ett navelbråck kommer behöva opereras vid besiktningen, och risken att hunden får underbett finns ju alltid om man köper en valp som inte bytt tänder ännu.
Bättre att lämna tillbaka än att känna att man inte är nöjd för resten av hundens liv. För det är ju faktiskt ett djur som du köpt som ska leva med dig i 10-15 år och då är det väl bättre att det blir en önskad hund man känner sig nöjd med. För allas skull.

 

[madeleinewall]

Jag skulle också sga lämna tillbaka om du känner dig miss nöjd, det är ändå nått du ska leva länga med och för att ha den glädjen man ska med en valp så ska vara nöjd med. Och man som seriös säljare vill ju också att valpköparen skall vara nöjd med sin hund.

Det där med navelbrock så olika på alla raser, min ras jag föderupp är det otroligt vanligt de har navelbrock när man säljer dom och största delen (alla jag föttupp) som haft navel brock när man salt dom har de gått ihop på. Men är ju olika från raser och tyvärr blir ju visa brock store med,

Oh när det gäller bett och närman köper en valp finns det inget som garanterar att det blir bra tyvärr då dom växer och de kan ändra sig.

 

[Karamell]

Nej bettet är verkligen inget egentligen för som ni säger kan det ju bli hur som helst. Det är ju full aktivitet med tänderna på henne men "gommarna" ser rätt ut men tänderna ? de står ju åt alla håll På besiktningsprotokollet står inget om hennes tänder & jag var hos min vet en vecka efter att det gjordes.

Det där med navelbrock så olika på alla raser, min ras jag föderupp är det otroligt vanligt de har navelbrock när man säljer dom och största delen (alla jag föttupp) som haft navel brock när man salt dom har de gått ihop på. Men är ju olika från raser och tyvärr blir ju visa brock store med,

Jag uppfattade det som att SKK inte tillät avel på hundar m navelbråck men det kanske är en missuppfattning av mig?

Hon har på denna lilla tid vi har varit ihop utvecklats otroligt trevligt och jag tror verkligen att det är rätt hund för mig trots allt som sagt, man vet ju aldrig vad som händer i livet och så länge man köper valpar finns det ju inga garantier för något

 

[Henbane]

Det är bara du själv som kan veta hur ni ska göra. Känner du fortfarande att det är fel ras för dig, och inte vill ha en jakthund till, då kanske du ska överväga att lämna tillbaka.

När det gäller skönhetsfelen säger jag såhär:
Bettfel kan ju sätta käppar i hjulet om du vill ställa ut din hund. Jag har själv dragit mig tillbaka att köpa valt som hade överbett vid besiktningen, då jag ville ställa ut. Hunden hamnade hamnade hos ett par för sällskap, och han har idag ett minimalt överbett, som inte påverkar honom alls. Men det är alltid lite utav en chansning. Valpar med fina munnar vid 8 veckors ålder kan få ett litet bettfel ändå, och valpar med bettfel kan rätta till sig.
Hos vissa raser är det ganska vanligt med navelbråck, men det behöver inte alls vara farligt.
Min syster avlar på en numerärt liten ras, och navelbråck är väldigt vanligt förekommande. Ärftligt är det, men avelsbasen är så liten att man väljer att förbise navelbråcken i de flesta fall, då de allt som oftast växer ihop.

 

[iNHALE]

Jag tycker det är oerhört viktigt att vara brutalt ärlig från början. DU ska trivas med hunden, och hunden ska trivas hos dig. Om du ångrar dig tycker jag du ska säga det. Det är långt mycket bättre att man är ärlig mot uppfödaren och säger som det är, att man kanske köpt fel ras ändå och att hunden har defekter som man inte räknade med.

Alla seriösa uppfödare är antingen villiga att ta tillbaka en hund som den nya ägaren inte vill ha, alt hjälper till att hitta ett nytt hem om uppfödaren inte kan ta hunden själv. Jag tror alla seriösa uppfödares mardröm är att en missnöjd valpköpare lägger ut valpen på blocket eller gör sig av med den utan att uppfödaren får reda på det.

Ibland kan det ta emot att erkänna att man ångrat sig. Ofta när man pratar med uppfödare inför valpköp så vill man ju gärna framstå som så "bra" som möjligt och att man tänkt igenom sitt beslut noga. Att sedan komma och erkänna att man ångrat sig gällande ras och individuell hund kan vara jäkligt tufft eftersom man tycker man framstår som dåligt påläst.

 

[AraSlei]

Som jag ser det så har du kompromissat på att köpa en jakthund att träna med, trots att du inte vill ha en jakthund?
Är det hela din familj som köpt hunden tillsammans, eller är det bara du?

Jag får intrycket av att det är du och din familj som köpt hunden, att hunden ska användas till jakt av några familjemedlemmar men att du vill träna den utöver det?

