Behöver lite stöd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Finns det ett svar som du hade varit okej med? På riktigt? Hur stor tror du chansen är att han säger exakt det?

DU och enbart du har makten att förändra den här situationen. Men istället för att vara vuxen och se sanningen i vitögat/ta dig i kragen/ta beslutet NU så glider du undan som en hal ål och kommer med den ena undanflykten efter den andra. Är det bara som du skriver eller tänker du så också? Det är detta jag menar har passerat gränsen till osunt. Som en missbrukare som ska sluta i morgon för då kommer det gå lättare. Eller som den deprimerade som faktiskt inte har förmågan att tänka klart eller uppbåda tillräckligt med energi.

Är du fast besluten att vänta i två veckor så tycker jag att du ska hitta en vän du litar på som kan påminna dig så du inte smiter undan igen.

(Sen, fungerar du på arbetsplatsen, med dina vänner och dina barn eller går det ut över dem? På inläggen här låter det som att ALLT blir lidande, men det är kanske bara som det låter?)
Klart det finns, ett svar är alltid ett svar oavsett. Och det är väl det som varit problemet hela tråden att jag inget får. Och något jag ältat tråden igenom att ”behöva få ett avslut/svar”. Så varför skulle det inte vara okej helt plötsligt.

Nu hittar du på, i en tråd skriven om mig/honom är det väl just klart att allt handlar just om situationen/problemet där. Inte allt annat i mitt liv. Resterande är ganska irrelevant. Herregud, det HAR gått 10 dagar utan kontakt, inte ens en månad sen jag blev såhär orolig. Skitbra att du släpper och glömmer fortare. Men jag gör inte det.

Om du läst tråden så hittar du svar gällande jobb/barn också. Jag fixar det, men all glädje är borta vad jag än gör.
 
Partner har han inte. Däremot att ”har så mycket att göra med båten för att komma iväg så jag lägger allt på det”… han och stress går inte ihop och han är som ett barn på julafton inför detta. Men ja, nån form av krav är han rädd för… att han skulle behöva göra nåt som helst avkall på nånting för nån annan. För honom är det ”förlorad frihet”…
Inte andra han snicksnackar med? Tills krav kommer.
 
Förlåt men han låter rätt larvig 😂
Ja, Men det är ett genomgående tema. ”Måste jobba extra så kan inte ta en dags ledigt för att träffas”
Och sen låååånga förklaringar hur han tänkte om förhållanden, energi och investeringar…egentligen hör jag ju hur galet det låter.
 
Inte andra han snicksnackar med? Tills krav kommer.
Det vet jag inte. Vad han sagt så har han inte haft så många förhållanden.
Sen vad som räknas sommförhållade/dejt för honom vet jag inte. Han säger att det kan gå ett år utan nåt sånt intresse.
Ett genomgående tema är dock att många tagit slut för att tjejen velat träffas mer- vilket ju är att ställa krav.
 
Ja, Men det är ett genomgående tema. ”Måste jobba extra så kan inte ta en dags ledigt för att träffas”
Och sen låååånga förklaringar hur han tänkte om förhållanden, energi och investeringar…egentligen hör jag ju hur galet det låter.
Du har inte tänkt på att han kanske vill hålla dig på avstånd och inte vågar ha dig för nära? Du är ganska så intensiv..utifrån tråden alltså. Tycker inte att det verkar finnas någonting som tyder på att han vill ha en relation med dig, medans du redan verkar vara i en relation med honom.

Jag har en vän som är liknande som du och såfort jag ens hintar om att vara trevlig och prata om att ses så går han igång från 0 till 100 och tror att vi kan ha något på gång i relationsväg. Det finns inget mellanting, allt om våran relation finns i hans huvud. Han har väntat på mig i flera år och hålla avstånd från andra pga att jag är trevlig emellanåt. Det går inte ens att ha lite kontakt med honom. Det har lätt till att jag är väldigt avståndstagande och han förstår inte alls vad han gör för fel.

Släpp denna människa och lev ditt liv istället, ha honom som en vän som du träffar/pratar med ibland och kan ha trevligt.
 
Senast ändrad:
Inte andra han snicksnackar med? Tills krav kommer.
Citerar mig själv, vi är ändå en del som tror han mörkar. Jag tror det , hans beteende är exakt som upptagna män på dejtingssidor.

