Behov att berätta?

[Mammas]

Är gravid, jätteroligt när magen precis börjar komma. Låg i sängen idag när jag vaknade, och även om jag är långt från mager annars sjunker magen alltid in när man ligger på rygg, det har alltid gått ner mellan höftbenen när jag ligger på rygg. Men nu gör det inte det längre, nu bullar magen upp ett par centimeter. Tycker att den växer lite för varje dag nu. Förra veckan fick jag nya jobbyxor, de var lite för stora när jag fick dem, igår fick jag knäppa upp dem när jag satt ner för att de blivit för trånga.

Saken är att jag känenr ett stort behov av att dela med mig av varenda liten förändring jag noterar, men när jag ber sambon titta hur stor mage jag har, eller känna när vi ligger i sängen, så bara suckar han och säger "Den har inte växt så mycket sedan igår.", varpå jag hävdar bestämt att det var läääänge sen han kände på min mage och att det växt jättemycket sedan dess. Han vidhåller dock att jag tvingar honom att känna och titta varje dag. Men jag ser/känner stor skillnad, varje dag!

Är det någon som känner igen sig? Eller har jag skrivit alltför osammanhängande?

 

[havreflinga]

Sv: Behov att berätta?

Jo, jag kan nog känna igen mig. Men är ditt behov kanske snarare en önskan om att få prata om detta fantastiska att ni ska få en bebis, snarare än att kontrollera magens omfång?

Jag kan förstå att din kille inte får ut särskilt mycket av att känna på din mage än. Inga sparkar.

Berätta för honom att du bubblar av fascination och vill dela den med honom, och fråga hur ni ska prata om det? Även rädslor och andra "negativa" känslor måste vara tillåtna för er båda att ta upp. Hela graviditeten är en berg-och-dalbana för både mamman och pappan. Det kan vara lite jobbigt om den ena är inne i en lycko-fas medan den andra har sin rädda fas.

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

jo visst är det behovet att prata om bebisen snarare än magens storlek. Tycker dock är det är så fantastiskt att ett nytt liv växer inuti mig, det är nog ett stort behov att tala om det.

Jag tycekr vi pratar ganska mycket om det, men det är mest "samma" vi maler känns det som. Ingen av oss har kommit in i någon negativ period än, inte som han har talat om för mig i alla fall, och jag har svävat på rosa moln sedan pluset.

Men det är visst helt klart ett behov att prata om vad som händer, vad skönt med klartänkande människor!

 

[Mitten]

Sv: Behov att berätta?

Jag var precis likadan Och sen läste jag en massa 'veckaförvecka'-texter och läste för honom för att han skulle veta hur den såg ut i magen nu och hur stort fostret var och massa saker .. han låssades väl vara intresserad för det mesta men jag vet att jag var mer än lite tjatig ...

... och nu fortsätter jag, Elina är nu 7 veckor och varje dag när sambon kommer hem berättar jag allt om henne, mest hur söt hon är, och när han vänder ryggen till måste jag säga åt honom att titta på henne för att hon ler så sött eller gäspar eller vad som helst Stackarn, hans öron ramlar väl loss snart.

 

[vansinnet]

Sv: Behov att berätta?

kl
När man är gravid är det ju som att man hamnar i en bubbla där allt annat än ens egen graviditet är totalt ointressant.
Oftast tycker alla runtomkring att det är lika fantastiskt som en själv, men man får passa sig så att man inte glömmer bort andra personer i ens närhet. Det är lätt att man blir lite för ego när man är gravid.

Iallfall var det så för mig. Jag brukade tänka på att försöka prata om andra saker och intressera mig för mina vänner än fast jag egentligen bara ville babbla på om min graviditet.

 

[vindvissla]

Sv: Behov att berätta?

Säg åt honom att han måste hålla med och säga OOOOOOH vad den har växt sen igår! Enda lösningen!

Min mage växte skitmycket på en dag! På morgonen hade jag mina vanliga jeans och träffade mina kompisar och de tyckte inte alls det syntes. På kvällen var vi på fest och den blev bara större och större, först fick jag knäppa upp knappen, sen gylfen, sen fick jag köpa mammabyxor! Allt på en vecka! Och helt plötsligt var det en hel kulle på magen när jag låg ner!

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

Jag läser veckaförvecka-texter på flera olika ställen för att se om det står nån yttepyttedetalj på den ena sidan som kanske inte står på den andra... Haha, risken är väl att jag kommer att fortsätta senare också, med andra ord är det bara att säga åt honom att vänja sig.

vansinnet: Det problemet har jag inte än, de flesta av mina vänner vet inte om att jag är gravid ännu så därför. Sen är det några som jag vet inte direkt bryr sig, då brukar jag lägga locket på. Kanske för att jag inte direkt har någon annan att prata med som sambon råkar så "illa" ut? Men risken finns nog att jag kommer fortsätta mala samma saker, det brukar jag göra annars med.

vindvissla: jag ska skriva ut vad du skrev och visa honom så han vet att han måste hålla med! Jag tänkte på det när jag vaknade, att när jag sovit är den mycket större. När jag gick och la mig stod den ut ett par centimeter, när jag vaknade var det mellan 5-10. Tur för sambon att han inte var hemma. Haha, men jag kommer att tvinga honom känna imorrn när jag går upp, stackarn! Tycker också det har gått toksnabbt för mig! Fick ju nya jobbyxor förra veckan och då hade jag ett par centimeter över - nu har jag avrit tvungen att knäppa upp dem. Så länge fick jag njuta av att kunna knäppa byxorna på jobbet.

Tack för alla svar, när jag pratar av mig lite här kanske sambon slipper lite iaf.

Och han är ju inte totalt ointresserad, är väl mest att jag tycker han ska titta och känna varje dag han tycker är lite påfrestande.

 

[Mitten]

Sv: Behov att berätta?

Jag läser veckaförvecka-texter på flera olika ställen för att se om det står nån yttepyttedetalj på den ena sidan som kanske inte står på den andra... Haha, risken är väl att jag kommer att fortsätta senare också, med andra ord är det bara att säga åt honom att vänja sig.

PRECIS som jag gjorde alltså Vafan, det är bara för honom att ställa upp, hålla med och vara hänförd över att bebis reeedan har små fingrar eller tår eller reeedan kan höra .. och oja sig över hur många cm lång den blivit

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

"Veeeet du hur mycket den väger den här veckan?"
"Suck, neeej."
"170 g. Nu är den så häääär stor. Vet du hur mycket den väger västa vecka då?"
.....

Inte skulle jag berätta det en gång om dagen?

 

[squirlett]

Sv: Behov att berätta?

Jag hade en tidning när jag var gravid där dom i "bebis-vecko-rapporten" liknade bebisens storlek med en frukt.
Först ett russin, sen vindruva, plommon, äpple osv....
Sambon tyckte det var himlans kul att hålla reda på vad det var för frukt jag hade i magen....

 

[jerseyko]

Sv: Behov att berätta?

Jag känner igen mig, tog alltid sambons hand och la på magen

 

[FrontLine_]

Sv: Behov att berätta?

haha jag känner igen mig!
Varje kv'äll när jag och magnus ska sova, så vill jag att han ska känna när det sparkar! han lägger handen på magen en stund (och oftast blir det stilla då) sen tar han bort den, och det resulterar i att jag blir småputt för att han inte har tålamod

Det kanske är lite svårt för killarna att verkligen förstå hur stort det är? Varje minsta grej är ju jätte rolig tycker jag, jag sitter till exempel och läser om bäbisens utveckling flera veckor i förväg och så kan jag säga typ "vet du, om fem veckor är bäbisen så här stor, är det inte otroligt?"

Då kan han svara: Jo, absolut.. men det är ju länge kvar.

Kuuul!

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

Haha, jag går in på f*miljeliv, kollar exakt vilken dag jag är i nu, läser på den veckan och ett par veckor framåt. Sen går jag in på vårdguiden och ser om det står något annat där... Och det räcker ju inte med att kolla en gång i veckan heller.

Haha, man är ju rubbad egentligen!

Michell blev lite trött på mig i morse när vi gick och la oss, då fick han känna på min mage. Det hade han fått göra även eftermiddagen innan vi gick upp samt morgonen innan det också. Han kunde inte känna att den växt, men jag kände det ju jättetydligt! Suuuck, karlar!
Inte ens när jag säger "Men det är en bebis där inne" förstår han varför jag är så exalterad....

Hahaha, men förstör inte mina illusioner nu, jag hoppades att han skulle bli mer exalterad när man kunde börja känna sparkarna...

 

[jerseyko]

Sv: Behov att berätta?

Haha, jag går in på f*miljeliv, kollar exakt vilken dag jag är i nu, läser på den veckan och ett par veckor framåt. Sen går jag in på vårdguiden och ser om det står något annat där... Och det räcker ju inte med att kolla en gång i veckan heller.

I veckan? Om dagen snarare

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

Inte jag inte! Inte oftare än en gång om dagen i vilket fall.

 

[FrontLine_]

Sv: Behov att berätta?

Haha, jag går in på f*miljeliv, kollar exakt vilken dag jag är i nu, läser på den veckan och ett par veckor framåt. Sen går jag in på vårdguiden och ser om det står något annat där... Och det räcker ju inte med att kolla en gång i veckan heller.

Haha, man är ju rubbad egentligen!

Michell blev lite trött på mig i morse när vi gick och la oss, då fick han känna på min mage. Det hade han fått göra även eftermiddagen innan vi gick upp samt morgonen innan det också. Han kunde inte känna att den växt, men jag kände det ju jättetydligt! Suuuck, karlar!
Inte ens när jag säger "Men det är en bebis där inne" förstår han varför jag är så exalterad....

Hahaha, men förstör inte mina illusioner nu, jag hoppades att han skulle bli mer exalterad när man kunde börja känna sparkarna...

haha jaa, det är som om dom inte riktigt har förstått..
Men du, det räcker inte med familjeliv och vårdguiden, jag fick en SUPERBRA bok från barnmorskan där det står hur mycket som helst, med bilder och grejer Den du!

Visst blir dom väl det, men det är typ en gång av tio magnus lyckats känna en LITEN spark.. Det är rätt frustrerande egentligen, för man känner det själv som om det vore självaste tredje världskriget där inne haha..

Har ni gjort UL än?

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

Åh, vilken lyx! Den boken jag fick skrev typ varannan vecka, inte utförligt alls. Men hittat en sida som heter minbebis också, där är jag inne nån gång ibland.

Haha, jag har själv kännt lite, tror jag. När jag ligger i sängen och vänder mig på sidan känne jag nån slags rörelse ibland "i kanten" där magen börjar hänga ut. Kan inte lova att det är en bebis, men jag känner iaf inte igen det.

Har gjort ett VUL i vecka 15, men ska på det riktiga på måndag. Lite nervös är man!

Apropå rubriken på tråden har jag varit tvungen att berätta på jobbet, inte alls roligt. Ska på möte och det går inte att dölja magen i civila kläder, så bättre att förekomma ryktena. Höll på att få spel på min kollega som ifrågasatte mitt val att cykla till jobbet istället för att ta bilen, graviditet är inte sjukdom!

 

[Ishtar]

Sv: Behov att berätta?

Vilken vecka är du i nu? Jag är i vecka 17, går in i v 18 på fredag.
Men nu är sambon imponerad av magen, vi ser faktiskt båda skillnad på ett par dagar bara nu, jättekul att det ÄNTLIGEN börjar synas lite! Men inte så jättemkt ännu, inte så att vem som helst skulle förstå att jag var gravid.

När jag kommer hem brukar han fråga: -Hur mår babe och bebis? (med en hand på magen)

Förresten berättade jag på jobbet för en vecka sedan, fick besked i fredags att min provanställning (som gäller till 25/6) övergår till en fast anställning nu eftersom de beslutat att de vill ha mig kvar trots mammaledighet första året. Lättnadens suck! Men inte utan förbehåll. Borta max ett år och sedan tillbaka på minst 75%. Det var ju bara att gilla läget egentligen, de var ganska öppna med att de var tvungna att fundera lite och se till byråns bästa, mina kollegor osv.

 

[Mammas]

Sv: Behov att berätta?

Oj, vart bortrest ett par dagar, såg först nu att jag fått svar.

Jag är i v 19, går in i v 20 imorrn. Och nu tycker jag magen växer ohyggligt, Naveln är på väg at vända sig och jag kan inte ens ha kjolar med resår, som jag trott jag skulle ha hela sommaren.
Men jag tycker mig skönja lite mer intresse, lite mer efter UL vi var på igår. Men det löser sg, även om han inte frågar så berättar jag.

Men vad roligt att han bryr sig så mycket, vilken lyx! Och skönt med jobbet, då slipper du oroa dig för det!

 

[Ishtar]

Sv: Behov att berätta?

Vad kul att vi ligger så lika - med första barnen också!
Jag är i v 18 nu och går in i v19 på fredag, får se om det flyttas nån dag på UL nu på fredag.