Om det enbart är navelbråcket du är orolig för hade jag nog avvaktat lite. Vad gäller avel kan man få sina planer omkullkastade ändå, särskilt jakthundsaveln där det inte bara är hälsa och exteriör som behöver vara över medel utan även hundens jaktliga prestationer.
Är avel ett av dina främsta mål med hunden är det såklart ett minus med navelbråcket.

 

[Turali]

Huruvida det är okej eller inte att avla på navelbråck har jag ingen koll på, däremot har jag också varit med om att valpköpet inte riktigt blir som man tänkt sig.
Ena hundrasen hade jag längtat efter att skaffa mig i flera år och äntligen lyckats passa ihop med livet i övrigt. Hade också utställningsambitioner, men hunden fick ett rejält överbett vid 12 veckors ålder som aldrig blev bättre. Tyckte en period det var jättejobbigt att jag inte kunde ställa ut honom, men ångrar ändå inte hundköpet. Det är en kanontrevlig hund som jag kan tävla med i andra grenar.
För några år sedan ville husse i familjen köpa jakthund och vi ägnade mycket tid åt att hitta en bra kull. Valpen hade på besiktningen ett litet navelbråck (som snabbt växte igen) och på vägen hem i bilen upptäckte vi att han hade kroksvans (som veterinären missat). Uppfödaren lät oss lämna tillbaka hunden om vi ville, men vi valde att behålla honom eftersom vi snabbt fäst oss vid honom. Åter igen var det en besvikelse för mig att hunden inte gick att ställa ut, men till vår glädje har det blivit en duktig jakthund som är rolig att följa med ut i skogen.

Jag tycker du ska fundera på hur mycket utställningar och avel betyder för dig, är det två viktiga pusselbitar för dig så kanske det är bättre att lämna tillbaka hunden? Värdesätter du att du kan göra andra saker med hunden istället och trivs med individen kanske du ska behålla? Finns det möjlighet för dig att skaffa hundrasen du egentligen ville ha om några år när valpen vuxit upp? Vad tycker övriga familjen?
Instämmer i det är rena lotteriet med valpar, personligen håller jag tummarna för att jag kan ställa ut nästa hund - 3:je gången gillt

 

[dpmatte]

Att en valp har under- eller överbett under en period kan bero på att käkarna växer i olika omgångar. Att tänderna står åt alla under tandömsningen är inte alls konstigt. Det är både fasta och lösa valptänder och så kommer vuxentänderna in emellan dem. Det är omöjligt att säga om en valp kommer att få korrekt bett eller inte.

Navelbråcket däremot ska man se upp lite med. Är det litet, som uppfödaren säger, så kan det gå tillbaks. Är det däremot stort som vetten tyckte, så är det värre. Att det måste opereras kan bero på att tarmen kan gå in i bråcket så att det blir stopp. Kolla med försäkringsbolaget om en operations täcks av antingen hundens försäkring eller doldafelförsäkringen. Det är ju iofs inget dolt fel eftersom det står i besiktningsprotokollet. Täcks det inte av någon försäkring blir det en dyr operation.

 

[russinbulle]

Att en valp har under- eller överbett under en period kan bero på att käkarna växer i olika omgångar. Att tänderna står åt alla under tandömsningen är inte alls konstigt. Det är både fasta och lösa valptänder och så kommer vuxentänderna in emellan dem. Det är omöjligt att säga om en valp kommer att få korrekt bett eller inte.

Navelbråcket däremot ska man se upp lite med. Är det litet, som uppfödaren säger, så kan det gå tillbaks. Är det däremot stort som vetten tyckte, så är det värre. Att det måste opereras kan bero på att tarmen kan gå in i bråcket så att det blir stopp. Kolla med försäkringsbolaget om en operations täcks av antingen hundens försäkring eller doldafelförsäkringen. Det är ju iofs inget dolt fel eftersom det står i besiktningsprotokollet. Täcks det inte av någon försäkring blir det en dyr operation.

Operation av navelbråck täcks inte om navelbråcket står med i besiktningsprotokollet.

 

[Monstermom]

Är du inte nöjd med valpen så tycker jag du ska lämna tillbaka henne. Bättre det än att gå och ha en gnagande "tänk om jag bara hade..." i bakhuvudet resten av hundens liv. Passar man inte så passar man inte, helt enkelt.

Men som några skrivit här, är det egentligen så att du trivs med hunden men känner att du får ge upp några runtomkring-planer, så väg de olika delarna mot varandra. Det allra viktigaste tycker jag är personligheten, att man klickar tillsammans. (Därmed inte sagt att det är viktigast för alla! Jag menar bara att man bör göra klart för sig vad man prioriterar, och göra sitt bästa för att bli så nöjd man kan bli.)

 

[prinsessfeminist]

Sitter här bredvid min lilla valp som sover så sött. Jag letade och funderade över en bra hund till mig under längre tid. Tillslut blev det inte alls det jag letade efter från början men jag tillhör ju trotts allt en familj och att bara jag är nöjd med rasvalet kändes inte bra. Så det blev en jakthund till till familjen och inte bara en liten sällskapsvovve till mig.

Hon är cool och trevlig massor med energi och humör precis som en liten valp ska vara Tror att hon kan bli den toppen trevliga lilla hund som jag ville ha från början. med lydnad, spår agility osv, bara det att hon kommer få jaga trots allt. Får helt enkelt träningsskjuta så mycket att jag vågar följa med henne till skogen själv

MEN hon har navelbråck. Säljaren informerade om det när vi var och tittade på henne eftersom det stod på veterinärintyget. Han sa att det var så litet och att veterinären sagt att det snart skulle växa ihop. Blåögda och nyförälskade som vi var/blev köpte vi henne ändå.
Åkte till min veterinär för den andra vaccinationen, hon var 15 veckor när vi köpte henne & hade bara fått den vid 8 veckor. Min veterinär säger att valpen har underbett (hon ömsar tänder för fullt och ser ut som en liten krokodil i munnen). Hon säger oxå att navelbråcket är så stort att det kanske måste opereras för att undvika komplikationer. Har efter det googlat och sett att det inte är rekommenderat att avla på hundar med navelbråck.

Jag skulle köpa en sällskapshund som aldrig jagade, som jag kunde träna & tävla med ev. avla om hon blev bra nog. Sitter här nu bredvid en 16 veckorsvalp som kanske får så dåligt bett att hon ej kan gå på utställning, garanterat kommer att jaga, och kan få problem med sitt navelbråck och aldrig bör gå i avel.

Ångrar mig mycket att jag inte tog fram telefonen när vi var där och googlade på navelbråck där och då, då hade hon aldrig fått följa med hem. Säljaren erbjöd sig att ta tillbaka valpen om vi inte är nöjda det är det som dragit igång mina tankar igen. Jag har bara haft henne i 1,5 veckor så visst skulle det gå att lämna tillbaka henne om man ville... men jag vet inte vad jag vill, på riktigt. hur orolig ska man vara över navelbråcket?

behövde verkligen få lufta mina tankar hos främlingar ...

Vad säger övriga familjen? För det låter som om detta är en jakthund för någon annan?
Den som propsade på jakthund kanske skall fatta beslutet?

 

[Karamell]

Tack alla för era tankar om det hela
Husse (främste jägaren i huset) vill ju att jag ska vara nöjd så att diskutera med honom är inte så kreativt. Jag har också jägarexamen men har inte skjutit upp för klass 1 än.
Men jag har bestämt att behålla lilla stumpan. Tiden får utvisa om utställningar o avel. Precis som lyfts i tråden tidigare är det mycket som ska funka för att avel ska vara meningsfull. Inte bara ett bra yttre.

Men jag hinner nog få en riktig egen kull (skk-godkänd) någon gång i mitt liv även om det inte blir med denna hund är ju inte ens 40 år än

Hon är så himla go och trevlig ♡
Kommer nog att passa mig perfekt men vi får kolla navelbråcket igen när hon är 6 månader o se hur allt ser ut då. Hoppas på det bästa. Tills dess blir det valpkurs och lite spår träning

 

[Monstermom]

Tack alla för era tankar om det hela
Husse (främste jägaren i huset) vill ju att jag ska vara nöjd så att diskutera med honom är inte så kreativt. Jag har också jägarexamen men har inte skjutit upp för klass 1 än.
Men jag har bestämt att behålla lilla stumpan. Tiden får utvisa om utställningar o avel. Precis som lyfts i tråden tidigare är det mycket som ska funka för att avel ska vara meningsfull. Inte bara ett bra yttre.

Men jag hinner nog få en riktig egen kull (skk-godkänd) någon gång i mitt liv även om det inte blir med denna hund är ju inte ens 40 år än

Hon är så himla go och trevlig ♡
Kommer nog att passa mig perfekt men vi får kolla navelbråcket igen när hon är 6 månader o se hur allt ser ut då. Hoppas på det bästa. Tills dess blir det valpkurs och lite spår träning

Trivs du med hunden tycker jag du gör helt rätt!

Avel är ju heller ingen liten sak att börja med, du kan ju se tiden med henne som ett tillfälle att förbereda dig med kunskap och erfarenhet. Hör dig för om det finns någon uppfödare som kan tänka sig att bli en mentor för dig, låta dig få inblick i både det praktiska och teorin, läs på om genetik och specifika utmaningar i just din ras, och gå uppfödarutbildningen?
(Du kanske redan är helt på banan där, men det har jag ingen koll på. )

Jag är övertygad om att man tar till sig kunskap bäst när man inte har vare sig någon historia att (omedvetet) försvara eller efterlängtade planer att konkretisera så snart som möjligt. Fakta blir inte information förrän man tar den till sig, passa på att samla in nu, när du har så lite investerat som möjligt.

 

[dpmatte]

@russinbulle Ja, då blir det som jag misstänkte en dyr operation.
@Karamell Hoppas man drog av på valppriset så pass att det räcker någorlunda till en eventuell operation. Och var uppmärksam på ifall det blir stopp i magen för då måste hon in med detsamma.