Behöver lite stöd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ge dig inte in i den där soppan är mitt råd.
Även om han ”bara” skulle vara som min så är bara det ett litet helvete.

Försök bryt dig loss och träffa någon du mår bra av som inte tar din kraft och inte ger dig fjärilar i magen av oro utan av förälskelse :)
Jag vet ju att jag behöver. Den enda jag kan ändra är ju mig själv även om jag inte är stark nog just nu är är jag ytterligare ett myrsteg påväg
 
Jag håller med. Det är nog det som gör mig så galet förvirrad.

Tänker jag ”inte intresserad” är det tusek saker som talar emot. Bla att höra av sig och säga att man vill ses och annat. Det har han velat hela tiden

”Intresserad”- Nä, inte det heller med tanke på att han inte vill ha en fullfjädrad relation, inga krav och ghostar såhär.

Jag är totalförvirrad. Hur mycket jag än tänkt, skrivit upp vad han sagt, ser till vad han gör så går ingenting ihop.

Jag tycker att det han säger och gör går helt och hållet ihop, utifrån vad du skrivit här (och jag vet ju liksom inget annat). Däremot verkar han vara väldigt olika dig personlighetsmässigt, och det är snarare det som gör att du har svårt att förstå honom.

Han ÄR tydlig med att
1. Han gillar att vara med dig och är närvarande och en fin person när ni ses.
2. Han vill inte ha en uppbunden relation i betydelsen att planera när ni ska ses, utan det blir när det passar.
3. Han vill inte tät kontakt mellan träffarna eftersom han tycker att det är där och då ni har trevligt tillsammans, och er relation är inte mer än de träffarna.
4. Hans personlighet att inte ha behov av att träffas ofta eller kommunicera mycket kommer inte att förändras i grunden. Den kan ha förstärkts av stress, men han har varit tydlig med att det är såhär han är och har varit även i tidigare relationer. Det är alltså inget som kommer att förändras med dig.
5. Det är vanligt att man anstränger sig extra för att pleasa en annan person i början när man just träffats. Antagligen har han under er första tid försökt bemöta ditt kontaktbehov, och då kommunicerat mer utifrån dina villkor än sina egna. Nu orkar han inte längre, och försöker förklara för dig att det är såhär han egentligen är.

Jag tycker inte han verkar vara egoistisk, jag tycker bara han verkar vara en annan personlighetstyp än du och söka en annan typ av relation än då.

Det känns som att du i en del inlägg på senaste sidorna börjat bearbeta tanken på ett liv utan honom. Det är bra, fortsätt så. Vi tar olika lång tid på oss. Häng inte upp dig på att du måste förstå honom och att han måste vara en egoistisk person för att du ska släppa honom, det räcker med att ni vill olika saker och därmed inte passar ihop för en kärleksrelation.

Häng inte heller upp dig på huruvida han hör av sig och kommer till dig om nån vecka eller två. Det gör han säkert, men det kvarstår fortfarande att han vill ha en sån här typ av relation och du vill det inte, och då kommer du ju fortsätta att leva med osäkerheten om var ni har varandra, och månad efter månad kommer du undra om han kommer denna månad eller inte.
 
Han har skrivit ”ja det vill jag, på en rak fråga”…han sa även ”jag vill fortsätta ses men kan inte säga när/hur ofta” samma dag han sa att jag inte skulle förvänta mig flytt/mer än det vi har osv.

När han hörde av sig spontant efter 4-5 dagars radiotystnad så berättade han hur det gick med båten, Jag frågade ”ses vi då?”
Svar: ”Ja det gör vi, jag är lite efter men iväg kommer jag. Jag kan anpassa och lägga till utanför hamnen för lite egentid tills du har tid”. Ganska exakt citerat.

Sen 8 dagars tystnad.
det är du som tar initiativet hela tiden. Märker du det? Han gör ingenting för att hålla igång relationen i nuläget och det är inte okej. Han svarar som han tror att du vill höra och inte för att han absolut vill ses. för en förälskad person som vill ha en fortsättning på en kärleksrelation är 35 mil inte långt alls. För någon som vill ha en kk alternativt enbart en kompisrelation kan det kännas långt med 35 mil.

Du säger att du kan gå med på en kompisrelation, men egentligen är det ju en kärleksrelation du vill ha eller hur? Jag tror inte han kommer vilja ge dig det du vill ha med den inställningen han har och han är inte värd att ödsla tid på heller för den delen. Han må vara introvert och ensamvarg hur mycket som helst, men man behöver inte bete sig som en skithög för det, för det gör han!
 
Jag tycker att det han säger och gör går helt och hållet ihop, utifrån vad du skrivit här (och jag vet ju liksom inget annat). Däremot verkar han vara väldigt olika dig personlighetsmässigt, och det är snarare det som gör att du har svårt att förstå honom.

Han ÄR tydlig med att
1. Han gillar att vara med dig och är närvarande och en fin person när ni ses.
2. Han vill inte ha en uppbunden relation i betydelsen att planera när ni ska ses, utan det blir när det passar.
3. Han vill inte tät kontakt mellan träffarna eftersom han tycker att det är där och då ni har trevligt tillsammans, och er relation är inte mer än de träffarna.
4. Hans personlighet att inte ha behov av att träffas ofta eller kommunicera mycket kommer inte att förändras i grunden. Den kan ha förstärkts av stress, men han har varit tydlig med att det är såhär han är och har varit även i tidigare relationer. Det är alltså inget som kommer att förändras med dig.
5. Det är vanligt att man anstränger sig extra för att pleasa en annan person i början när man just träffats. Antagligen har han under er första tid försökt bemöta ditt kontaktbehov, och då kommunicerat mer utifrån dina villkor än sina egna. Nu orkar han inte längre, och försöker förklara för dig att det är såhär han egentligen är.

Jag tycker inte han verkar vara egoistisk, jag tycker bara han verkar vara en annan personlighetstyp än du och söka en annan typ av relation än då.

Det känns som att du i en del inlägg på senaste sidorna börjat bearbeta tanken på ett liv utan honom. Det är bra, fortsätt så. Vi tar olika lång tid på oss. Häng inte upp dig på att du måste förstå honom och att han måste vara en egoistisk person för att du ska släppa honom, det räcker med att ni vill olika saker och därmed inte passar ihop för en kärleksrelation.

Häng inte heller upp dig på huruvida han hör av sig och kommer till dig om nån vecka eller två. Det gör han säkert, men det kvarstår fortfarande att han vill ha en sån här typ av relation och du vill det inte, och då kommer du ju fortsätta att leva med osäkerheten om var ni har varandra, och månad efter månad kommer du undra om han kommer denna månad eller inte.
Tack, så bra formulerat.

Ja, så kan det vara. Jag tror också detta förstärkts i och med stress/för mycket jobb. Jag hade inte heller varit på topp efter 3 månader av 6-7 dagar i veckan jobb samt saker som skiter sig samtidigt. Sen hade jag inte agerat som honom men ändå mått dåligt av det.

Förstår att han också kör lite ”halvårsvis” i sin kontakt med andra människor. Denna tid på året är det bara egentid, ensamsegling och återhämtning som gäller. Jämfört med vintern. Det var ändå tydligt hur kontakten blev mindre när han blev trött och annat kom emellan.

Ja, jag försöker tänka att även om han inte finns mer i mitt liv om det blir så… så ändrades ju inget egentligen mot hur det är nu. Mer än att det är definitivt.

Jag skulle kunna tänka mig att så fort båten är uppe på land och han jobbar normalt så blir han mer social. Men då är ju frågan om jag vill ha det så. Förmodligen inte…
 
det är du som tar initiativet hela tiden. Märker du det? Han gör ingenting för att hålla igång relationen i nuläget och det är inte okej. Han svarar som han tror att du vill höra och inte för att han absolut vill ses. för en förälskad person som vill ha en fortsättning på en kärleksrelation är 35 mil inte långt alls. För någon som vill ha en kk alternativt enbart en kompisrelation kan det kännas långt med 35 mil.

Du säger att du kan gå med på en kompisrelation, men egentligen är det ju en kärleksrelation du vill ha eller hur? Jag tror inte han kommer vilja ge dig det du vill ha med den inställningen han har och han är inte värd att ödsla tid på heller för den delen. Han må vara introvert och ensamvarg hur mycket som helst, men man behöver inte bete sig som en skithög för det, för det gör han!
Jag vet inte vad jag vill. Avståndet är vad det är,1 gång i månaden är det som det finns möjlighet till oavsett typ av relation. Hade iaf velat att han prioriterade det.

Fast han har ju skrivit det flera gånger utan att jag frågat också och föreslagit det själv också. Han har inte svårt för att säga nej. Och skulle jag bli ledsen så har han inte ansvar över mitt mående enligt egen utsago.

Jag tycker också han beter sig som en skithög. Inte ens med utmattning och 40 graders feber skiter jag i att öppna nåns medelanden i 8 dagar. Om jag gillar personen. Sen är jag inte säker på att hans syfte är att vara det, men kontentan blir densamma. Och även om han är stressad så är han inte dum. Skulle man fråga honom tror jag han svarat att ”annat går före och det är att komma iväg”
 
Jag tycker också han beter sig som en skithög. Inte ens med utmattning och 40 graders feber skiter jag i att öppna nåns meddelanden i 8 dagar. Om jag gillar personen. Sen är jag inte säker på att hans syfte är att vara det, men kontentan blir densamma. Och även om han är stressad så är han inte dum. Skulle man fråga honom tror jag han svarat att ”annat går före och det är att komma iväg”
"Det som är självklart är klart bara för en själv"

Jag har personer i mitt liv som inte öppna meddelanden på flera veckor. De sållar, och öppnar de som de har tid och ork att ta hand om. De meddelanden som är prio.

Det gör dem inte till skitstövlar. Inte alls. De har bara andra saker i livet just då.
Och vi gillar varann. Men vi är inte livsviktiga i varandras liv.

Jag känner också personer som inte ens har mobilen med sig på flera dagar. Vill man nåt får man åka dit.

Inte alla har mobilen fastklistrad på kroppen.
 
"Det som är självklart är klart bara för en själv"

Jag har personer i mitt liv som inte öppna meddelanden på flera veckor. De sållar, och öppnar de som de har tid och ork att ta hand om. De meddelanden som är prio.

Det gör dem inte till skitstövlar. Inte alls. De har bara andra saker i livet just då.
Och vi gillar varann. Men vi är inte livsviktiga i varandras liv.

Jag känner också personer som inte ens har mobilen med sig på flera dagar. Vill man nåt får man åka dit.

Inte alla har mobilen fastklistrad på kroppen.
Jag har också såna vänner.
Men i och med att jag vet att han kollar mobilen och alltid har med den. Samt att historiken inte riktigt är att inte svara/öppna på en vecka så blir jag förvirrad.

De vänner jag vet är såna, de har varit det mer eller mindre konstant.

Sen vet jag att just kontakt med andra är ett stressmoment när han har mycket. Det är det säkert för andra med men kanske extra mycket för honom. Samtidigt är det nån man planerar träffa så kanske man bör försöka hålla nån form av kontakt.
 
Jag har också såna vänner.
Men i och med att jag vet att han kollar mobilen och alltid har med den. Samt att historiken inte riktigt är att inte svara/öppna på en vecka så blir jag förvirrad.

De vänner jag vet är såna, de har varit det mer eller mindre konstant.

Sen vet jag att just kontakt med andra är ett stressmoment när han har mycket. Det är det säkert för andra med men kanske extra mycket för honom. Samtidigt är det nån man planerar träffa så kanske man bör försöka hålla nån form av kontakt.
Men du - varför ska du upprepa och upprepa att du blir förvirrad. Han är som han är. NU.
Du kan inte önska fram en annan man.

Det du tjatar blir sanning i ditt huvud. Han borde inte göra någon enda människa förvirrad. Han är glasklar. Precis som @Thaliaste skrev. Läs det en gång till.

När du känner att du upprepar dig. Stanna där. Fortsätt inte längs den vägen.
 
Men du - varför ska du upprepa och upprepa att du blir förvirrad. Han är som han är. NU.
Du kan inte önska fram en annan man.

Det du tjatar blir sanning i ditt huvud. Han borde inte göra någon enda människa förvirrad. Han är glasklar. Precis som @Thaliaste skrev. Läs det en gång till.

När du känner att du upprepar dig. Stanna där. Fortsätt inte längs den vägen.
Det blir väl lite så. Jag önskar inte fram en annan man, men jag behöver lite tydlighet.

Ska läsa det igen.
 
Han nog så tydlig han kan.
Du får inte mer än så här.
Du kommer aldrig få ett "avslut"därför att han tycker det är onödigt.
Du behöver gå vidare med eller utan svar.
Han vimsar en massa, men kan inte lägga upp alla konversationer här. Det vore inte schysst

Förmodligen, sen är det väl så att snart 3 månaders uppehåll gör saker också
 
Du kanske kan testa att ringa en kompis. Berätta att du verkligen behöver en paus från att älta den här killen så att kompisen inte lockas att låta dig mala på om honom.

Så kan du försöka intressera dig för dinkompis och vad som händer i hens liv istället.
 
Du kanske kan testa att ringa en kompis. Berätta att du verkligen behöver en paus från att älta den här killen så att kompisen inte lockas att låta dig mala på om honom.

Så kan du försöka intressera dig för dinkompis och vad som händer i hens liv istället.
Tack, testat men det funkar inte. Och det stör mig, även om jag rider tex så dyker han upp i skallen ändå. Och ångestpåslagena är konstanta. Jag är helt hopplös
 
Tack, testat men det funkar inte. Och det stör mig, även om jag rider tex så dyker han upp i skallen ändå. Och ångestpåslagena är konstanta. Jag är helt hopplös

Ni kanske kan prova ett sällskapsspel?

Även om det inte funkar är det kanske ändå bättre än att bara hänge sig åt tankarna.

Lycka till oavsett!
 
Skicka faktiskt ett medelande och frågade hur det gick med en fin bild. Han har inte svarat eller öppnat än. Men känner att det kanske inte är så himla tjatigt efter 9 dagars tystnad. Då vet jag sen.
 
Tack, så bra formulerat.

Ja, så kan det vara. Jag tror också detta förstärkts i och med stress/för mycket jobb. Jag hade inte heller varit på topp efter 3 månader av 6-7 dagar i veckan jobb samt saker som skiter sig samtidigt. Sen hade jag inte agerat som honom men ändå mått dåligt av det.

Förstår att han också kör lite ”halvårsvis” i sin kontakt med andra människor. Denna tid på året är det bara egentid, ensamsegling och återhämtning som gäller. Jämfört med vintern. Det var ändå tydligt hur kontakten blev mindre när han blev trött och annat kom emellan.

Ja, jag försöker tänka att även om han inte finns mer i mitt liv om det blir så… så ändrades ju inget egentligen mot hur det är nu. Mer än att det är definitivt.

Jag skulle kunna tänka mig att så fort båten är uppe på land och han jobbar normalt så blir han mer social. Men då är ju frågan om jag vill ha det så. Förmodligen inte…
Jag läser kanske det du skrivit helt fel, men jag får uppfattningen att du inte klarar av att släppa honom eftersom du inte släppt hoppet om honom. Att någon del av dig tänker att när vinterhalvåret kommer han att ha tid över för dig och då kommer det att bli likadant som tidigare.

Och det är mänskligt att hoppas, även om det inte alls är bra för en alla gånger.
 
Jag läser kanske det du skrivit helt fel, men jag får uppfattningen att du inte klarar av att släppa honom eftersom du inte släppt hoppet om honom. Att någon del av dig tänker att när vinterhalvåret kommer han att ha tid över för dig och då kommer det att bli likadant som tidigare.

Och det är mänskligt att hoppas, även om det inte alls är bra för en alla gånger.
Hoppet är väl det sista som överger människan. Sista jag fick från honom var ju att han skulle komma.
Detta att inte svara när det gäller en person som han kan betyda ungefär vad som helst. Men visst dalar hoppet
 
Skicka faktiskt ett medelande och frågade hur det gick med en fin bild. Han har inte svarat eller öppnat än. Men känner att det kanske inte är så himla tjatigt efter 9 dagars tystnad. Då vet jag sen.
Det är verkligen inte tjatigt nu får du sluta nedvärdera dig själv du gör ingenting fel ❤️
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 027
Senast: Rosett
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 767
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 162
Senast: Cattis_E
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 143
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Oklar sårskada?! Hjälp
  • Världscupen 2024/2025

Omröstningar

Tillbaka
Upp