Behöver lite stöd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag vet inte om han ghostat såhär i tidigare relationer. Bara att han inte velat ses mer än 2 dagar i veckan, och att tjejerna gjort slut för de har velat mer.

Men strunta i att höra av sig tror jag inte han gjort. Inte vad han sagt mer än att han är dålig på att finnas och bekräfta perioder det är för mycket runt honom. I år har det varit extra mycket samt att han insett att det inte kan bli mer än det vi har men vi var nöjda med det. Jag vet faktiskt inte vad han kan ha för anledning.
Men spelar anledningen någon roll? Han kanske själv inte har en aning om varför han känner som han känner. Det är som det är tänker jag och det finns inte alltid en anledning som är lätt att ta på.
 
Jag vet faktiskt inte, men gissar att om han hör av sig så har han en riktigt korkad ursäkt att inte hört av sig alls…inget jag tror jag skulle köpa.

Nej så går ju inte att ha det. Tror dock inte risken är så stor att han hör av sig alls. Även fast jag inte trodde han var en sån människa.
Har följt tråden i tysthet och kan förstå dilemmat av att känna så starkt att något är ”rätt” och ”den enda man vill ha” att man liksom tappar bort sig själv på vägen. Vilket jag kanske tror att du gjort lite i detta.

Det är ju alldeles fruktansvärt ovärdigt att sitta såhär som du gör och undra om han kanske, möjligen kommer att dyka upp…

Oavsett om han har för avsikt att kika förbi och träffa dig när det faller honom in så är det ju trots allt så att han inte ens öppnat och läst dina meddelande på 14 dagar?! Oavsett hur dåligt han kan må emellanåt och hur mycket behov av space han må ha, så tror jag faktiskt att om det hade varit ens det minsta viktigt för honom att bevara er relation så hade han väl iaf svarat dig på något sätt?
Om du verkligen känner efter och ser på situationen lite med opartiska ögon (man kan ju försöka iaf) så känner du nog också att han inte förtjänar din respekt och din förmåga att ”låta honom ta sin tid”.
Det är otroligt svårt att klippa banden MEN det är ännu svårare att bli totalt uppslukad och stundtals överkörd av en människa man blivit såpass förälskad i att man förlåter för precis vad som helst.

Han har, enligt min mening, redan visat hur mycket han är beredd att investera i er relation (eller vad man nu ska kalla det). Vill du verkligen ge honom ytterligare 5 dagar av din tid?
5 dagar där du ska vänta på att han ska öppna och läsa dina meddelanden och förhoppningsvis också svara? Har du inte fått svar nog av honom genom att inte få någon respons alls på 14 dagar?

Var rädd om dig själv och respektera ditt eget välmående såpass mycket att du tackar för dig och avslutar detta här och nu. Om inte annat så kommer du med lite distans till detta kunna känna en trygghet i att du tog kontroll och månade om dig själv i en situation där du behövde det som mest.

Skickar en styrkekram och hoppas att du (precis som de flesta av oss som läser i denna tråd) ska känna att du förtjänar bättre och sluta hitta på ursäkter som möjligen kan förklara hans beteende.
 
Men spelar anledningen någon roll? Han kanske själv inte har en aning om varför han känner som han känner. Det är som det är tänker jag och det finns inte alltid en anledning som är lätt att ta på.
Klart anledningen spelar roll. Han har sagt att han går in i sin grotta när det blir för mycket, såsom det varit runt honom sista månaderna. Är det så, så vet jag ju egentligen…det kanske jag skulle kunna förlåta, även om detta inte är ok.

Han brukar i vanliga fall inte ja problem att kommunicera vad han känner eller inte…
 
Har följt tråden i tysthet och kan förstå dilemmat av att känna så starkt att något är ”rätt” och ”den enda man vill ha” att man liksom tappar bort sig själv på vägen. Vilket jag kanske tror att du gjort lite i detta.

Det är ju alldeles fruktansvärt ovärdigt att sitta såhär som du gör och undra om han kanske, möjligen kommer att dyka upp…

Oavsett om han har för avsikt att kika förbi och träffa dig när det faller honom in så är det ju trots allt så att han inte ens öppnat och läst dina meddelande på 14 dagar?! Oavsett hur dåligt han kan må emellanåt och hur mycket behov av space han må ha, så tror jag faktiskt att om det hade varit ens det minsta viktigt för honom att bevara er relation så hade han väl iaf svarat dig på något sätt?
Om du verkligen känner efter och ser på situationen lite med opartiska ögon (man kan ju försöka iaf) så känner du nog också att han inte förtjänar din respekt och din förmåga att ”låta honom ta sin tid”.
Det är otroligt svårt att klippa banden MEN det är ännu svårare att bli totalt uppslukad och stundtals överkörd av en människa man blivit såpass förälskad i att man förlåter för precis vad som helst.

Han har, enligt min mening, redan visat hur mycket han är beredd att investera i er relation (eller vad man nu ska kalla det). Vill du verkligen ge honom ytterligare 5 dagar av din tid?
5 dagar där du ska vänta på att han ska öppna och läsa dina meddelanden och förhoppningsvis också svara? Har du inte fått svar nog av honom genom att inte få någon respons alls på 14 dagar?

Var rädd om dig själv och respektera ditt eget välmående såpass mycket att du tackar för dig och avslutar detta här och nu. Om inte annat så kommer du med lite distans till detta kunna känna en trygghet i att du tog kontroll och månade om dig själv i en situation där du behövde det som mest.

Skickar en styrkekram och hoppas att du (precis som de flesta av oss som läser i denna tråd) ska känna att du förtjänar bättre och sluta hitta på ursäkter som möjligen kan förklara hans beteende.
Hej
Du har så rätt, det är rent förnedrande att sitta och vänta på att han ev skall höra av sig. Det värsta är att jag vet att han också vet det.

Du har rätt i att han visat det, samtidigt skulle han innan tystanden komma, vi skulle försöka ses såsom vi sagt. Vad som hänt sen vet jag inte.

Jag hoppas också att jag någon gång kan känna att jag tog kontroll över det. Samtidigt blir han obstinat om jag har behov också. Och jag vet inte vad som gör att han inte svarar. För han var supertrevlig sist.

Det är nog efter lite eftertanke det som var grejen tror jag. Jag har dålig självkänsla, som tusan. Han fanns där, bekräftade osv fanns där hela tiden och jag växte i det. Då blir det ännu värre att han lämnar såhär. Han har lagt massor med tid, pengar osv på mig, varje dejt har vi båda uppskattat till tusen.

Kompisen tror att han blev kär på riktigt och sen rädd (han är rädd för känslor och relationer). Sen insåg han att det inte funkar och är dumt att ses… svårt att säga nej därför gör såhär. Men oavsett… det är så galet dåligt, så galet respektlöst. Måste bara pränta in det på nåt vis. För just nu känner jag att jag förtjänar det… även fast jag vet att jag varken tjatat på honom, bråkat eller annat.
 
Jag vet inte om han ghostat såhär i tidigare relationer. Bara att han inte velat ses mer än 2 dagar i veckan, och att tjejerna gjort slut för de har velat mer.

Men strunta i att höra av sig tror jag inte han gjort. Inte vad han sagt mer än att han är dålig på att finnas och bekräfta perioder det är för mycket runt honom. I år har det varit extra mycket samt att han insett att det inte kan bli mer än det vi har men vi var nöjda med det. Jag vet faktiskt inte vad han kan ha för anledning.

Fast om han nu skulle vara utmattad (om det är på nivån att man öht inte kan meddela någonting alls vis sms på två veckor, trots att man verkligen vill) så är det inget som går över lite snabbt när man fått vila någon vecka. Jag har varit i väggen och det har tagit ÅR att komma tillbaka, och då har det varit upp och ner med ork för social interaktion under den tiden. Dvs jag tror att det är såhär han kommer att vara under lång tid.
Antingen 1. För att han är totalt sönderkörd och då tar det tid att komma tillbaka, och det blir svårt att satsa på en relation 35 mil bort.
Eller 2. Det är såhär han är, och det var snarare den första tiden av intensiv kommunikation som inte var han, men att han i början ansträngde sig för att möta dig och nu mer landat tillbaka i så som han egentligen är. Det är det vanligaste skulle jag säga, att man är sitt "bästa jag" i början av en relation.

Så du får nog ställa in dig på att kommunikationen kommer vara långt under vad du önskar dig, även om han kanske skulle kunna lova att sms:a åtminstone 1 gång i veckan. Du verkar väldigt fokuserad på hans ursäkt, men om han nu ber om ursäkt för att han gör dig orolig men inte kan eller vill ändra på sig, är du villig att fortsätta då? Trots att ni är så långt ifrån med era önskemål om hur relationen ska se ut, räcker det då med en verbal ursäkt och förklaring för att ni ändå ska fortsätta?
 
Hej
Du har så rätt, det är rent förnedrande att sitta och vänta på att han ev skall höra av sig. Det värsta är att jag vet att han också vet det.

Du har rätt i att han visat det, samtidigt skulle han innan tystanden komma, vi skulle försöka ses såsom vi sagt. Vad som hänt sen vet jag inte.

Jag hoppas också att jag någon gång kan känna att jag tog kontroll över det. Samtidigt blir han obstinat om jag har behov också. Och jag vet inte vad som gör att han inte svarar. För han var supertrevlig sist.

Det är nog efter lite eftertanke det som var grejen tror jag. Jag har dålig självkänsla, som tusan. Han fanns där, bekräftade osv fanns där hela tiden och jag växte i det. Då blir det ännu värre att han lämnar såhär. Han har lagt massor med tid, pengar osv på mig, varje dejt har vi båda uppskattat till tusen.

Kompisen tror att han blev kär på riktigt och sen rädd (han är rädd för känslor och relationer). Sen insåg han att det inte funkar och är dumt att ses… svårt att säga nej därför gör såhär. Men oavsett… det är så galet dåligt, så galet respektlöst. Måste bara pränta in det på nåt vis. För just nu känner jag att jag förtjänar det… även fast jag vet att jag varken tjatat på honom, bråkat eller annat.

Det behöver inte vara fel på någon, ibland passar man bara inte ihop. Utan fel.
 
Fast om han nu skulle vara utmattad (om det är på nivån att man öht inte kan meddela någonting alls vis sms på två veckor, trots att man verkligen vill) så är det inget som går över lite snabbt när man fått vila någon vecka. Jag har varit i väggen och det har tagit ÅR att komma tillbaka, och då har det varit upp och ner med ork för social interaktion under den tiden. Dvs jag tror att det är såhär han kommer att vara under lång tid.
Antingen 1. För att han är totalt sönderkörd och då tar det tid att komma tillbaka, och det blir svårt att satsa på en relation 35 mil bort.
Eller 2. Det är såhär han är, och det var snarare den första tiden av intensiv kommunikation som inte var han, men att han i början ansträngde sig för att möta dig och nu mer landat tillbaka i så som han egentligen är. Det är det vanligaste skulle jag säga, att man är sitt "bästa jag" i början av en relation.

Så du får nog ställa in dig på att kommunikationen kommer vara långt under vad du önskar dig, även om han kanske skulle kunna lova att sms:a åtminstone 1 gång i veckan. Du verkar väldigt fokuserad på hans ursäkt, men om han nu ber om ursäkt för att han gör dig orolig men inte kan eller vill ändra på sig, är du villig att fortsätta då? Trots att ni är så långt ifrån med era önskemål om hur relationen ska se ut, räcker det då med en verbal ursäkt och förklaring för att ni ändå ska fortsätta?
Har också varit in i väggen. Till den grad att jag gick ut med soporna och inte hittade hem. Dock planerade jag i det läget varken långsegling och for runt som en jojo för att få något klart. Det orkade jag inte.

Alt 1) Jag tror inte han är in i väggen på det vis vi tänker oss. Mer stressad att komma iväg och få ordning på saker. Han tycker också att interaktion och krav från andra är jobbigt då. Enligt egen utsago… men 2 veckor… njae… till nån man tänker besöka dessurom.

2) Ja, han säger att han mer och mer insett att det aldrig kan bli nåt mer än det vi har. Men var sist ändå beredd att försöka. Men det kommer att krävas mycket. Jag skulle vilja lägga till ett alt 3. Och det är att insett att han lovat för mycket, att ses ger ytterligare falska förhoppningar dvs minskad frihet. Men är för feg att berätta det för mig. För det är ju ”jobbigt”.

Jag har inte tänkt så långt, men känner ju mer och mer att han inte alls tänkt att dyka upp. 2 veckor liksom utan nån som helst kommunikation. Jag är ganska säker på att han inte alls tänker dyka upp utan det är bekvämt att ghosta sig ur det. Och segla en annan väg utan att säga nåt.

Vi var ju ganska lika i hur vi ville sist vi pratade om hur det kunde se ut.
Vad som hände på vägen vet jag inte.
Men 2 veckors tystnad känns liksom mer som en markering än ”oj jag hade så mycket att göra”.
 
Det behöver inte vara fel på någon, ibland passar man bara inte ihop. Utan fel.
Fast hur många tror på riktigt att det är ok att försvinna 2 veckor om man har nån form av relation? Är inte främst detta som gör att jag tycker han är märklig utan annat jag noterat… dock inte lagt ut det här.
 
Har också varit in i väggen. Till den grad att jag gick ut med soporna och inte hittade hem. Dock planerade jag i det läget varken långsegling och for runt som en jojo för att få något klart. Det orkade jag inte.

Alt 1) Jag tror inte han är in i väggen på det vis vi tänker oss. Mer stressad att komma iväg och få ordning på saker. Han tycker också att interaktion och krav från andra är jobbigt då. Enligt egen utsago… men 2 veckor… njae… till nån man tänker besöka dessurom.

2) Ja, han säger att han mer och mer insett att det aldrig kan bli nåt mer än det vi har. Men var sist ändå beredd att försöka. Men det kommer att krävas mycket. Jag skulle vilja lägga till ett alt 3. Och det är att insett att han lovat för mycket, att ses ger ytterligare falska förhoppningar dvs minskad frihet. Men är för feg att berätta det för mig. För det är ju ”jobbigt”.

Jag har inte tänkt så långt, men känner ju mer och mer att han inte alls tänkt att dyka upp. 2 veckor liksom utan nån som helst kommunikation. Jag är ganska säker på att han inte alls tänker dyka upp utan det är bekvämt att ghosta sig ur det. Och segla en annan väg utan att säga nåt.

Vi var ju ganska lika i hur vi ville sist vi pratade om hur det kunde se ut.
Vad som hände på vägen vet jag inte.
Men 2 veckors tystnad känns liksom mer som en markering än ”oj jag hade så mycket att göra”.

Fast hur många tror på riktigt att det är ok att försvinna 2 veckor om man har nån form av relation? Är inte främst detta som gör att jag tycker han är märklig utan annat jag noterat… dock inte lagt ut det här.

Det låter som att han inte prioriterar er relation lika mycket som du. Att inte höra av sig på två veckor är ju inget konstigt i många relationer, om man inte är så nära. De flesta i min telefonbok har jag kontakt med mindre än var 14:e dag.

Det spelar ingen roll varför han gör som han gör, om det ändå inte kommer att innebära att han ändrar på sig. Det enda som då spelar roll är om du vill fortsätta eller gå vidare i livet och ägna din tid åt andra som också vill prioritera relationen.
 
Det låter som att han inte prioriterar er relation lika mycket som du. Att inte höra av sig på två veckor är ju inget konstigt i många relationer, om man inte är så nära. De flesta i min telefonbok har jag kontakt med mindre än var 14:e dag.

Det spelar ingen roll varför han gör som han gör, om det ändå inte kommer att innebära att han ändrar på sig. Det enda som då spelar roll är om du vill fortsätta eller gå vidare i livet och ägna din tid åt andra som också vill prioritera relationen.
Jag har ju haft lite funderingar kring det där (om jag får spekulera). Jag har förstått att han går i perioder beroende på stressnivån/att göra nivån. Vi kramades en gång, då sa han beklagande ”du verkar behöva lite trygghet” ganska beklagande. Tänkte inte så mycket på det, men kanske visste han att han inte håller i perioder. Han verkar leva lite halvårsvis.

Nej, det har han varit tydlig med att det finns saker som går före mig- hans ambitioner att jobba mycket i perioder och så båten.

Som sagt det beror helt på vad anledningen är. Och vi måste hitta ett sätt som känns bra för båda i så fall. Svårt att ge ett rakt svar när man inte vet. Nej jag hörs ganska sällan med de i telefonboken. Men då har ju relationen varit så från början. Inte en topp 24/7 och sen 2 veckors tystnad. Han säger att han hade en topp när vi först sågs, nu var energin slut. Det kan jag acceptera men då får han ju kommunicera det innan.
 
Men vill du ha en relation med någon som prioriterar dig så lågt att han inte ens ids svara på dina sms? För någon slags relation verkar du ju vilja ha. Oavsett om han nu skulle dyka upp och förklara varför, finns det någon anledning som vore god nog? För mig hade det varit ett solklart nej, för jag värderar mig själv högre än så. Det borde du också göra.
 
Men vill du ha en relation med någon som prioriterar dig så lågt att han inte ens ids svara på dina sms? För någon slags relation verkar du ju vilja ha. Oavsett om han nu skulle dyka upp och förklara varför, finns det någon anledning som vore god nog? För mig hade det varit ett solklart nej, för jag värderar mig själv högre än så. Det borde du också göra.
Jag har ju mina misstankar om hans mående. Så jag skulle vilja pratat med honom innan jag tar ställning.

Vi kommer aldrig att kunna ha ett klassiskt förhållande, för mig är inte sex/förhållande det viktiga. Det är han som person…som han var. Tydligen hade han en topp då, och en dipp nu. Det är svårt när jag inte vet.

En tidigare kille som ghostade dök upp efter några månader. Han hade krashat därav sporadiska ganska otrevliga medelanden. Han hade en anledning, och hade det fruktansvärt. Vi är vänner idag och hörs ibland. Men något han lärde mig var att inte döma för snabbt. Han är en supertrevlig vän idag.
 
Fast hur många tror på riktigt att det är ok att försvinna 2 veckor om man har nån form av relation? Är inte främst detta som gör att jag tycker han är märklig utan annat jag noterat… dock inte lagt ut det här.
Jag tror en viktig punkt här att ni verkar ha skilda åsikter om vad för slags relation ni har?

Jag tror helt enkelt att du är extremt mycket mer investerad i det här än vad han är.
Han tycker troligen inte att du är viktig nog att kontakta oftare är vad han gör just nu.
 
Jag tror en viktig punkt här att ni verkar ha skilda åsikter om vad för slags relation ni har?

Jag tror helt enkelt att du är extremt mycket mer investerad i det här än vad han är.
Han tycker troligen inte att du är viktig nog att kontakta oftare är vad han gör just nu.
Vi var överens om den relation vi har idag om den fortfarande gäller, båda två. Han var tydlig med att ”jag gillar dig, jag gillar vår kontakt på Messenger, jag gillar att vara med dig, jag tycker om dig väldigt mycket”osv…kontakten började ju dala redan i våras och då pratades det om trötthet men han tyckte fortfarande om mig lika mycket.

Han har svårt med det sociala när det är mycket runt honom. Det är väl ungefär det enda jag vet egentligen.

Jag har faktiskt inte en aning, ska jag vara krass kan det ju vara att han inte är nöjd, ångrar att han tryckt på att ses och visst sig vara en feg skit som inte talar om det.
 
Jag har ju mina misstankar om hans mående. Så jag skulle vilja pratat med honom innan jag tar ställning.

Vi kommer aldrig att kunna ha ett klassiskt förhållande, för mig är inte sex/förhållande det viktiga. Det är han som person…som han var. Tydligen hade han en topp då, och en dipp nu. Det är svårt när jag inte vet.

En tidigare kille som ghostade dök upp efter några månader. Han hade krashat därav sporadiska ganska otrevliga medelanden. Han hade en anledning, och hade det fruktansvärt. Vi är vänner idag och hörs ibland. Men något han lärde mig var att inte döma för snabbt. Han är en supertrevlig vän idag.
Men du mår ju jättedåligt i allt det här? På grund av dina förväntningar på honom och på grund av hans beteende. Oavsett om hans beteende kommer av en "dipp" eller ej, om det är avsiktligt eller inte, vill du fortsätta må som du gjort de senaste veckorna? Det är ju inte relevant egentligen varför han inte svarar, det relevanta är hur du mår i situationen. Det enda du kan påverka här är dig själv, du kan aldrig förvänta dig att han kommer ändra sig.
 
Vi var överens om den relation vi har idag om den fortfarande gäller, båda två. Han var tydlig med att ”jag gillar dig, jag gillar vår kontakt på Messenger, jag gillar att vara med dig, jag tycker om dig väldigt mycket”osv…kontakten började ju dala redan i våras och då pratades det om trötthet men han tyckte fortfarande om mig lika mycket.

Han har svårt med det sociala när det är mycket runt honom. Det är väl ungefär det enda jag vet egentligen.

Jag har faktiskt inte en aning, ska jag vara krass kan det ju vara att han inte är nöjd, ångrar att han tryckt på att ses och visst sig vara en feg skit som inte talar om det.
Han har sagt att ni är nätkompisar med förmåner och när du blev ledsen/arg/sur/whatever så sa han att ni kunde sluta ha sex då.
Det är tämligen solklart att du är väldigt lågt på hans prioriteringslista helt enkelt.
 
Han har sagt att ni är nätkompisar med förmåner och när du blev ledsen/arg/sur/whatever så sa han att ni kunde sluta ha sex då.
Det är tämligen solklart att du är väldigt lågt på hans prioriteringslista helt enkelt.
Mmm, sen var det väldigt fjäskigt.
Det är möjligt, det är det jag hoppas få möjligheten att ta reda på.
 
Men du mår ju jättedåligt i allt det här? På grund av dina förväntningar på honom och på grund av hans beteende. Oavsett om hans beteende kommer av en "dipp" eller ej, om det är avsiktligt eller inte, vill du fortsätta må som du gjort de senaste veckorna? Det är ju inte relevant egentligen varför han inte svarar, det relevanta är hur du mår i situationen. Det enda du kan påverka här är dig själv, du kan aldrig förvänta dig att han kommer ändra sig.
Så är det ju, och det är en lååååång väg kvar. Men för mig är det relevant att veta om han inte kan eller inte vill bättre än såhär.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 022
Senast: Rosett
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 764
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 160
Senast: Cattis_E
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 113
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp