Sv: Behöver er hjälp!! Hon tränger, drar, är så besvärlig i hanteringen
Oj nu läste jag igen tråden, huu ser suddigt
Men iaf gjorde du rätt i att kämpa tyckte jag.
Reagerade på vad folk påstod om för liten kunskap och att lämna tillbaka hästen, man måste ge djuret en chans, ska man avliva eller lämna tillbaka alla hästar som verkar vara ett problem?
De på buke sa samma sak till mig- lämna tillbaka hästen du har för lite kunskap, eller- hästen har ont.
Vi måste komma ihåg att det är vi som missförstår och är problemet, vi förstår inte vad hästen försöker säga oss.
Och är hästen lite svår tycker jag det bara är roligare, för man får uppleva så mkt tillsammans och därmed lär man sig en hel del.
Det gjorde jag då jag tog hem Janna.
Janna, ja henne har jag skrivit mkt om här på buke men du kanske inte hört talas om henne förmodar jag så därför berättar jag kortfattat igen.
Ryktet:Galen, skenade, knappt riden och hemsk.
Japp så sa de om henne och ja de säger de än de som inte har träffat henne idag.
Ägaren sa att jag inte skulle rida henne direkt då jag tog hem henne, jag pysslade med Janna några dagar sedan på med sadeln.
Inga problem, bara lite panik och stegring vid kossorna (lägg till att jag var osäker och litade inte alls på hästen)
Första gången gick bra att rida så vi skulle ta en tur nästa dag.
På med sadeln zuuupp med sadelgjorden gick nått steg och pang!
Hästen får panik, stegrar och slår över (vad hände? vad..vad?) alla på gården var chockade, jag gick ett till steg med henne och hon slog över igen samt att jag flög åt sidan av en knuff.
Hästen var tokig! Nu förstod jag varför hon fått sitt rykte.
Jag vågade inte handskas med henne länge (var i chock tillstånd) och lät en annan leda henne till stallet.
Ringde ägaren och ville lämna tillbaka henne.
Men hon bad mig att jag skulle testa en vecka till för Janna hade verkligen inte gjort så förr och hon VAR en känslig häst.
Men nej jag ville inte ha henne.
Det gick en vecka, för lat att fixa transport, hästarna stod i sommarhagen och åt sig feta.
En kväll skulle vi ner och mata en av dom.. Janna stod där, så lugn och snäll, tittade på mig med sina söta ögon-då slog det mig.
-vafan är det jag gör, klart jag ska ge hästen en chans!
Hon var rädd för rätt så mkt, speciellt för kossor ojojoj, hon kunde inte vara i stallet ensam då fick hon panik, och då menar jag det..panik.. idag gillar hon det väl inte heller men det tränar vi på och hon har blivit bättre.
Vattenpölarna var farliga, tränade, fick henne att simma ut på djupet i sjön till och med =) Vissa vattenpölar idag-vissa dagar- då vi rider kan fortfarande vara lite farliga, men det ser jag inte som ett problem, problemet är som gott som löst.
Hela sommaren tränade jag henne, ingen ridning. Idag rider vi för fulla hus.
Varför slog hon över?
Sadeltvång, drar man sadelgjorden upp helt direkt får hon panik-det är som en klaustrofobi..
än idag måste jag dra ett hål, gå några steg, dra ett hål gå några steg..(ute) men det var nog blivit bättre.
Hon har blivit modigare och mer självsäker, litar mer på mig men vi måste träna ännu mer, full tillit ja det tar verkligen tid.
Men genom Janna har jag fått lärt mig så mkt som jag är så himla tacksam över.
Hästhantering och kommunikation är ett stort intresse, det har det varit ända sedan 11 års ålder men förståelsen kom inte fören jag tog hand om Janna.
Jag har så mkt mer att lära! Men det ser jag fram emot.
Nu är jag på avbetalning på fröken =)
Vi stöter på problem hela tiden, men vi har oftast löst dom.
Nu har vi börjat med lite trix och såna övningar som kan stärka våra band..hon är inte galen, det var bara ingen som förstod henne..