Du mår skit, mitt råd är att spola honom. Du har svarat mer eller mindre dygnet runt i tråden . Den här mannen kommer inte ge dig det du behöver. Avslutar du helt kommer du sörja ett bra tag, men det bleknar.
 
Du har inte tänkt på att han kanske vill hålla dig på avstånd och inte vågar ha dig för nära? Du är ganska så intensiv..utifrån tråden alltså. Tycker inte att det verkar finnas någonting som tyder på att han vill ha en relation med dig, medans du redan verkar vara i en relation med honom.

Jag har en vän som är liknande som du och såfort jag ens hintar om att vara trevlig och prata om att ses så går han igång från 0 till 100 och tror att vi kan ha något på gång i relationsväg. Det finns inget mellanting, allt om våran relation finns i hans huvud. Han har väntat på mig i flera år och hålla avstånd från andra pga att jag är trevlig emellanåt. Det går inte ens att ha lite kontakt med honom. Det har lätt till att jag är väldigt avståndstagande och han förstår inte alls vad han gör för fel.

Släpp denna människa och lev ditt liv istället, ha honom som en vän som du träffar/pratar med ibland och kan ha trevligt.
Grejen är att så är jag inte. Även om jag är intensiv i tråden då detta beror mig så är jag inte så irl.
När vi pratade så mycket var det lika mycket han som var ”på”. När kontakten minskade så väntade jag snällt att han skulle höra av sig. Finns de som bråkat, tyckt och krävt en massa av sånt betende… jag gjorde inte det. Människor i min omgivning irl har snarare sagt att ”du är alldeles för tålmodig”, ”det finns ingen annan som gått med på såna där saker som du”… ta tex 2,5 månader utan att ses för att han måste jobba. Men inser ju också att backa var mitt enda sätt att behålla honom och han sa att det bara var under den tiden. Fram tills nu då när han skulle förbi. Jag har också varit väldigt tydlig med att jag inte vill stå som en stoppkloss. För saker han velat göra såsom långsegla en månad… jag har inga problem med sånt. Så länge man vet var man har varandra.

En genomgående sak har varit att ”kvinnor ska vara självständiga”. Och det är jag, tills jag inte vet var jag har personen. Vet jag det så är det inga problem att vara ensam mycket, inte höras så mycket, att partnern gör annat osv.

En annan sak som gör det svårt/en av de svåra sakerna är nog hans från början stora intresse att bekräfta mig. Jag hade det jobbigt, han var superintresserad 24/7… kanske är löjligt men för mig som är lite ensamvarg och inte öppnar för så många blev det viktigt. Och han såg till att vara i varje del av mitt liv. Kanske är det en faktiskt som gör att det blir svårt… jag växte i det. Gillade hans synsätt som skiljer sig från mitt… det blev väldigt mentalt jobbigt att bli ensam. Med ensam menar jag inte 24/7 kontakt… men efter att ha haft en person så hela tiden med rekflektioner i allt från tvättmedel till arbetskollegor så ja… en känsla av tomhet uppstår. Inte så jag är ensam på nåt vis… men han blev viktig. Kanske är det bara bekräftelse?
 
Du har inte tänkt på att han kanske vill hålla dig på avstånd och inte vågar ha dig för nära? Du är ganska så intensiv..utifrån tråden alltså. Tycker inte att det verkar finnas någonting som tyder på att han vill ha en relation med dig, medans du redan verkar vara i en relation med honom.

Jag har en vän som är liknande som du och såfort jag ens hintar om att vara trevlig och prata om att ses så går han igång från 0 till 100 och tror att vi kan ha något på gång i relationsväg. Det finns inget mellanting, allt om våran relation finns i hans huvud. Han har väntat på mig i flera år och hålla avstånd från andra pga att jag är trevlig emellanåt. Det går inte ens att ha lite kontakt med honom. Det har lätt till att jag är väldigt avståndstagande och han förstår inte alls vad han gör för fel.

Släpp denna människa och lev ditt liv istället, ha honom som en vän som du träffar/pratar med ibland och kan ha trevligt.
På vilket sätt är ts intensiv mot mannen hon vågar knappt skicka två mess på rad när han inte svarat på över en vecka?

