Alltså vi bodde i en tvåa men en liten hög böcker till babyn (eller ok, stor hög böcker för babyn och många hyllmeter till oss själva), och senare en liten rad i bokhyllan till treåringen, hade vi i alla fall plats med. En liten hög böcker går ju in under soffbordet, kan ligga i ett skåp i köket, vara i en korg i lekhörnan bredvid babygymmet.
(Tycker inte man ska se ned på personer som bor i en liten tvåa med källarförråd som icke kunna hantera böcker. Fråga doktorander från 90-talet med barn... (numera är de nog täta nog att ha villa och vittvitt och ointresserade av böcker, men från min uppväxt av idel doktorandbarnkompisar och akademikerungar kan jag säga att litet, mysigt, bohemiskt och fullt med bokhögar var legio.) Skulle snarare säga att det är många med 45 kvm babyrum som tycker att böcker är fula och inte platsar i den rosa/vita, ljusblå/vita ekande överdesignade inredningen. Om man får delge antagligen alltför surmulna fördomar. Erkänner, öm tå (föraktet för folk i tvåa hyresrätt) trampad på här. Vi flyttade till villaområde och då även till total könsuppdelning och bokundvikande mammapappabarn, pojkarärpojkaroflickorärflickor från ett mer pluralistiskt område med böcker, doktorander, mammor som var brandmän och pojkar som var lucia. Ganska chockartat.)