Det kallar inte jag en intensiv person.
 
Du behöver inte blocka om du inte vill, men säga att du inte vill träffas mer bör du göra. Så om han dyker upp ändå så visar det bara ännu tydligare att han inte respekterar någon annan än sig själv. Tåget har gått för hans del. Håll fast vid det.
Det är dit jag vill komma. Kanske är korkad och naiv. Men med hans ganska udda synsätt så skulle han kunna höra av sig.

Då vill jag vara stark och säga nej. Det skulle mycket väl kunna hända att han gör det med orden ”Mått dåligt/stress/båt/introverttid”… och vi har ju sagt att jag kommer och vi ska ses och du vet hur jag är.

Upplever ändå honom som nån som inte ghostar, däremot är rädd att lova för mycket för det vill han ha kontroll på. Det ”normala” för honom hade varit att höra av sig och ta tillbaka att ses och det han sagt. På en tid det passar hans energinivå/båt/introverthet och hela baletten.

Det kämpar jag på för att göra, jag hade velat göra det och säga nej. Han vet ju var han har mig så finns ingen vinst i att sätta mig på prio.
 
Grejen är att så är jag inte. Även om jag är intensiv i tråden då detta beror mig så är jag inte så irl.
När vi pratade så mycket var det lika mycket han som var ”på”. När kontakten minskade så väntade jag snällt att han skulle höra av sig. Finns de som bråkat, tyckt och krävt en massa av sånt betende… jag gjorde inte det. Människor i min omgivning irl har snarare sagt att ”du är alldeles för tålmodig”, ”det finns ingen annan som gått med på såna där saker som du”… ta tex 2,5 månader utan att ses för att han måste jobba. Men inser ju också att backa var mitt enda sätt att behålla honom och han sa att det bara var under den tiden. Fram tills nu då när han skulle förbi. Jag har också varit väldigt tydlig med att jag inte vill stå som en stoppkloss. För saker han velat göra såsom långsegla en månad… jag har inga problem med sånt. Så länge man vet var man har varandra.

En genomgående sak har varit att ”kvinnor ska vara självständiga”. Och det är jag, tills jag inte vet var jag har personen. Vet jag det så är det inga problem att vara ensam mycket, inte höras så mycket, att partnern gör annat osv.

En annan sak som gör det svårt/en av de svåra sakerna är nog hans från början stora intresse att bekräfta mig. Jag hade det jobbigt, han var superintresserad 24/7… kanske är löjligt men för mig som är lite ensamvarg och inte öppnar för så många blev det viktigt. Och han såg till att vara i varje del av mitt liv. Kanske är det en faktiskt som gör att det blir svårt… jag växte i det. Gillade hans synsätt som skiljer sig från mitt… det blev väldigt mentalt jobbigt att bli ensam. Med ensam menar jag inte 24/7 kontakt… men efter att ha haft en person så hela tiden med rekflektioner i allt från tvättmedel till arbetskollegor så ja… en känsla av tomhet uppstår. Inte så jag är ensam på nåt vis… men han blev viktig. Kanske är det bara bekräftelse?
Jag tror bara han har för att utrycka mig som en tonåring” fuckat ditt psyke ” genom att växla mellan värme och kyla.
Förmodligen helt omedvetet då hans intresse är lägre än ditt och jag tror du söker svar mer än vad du söker själva karln,
 
På vilket sätt är ts intensiv mot mannen hon vågar knappt skicka två mess på rad när han inte svarat på över en vecka?

Det kallar inte jag en intensiv person.
Känner också så. Tror de flesta ringt, skickat nåt argt om att ”nu får du fan förklara dig”…vilket faktiskt varit en mer sund reaktion än att bli rädd som jag.
 
Det är dit jag vill komma. Kanske är korkad och naiv. Men med hans ganska udda synsätt så skulle han kunna höra av sig.

Då vill jag vara stark och säga nej. Det skulle mycket väl kunna hända att han gör det med orden ”Mått dåligt/stress/båt/introverttid”… och vi har ju sagt att jag kommer och vi ska ses och du vet hur jag är.

Upplever ändå honom som nån som inte ghostar, däremot är rädd att lova för mycket för det vill han ha kontroll på. Det ”normala” för honom hade varit att höra av sig och ta tillbaka att ses och det han sagt. På en tid det passar hans energinivå/båt/introverthet och hela baletten.

Det kämpar jag på för att göra, jag hade velat göra det och säga nej. Han vet ju var han har mig så finns ingen vinst i att sätta mig på prio.
Låt honom vara han är som han är du kan inte påverka honom.
 
Känner också så. Tror de flesta ringt, skickat nåt argt om att ”nu får du fan förklara dig”…vilket faktiskt varit en mer sund reaktion än att bli rädd som jag.
Ja men samtidigt har ingen rätt att bli arg på honom om han inte lovat något:)

Han har ju varit helt tydlig med att han inte vill lova något eller ha en sådan relation där man behöver förklara sig.
 
Klart det finns, ett svar är alltid ett svar oavsett. Och det är väl det som varit problemet hela tråden att jag inget får.

Men om svaret är att han vill ses med halvjämna mellanrum och höras ibland och i övrigt inte vill ha några krav på sig? Är det ett tillräckligt tydligt svar?
Om svaret är att han vill jobba lite med sig själv och se hur det utvecklas i framtiden?
Om svaret är att han inte vet?

Kommer du hitta ett lugn då eller är det kanske så att du ändå behöver acceptera osäkerheten och gå vidare i livet, vad han än säger?
 
Jag tror bara han har för att utrycka mig som en tonåring” fuckat ditt psyke ” genom att växla mellan värme och kyla.
Förmodligen helt omedvetet då hans intresse är lägre än ditt och jag tror du söker svar mer än vad du söker själva karln,
Där sa du något.
Värme/kyla är en definitiv trigger för mig. Då jag automatiskt börjar (backa, anpassa, backa)… läste i en bok att det är så man i ett större sammanhang tex sekter kan styra människor och få dem att göra saker de annars inte gjort… för människan behöver ”vara med”, och det ger en kick att få vara det och bli accepterad, sen tar man bort det där… för att sedan ge lite lite och så snurrar det på tills personer blir beroende av den där kicken. Kanske applicerbart på mig, kanske inte. Tanken är intressant
 
Men om svaret är att han vill ses med halvjämna mellanrum och höras ibland och i övrigt inte vill ha några krav på sig? Är det ett tillräckligt tydligt svar?
Om svaret är att han vill jobba lite med sig själv och se hur det utvecklas i framtiden?
Om svaret är att han inte vet?

Kommer du hitta ett lugn då eller är det kanske så att du ändå behöver acceptera osäkerheten och gå vidare i livet, vad han än säger?
Ja, för det ÄR ett svar. Då kan jag svara för mig…
 
Vad brukar du göra med hästen :)? Har du kanske någon mysig uteritt planerad?
Just idag förmodligen paddock beroende på väder. Den är nyss igångsatt efter nästan ett års skada. Så att kunna rida lite mer seriöst är just det som ger något just nu. Efter månader av bara promenader och tömkörning
 
Klart det finns, ett svar är alltid ett svar oavsett. Och det är väl det som varit problemet hela tråden att jag inget får. Och något jag ältat tråden igenom att ”behöva få ett avslut/svar”. Så varför skulle det inte vara okej helt plötsligt.

Nu hittar du på, i en tråd skriven om mig/honom är det väl just klart att allt handlar just om situationen/problemet där. Inte allt annat i mitt liv. Resterande är ganska irrelevant. Herregud, det HAR gått 10 dagar utan kontakt, inte ens en månad sen jag blev såhär orolig. Skitbra att du släpper och glömmer fortare. Men jag gör inte det.

Om du läst tråden så hittar du svar gällande jobb/barn också. Jag fixar det, men all glädje är borta vad jag än gör.
Därför att han är inte ditt problem! Det är mycket väl så att du aldrig kommer få ett svar, men så är du också vuxen och borde kunna hantera det. Efter en månads ångest har du haft rätt gott om tid på dig att själv få till det där avslutet. Ta tag i spakarna själv för en gångs skull istället för att vara ett passivt offer.

All glädje borta? Märker inte dina ungar det? Hade det varit en smutsig skilsmässa är det en sak att känna sig lite nere, men den här uppgår väl knappt till en flirt?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 030
Senast: Rosett
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 769
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 163
Senast: Cattis_E
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 171
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp