Bedömning i idrott i skolan (utbruten från Utredning utåtagerande barn)

[Elo]

Jag har aldrig upplevt en gympalärare (varken egen upplevelse eller dotterns) som har gett elever som inte sportar på fritiden en glädje i att röra på sig. De har varit populära bland de elever som håller på med och gillar den/de idrotter den aktuella idrottsläraren föredrar. T.ex. mellanstadieidrottsläraren som var fotbollstränare på fritiden var populär bland de som spelade fotboll. Hon som var gammal gymnast var populär bland de som höll på med gympa och gillade att springa en runda. Osv. Alla har haft en sak gemensamt: De har inte klarat av att entusiasmera de elever som inte redan gillar att träna/motionera. De har testat det eleverna redan kan. Men inte lärt ut något nytt.

Då är det synd. Jag hade en ok gympalärare, en skitdålig och en bra (låg-mellan, hög, och gymnasiet).

 

[cirkus]

Jag har aldrig upplevt en gympalärare (varken egen upplevelse eller dotterns) som har gett elever som inte sportar på fritiden en glädje i att röra på sig. De har varit populära bland de elever som håller på med och gillar den/de idrotter den aktuella idrottsläraren föredrar. T.ex. mellanstadieidrottsläraren som var fotbollstränare på fritiden var populär bland de som spelade fotboll. Hon som var gammal gymnast var populär bland de som höll på med gympa och gillade att springa en runda. Osv. Alla har haft en sak gemensamt: De har inte klarat av att entusiasmera de elever som inte redan gillar att träna/motionera. De har testat det eleverna redan kan. Men inte lärt ut något nytt.

Ja och de som var duktiga på en enskild sport pga hobby fick bums finfina betyg. I min och mina barns uppväxt gällde det alla sporter utom ridning.

 

[Lingon]

Som ett steg i diskussionen kring ämnet Idrott och Hälsa så finns kursplanen LGR22 att läsa här:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=-996270488/compulsorycw/jsp/subject.htm?subjectCode=GRGRIDR01&tos=gr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

"Undervisningen ska vara utformad så att alla elever kontinuerligt kan delta i undervisningens aktiviteter och ge eleverna förutsättningar att kunna delta i andra rörelseaktiviteter i skolan."

Den här biten krävde vi men fick veta av idrottsläraren att han kan inte ta hänsyn till enskilda elever när han har en hel klass att hålla lektion för.

 

[Badger]

Jag, personligen, undrar lite varför man har betyg i de ämnena du räknar upp. Det är ämnen som är hobbys för de allra flesta. Oerhört få lever på att vara konstnär, slöjda och vara musiker. Och jag kan nog lova att oerhört få av de som lever på det har lärt sig det de kan i grundskolans undervisning i ämnena. De är att likställa med idrotten. Alla ska få med sig viss grundkunskap om konst, musik och slöjd. Men frågan är om det finns någon egentlig poäng med betyg baserat på prestation? Jag har nämligen svårt att tro att fortsatta musikutbildningars intag baseras på musikbetyget från grundskolan. Då tycker jag att för de ämnena är Kulturskolan mycket viktigare än grundskolan! Kulturskolan vi har i Sverige är fantastisk! Mer resurser till den så att de som är intresserade av kultur kan få en bra grund att stå på!

Det går ju att lära sig teckna, måla, spela på en viss teknisk nivå oavsett talang. Precis som det går att utföra moment på jumpan utan att ha talang. Alla de ämnena är väldigt viktiga och har effekt för andra ämnen genom att faktiskt stödja inlärningen av dem (att arbeta med händerna stödjer hjärnans utveckling) och är viktiga för arbetslivet, även om man inte blir konstnär kanske man blir industridesigner eller arkitekt osv. Det är också ämnen som lärts ut på ett annat sätt förr och bedömts på ett annat sätt, just mer på det tekniska.

Dessutom visar de faktiskt hur man trär en symaskin och hur man broderar osv. Iofs lite orättvist med de som övat hemma men en instruktion finns och det går att lyckas väl om man är väldigt noga.

Så jag tycker inte alls att betyg är fel i de ämnena, speciellt inte för de barn som faktiskt råkar håva in sina enda höga betyg där.

Däremot tycker även jag att det är helt fel att ge betyg i idrott på prestationer utan att undervisning har skett. Tex tycker jag att lära sig sparka en boll och att berätta reglerna i fotboll är väldigt viktigt innan man bedömer barnen i fotboll. Men det görs inte, har hört om barn som tiggt och bett om att få veta reglerna i fotboll men bara får ett ryck på axlarna som svar. Likaså inom dans. Nu ska ni betygssättas i dans, välj en låt, skapa en dans, visa upp den för läraren och bli betygssatt, som om det vore en kul grej på en AW, inte ett betyg som släpar med i flera år. (det är hela momentet, inget moment ingår med att läraren visar en dans eller visa steg eller prata om rytm. Eller som på vår tid, lär ut snurrepolka eller foxtrot eller ngt).

kn: Om att idrott är annorlunda nu, det är inte det, efter lågstadiet (som har mer lekar) blir det mer sport och i sexan blir det bedömning och den är stenhård. Här är tio stationer med redskap, ta upp lappen, öva på det som står på lappen -utan instruktion från läraren. Välj fem att bli betygssatt på efter tre lektioner (gissa om man försökt lära sitt barn klättra rep genom youtubevideos...). Men det är i alla fall mer instruktion med en lapp än helt utan såklart. Fotbollsreglerna o hur man sparkar en boll på en lapp före fotbollslektionen hade ju varit fantastiskt!

 

[Krålus]

Jag har aldrig upplevt en gympalärare (varken egen upplevelse eller dotterns) som har gett elever som inte sportar på fritiden en glädje i att röra på sig. De har varit populära bland de elever som håller på med och gillar den/de idrotter den aktuella idrottsläraren föredrar. T.ex. mellanstadieidrottsläraren som var fotbollstränare på fritiden var populär bland de som spelade fotboll. Hon som var gammal gymnast var populär bland de som höll på med gympa och gillade att springa en runda. Osv. Alla har haft en sak gemensamt: De har inte klarat av att entusiasmera de elever som inte redan gillar att träna/motionera. De har testat det eleverna redan kan. Men inte lärt ut något nytt.

Dotterns lärare i våras när de hade orienterings tävling. -men tränar inte du orientering. -jo det var därför jag tog de kontrollerna jag skulle i rätt ordning. (De andra hade tagit de närmaste kontrollerna flera gånger. )

Ja orientering är inte så noga svarade han. När vi Helgen efter var på tävling frågadevjag hur hon skulle göra? Som du brukar eller som du lärde dig i skolan. Ledaren fick förklarat vad som hade hänt och sedan blev det ingen prisutdelning i skolan.

 

[Lingon]

Dotterns lärare i våras när de hade orienterings tävling. -men tränar inte du orientering. -jo det var därför jag tog de kontrollerna jag skulle i rätt ordning. (De andra hade tagit de närmaste kontrollerna flera gånger. )

Ja orientering är inte så noga svarade han. När vi Helgen efter var på tävling frågadevjag hur hon skulle göra? Som du brukar eller som du lärde dig i skolan. Ledaren fick förklarat vad som hade hänt och sedan blev det ingen prisutdelning i skolan.

Så typiskt...

 

[BornAgain]

Jag blir så ledsen när jag läser - hälsa och idrott borde vara ett av de viktigaste (och roligaste) ämnena. Men det tycks vara samma tortyrläger som alltid för en alltför stor andel av eleverma. (Tar man hand om sig, kan läsa och räkna finns det ingen hejd på vad man kan lära sig och göra)

 

[Lingon]

Jag blir så ledsen när jag läser - hälsa och idrott borde vara ett av de viktigaste (och roligaste) ämnena. Men det tycks vara samma tortyrläger som alltid för en alltför stor andel av eleverma. (Tar man hand om sig, kan läsa och räkna finns det ingen hejd på vad man kan lära sig och göra)

Varje gång jag nämner min syn på skolidrotten så får jag medhåll. Från alla utom de som håller på idrott mycket på fritiden. Jag önskar att de hade insett att skolidrotten inte är för dem. De får redan en bättre idrottsutbildning på sin fritid. Skolidrotten borde ju vara till för de som inte får det!

 

[Badger]

Jo. Gymnastik är ett ett märkligt ämne håller jag med om.

De skulle ju kunna undervisa osv, det är det som är så konstigt. Det skulle inte alls behöva vara märkligt.

 

[Lingon]

De skulle ju kunna undervisa osv, det är det som är så konstigt. Det skulle inte alls behöva vara märkligt.

Jag tror att det som gör att intentionerna i skolplanen och verkligheten krockar är att det inte är möjligt för en lärare att ge en hel klass individuellt anpassad idrottsundervisning. Då blir det gruppaktiviteter där alla ska göra samma sak. Vilket inte är indvidanpassat. Men en lärare kan inte göra det individanpassat i idrott för en hel klass samtidigt.

Det är lättare i de teoretiska ämnena där läraren kan ge uppgifter som är inom samma tema men på olika nivåer till olika elever för att individanpassa.

 

[Badger]

Jag har aldrig upplevt en gympalärare (varken egen upplevelse eller dotterns) som har gett elever som inte sportar på fritiden en glädje i att röra på sig. De har varit populära bland de elever som håller på med och gillar den/de idrotter den aktuella idrottsläraren föredrar. T.ex. mellanstadieidrottsläraren som var fotbollstränare på fritiden var populär bland de som spelade fotboll. Hon som var gammal gymnast var populär bland de som höll på med gympa och gillade att springa en runda. Osv. Alla har haft en sak gemensamt: De har inte klarat av att entusiasmera de elever som inte redan gillar att träna/motionera. De har testat det eleverna redan kan. Men inte lärt ut något nytt.

Jag har iofs haft bra idrottslärare i min skolgång (även om -du klampar med hälarna så du är klumpig och dylikt). Jag hade lyxen att ha lärare som faktiskt undervisade ibland, dvs de skippade att undervisa innebandy och fotboll osv såklart så man fick stå och se dum ut i ett hörn, men vi fick undervisning i volleyboll och handboll i alla fall och jag lärde mig tycka om volleyboll! De undervisade också i redskap och friidrott vilket onekligen gjorde att jag lärde mig tycka om att springa snabbt o hoppa höjd osv. (så jag fick nog fyra eller ngt trots att jag verkligen inte höll på med idrott på fritiden). Jag lärde mig jogga vilket är väldigt bra nu, jag skulle då inte haft det i min repertoir utan jumpan.

Det var nog dock ovanligt bra jumpalärare som faktiskt gick igenom all den idrott de skulle enligt läroplan. Även om de bara undervisade i vissa moment.

Hålen var fortfarande sorgliga, om de hade visat hur man sparkar en boll och lärt ut fotboll och innebandy o brännboll så som de lärde ut volleyboll och handboll o kullerbyttor skulle det varit så mycket bättre bara och man hade inte känt sig gråtfärdig o dålig så ofta och det är frustrerande med de här hålen som verkar lika stora idag även om ungen klarar av det medelbra.

Så jag håller inte alls med om att de inte klarar att ge rörelseglädje och vana att röra sig till barn som inte idrottar i förening många dagar i veckan. Men jag tycker fortfarande att de borde undervisat först i allting de betygssätter.

 

[BornAgain]

Varje gång jag nämner min syn på skolidrotten så får jag medhåll. Från alla utom de som håller på idrott mycket på fritiden. Jag önskar att de hade insett att skolidrotten inte är för dem. De får redan en bättre idrottsutbildning på sin fritid. Skolidrotten borde ju vara till för de som inte får det!

I ämnen som musik, idrott, bild och slöjd borde det vara möjligt att premiera både prestation och "flit".

Jag hade en bra musiklärare på högstadiet. Jag är helt tondöv och saknar taktkänsla, men fick bra betyg för att jag trots det satte mig bakom ett trumset och för att jag skrev analyser av musik jag lyssnade på.

I idrotten var jag rund och tränade fel sporter (ridning och karate) - det spelade ingen roll att jag slutförde 800 m på rundbana när jag hamnade i samma heat som pojkarna som orienterade. Jag kom ändå sist och då kunde man inte få höga betyg. Eller att jag sprang 1,5 km på mindre än tio minuter - Pelle sprang det på dryga fem

 

[Lingon]

I ämnen som musik, idrott, bild och slöjd borde det vara möjligt att premiera både prestation och "flit".

Jag hade en bra musiklärare på högstadiet. Jag är helt tondöv och saknar taktkänsla, men fick bra betyg för att jag trots det satte mig bakom ett trumset och för att jag skrev analyser av musik jag lyssnade på.

I idrotten var jag rund och tränade fel sporter (ridning och karate) - det spelade ingen roll att jag slutförde 800 m på rundbana när jag hamnade i samma heat som pojkarna som orienterade. Jag kom ändå sist och då kunde man inte få höga betyg. Eller att jag sprang 1,5 km på mindre än tio minuter - Pelle sprang det på dryga fem

Jag tror aldrig att en musiklärare satte ett instrument i händerna på mig någonsin. Jag minns att några få ur klassen valdes ut efter handuppräckning och fick kompa när resten av klassen sjöng. Jag hade och har fortfarande ingen som helst erfarenhet av instrument och sjunger falskt så det skriker om det så det fanns inte en chans att jag frivilligt skulle ställa mig framför klassen och inför allmän beskådan få en kort genomgång av hur instrumentet fungerar och sen spela det. Hade läraren gett alla i klassen vars ett instrument samtidigt och alla hade suttit och varit koncentrerade på sitt så hade jag absolut gjort det. Men med hela klassen sittande på läktaren och titta på, inte en chans!

 

[Madalitso]

Men jag tycker fortfarande att de borde undervisat först i allting de betygssätter.

Så hade vi det på gymnasiet. Vår idrottslärare då hade moduler i olika saker, t.ex. bollsport, friidrott, dans osv. I början av varje modul gicks det igenom vad som ingick, eventuella regler och presentation av hur moment utförs. Sedan fick alla prova på de olika momenten som ingick. Sedan hade vi ett antal veckor då vi fortsatte jobba på momenten med feedback och tips från läraren, och sedan sista lektionen i en modul hade vi någon form av presentation eller gjorde om momenten från första lektionen. Betyg sattes därefter baserat på att man faktiskt försökt förbättras under modulens gång och om man tagit in vad läraren gett för feedback, och man jämfördes bara mot sig själv, vi hade aldrig att man skulle springa på en viss tid eller så.

 

[Lingon]

Så hade vi det på gymnasiet. Vår idrottslärare då hade moduler i olika saker, t.ex. bollsport, friidrott, dans osv. I början av varje modul gicks det igenom vad som ingick, eventuella regler och presentation av hur moment utförs. Sedan fick alla prova på de olika momenten som ingick. Sedan hade vi ett antal veckor då vi fortsatte jobba på momenten med feedback och tips från läraren, och sedan sista lektionen i en modul hade vi någon form av presentation eller gjorde om momenten från första lektionen. Betyg sattes därefter baserat på att man faktiskt försökt förbättras under modulens gång och om man tagit in vad läraren gett för feedback, och man jämfördes bara mot sig själv, vi hade aldrig att man skulle springa på en viss tid eller så.

Det låter ju riktigt bra!

 

[Imogen]

Jag, personligen, undrar lite varför man har betyg i de ämnena du räknar upp. Det är ämnen som är hobbys för de allra flesta. Oerhört få lever på att vara konstnär, slöjda och vara musiker. Och jag kan nog lova att oerhört få av de som lever på det har lärt sig det de kan i grundskolans undervisning i ämnena. De är att likställa med idrotten. Alla ska få med sig viss grundkunskap om konst, musik och slöjd. Men frågan är om det finns någon egentlig poäng med betyg baserat på prestation? Jag har nämligen svårt att tro att fortsatta musikutbildningars intag baseras på musikbetyget från grundskolan. Då tycker jag att för de ämnena är Kulturskolan mycket viktigare än grundskolan! Kulturskolan vi har i Sverige är fantastisk! Mer resurser till den så att de som är intresserade av kultur kan få en bra grund att stå på!

Betygens vara eller icke vara och hur de ska vara utformade är ju en enorm diskussion i sig själv. Men jag tycker att det vore djupt olyckligt att som du beskriver det ge de mer estetiska och praktiska ämnena mindre tyngd och hänvisa dem till kulturskolan.

Jag förstår inte heller varför ämnen som få "lever på" skulle vara mindre motiverade att få betyg i. Jag tänker att syften med betyg (eller ja någon form av mätning av skolresultat) är långt mycket mer än att motivera barn att bli så bra som möjligt i ämnen som de sedan kommer arbeta med i framtiden.

Lite som när folk fått för sig att det är onödigt att lära sig tex andragradsekvationer och alla floderna i Sydamerika eftersom de aldrig har haft användning för det i vuxen ålder. Då är det lite uppenbart att de inte lärde sig tillräckligt i skolan ändå

 

[Badger]

Dotterns lärare i våras när de hade orienterings tävling. -men tränar inte du orientering. -jo det var därför jag tog de kontrollerna jag skulle i rätt ordning. (De andra hade tagit de närmaste kontrollerna flera gånger. )

Ja orientering är inte så noga svarade han. När vi Helgen efter var på tävling frågadevjag hur hon skulle göra? Som du brukar eller som du lärde dig i skolan. Ledaren fick förklarat vad som hade hänt och sedan blev det ingen prisutdelning i skolan.

Min unge hade fått en helt snedvriden bild av orientering som de höll på med i flera veckor, urtråkig sport... man går runt på skolgården, långsamt, utan att byta om till jumpakläder och hittar lappar med frågor -tipspromenad=orientering? Ett år senare var momentet var lite bättre men verkade också vara att man kunde ta ifatt kontroller och missade man en lektion fick man lägre betyg eftersom man inte var ifatt i kontrollmängden så tror nästan de jobbade över med kontroller till slut, men det fick dem väl till att springa i slutänden

Över huvud taget verkar skolan vara mycket så att om man missar en lektion eller två pga sjukdom så får man lägre betyg bara rätt och slätt. För man har ju inte visat momentet eller ligger efter i momentet och måste jobba ikapp bakifrån med orienteringskartor att avsluta eller betygssättas på klättra rep utan övning innan lektionerna i momentet tar slut. Varje moment betygssätts och sammanställs till slutbetyget och har man missat ett eller är kass, tex E i dans (dvs det där gör en dans själv efter egen förmåga och visa upp med en kompis) så blir det kört att få höga betygen.

 

[Imogen]

Min unge hade fått en helt snedvriden bild av orientering som de höll på med i flera veckor, urtråkig sport... man går runt på skolgården, långsamt, utan att byta om till jumpakläder och hittar lappar med frågor -tipspromenad=orientering? Ett år senare var momentet var lite bättre men verkade också vara att man kunde ta ifatt kontroller och missade man en lektion fick man lägre betyg eftersom man inte var ifatt i kontrollmängden så tror nästan de jobbade över med kontroller till slut, men det fick dem väl till att springa i slutänden

Ja alltså orientering i skolan är ofta konstigt. Även jag som orienterade tyckte att det var tråkigt, man hade ju tagit bort alla roliga moment i orienteringssporten

Numera tycker jag att orientering i skolan är jätteviktigt. Utifrån perspektiven läsa karta, hantera kompass, navigera i skog och mark (både med OCH utan karta) osv. Däremot behöver man ju verkligen inte göra sport och tävling av det. Orientering är dessutom en aktivitet som man (framför allt på skolnivå) enkelt kan göra det till en övning där man "tävlar" med varandra istället för mot varandra.

 

[Badger]

Betygens vara eller icke vara och hur de ska vara utformade är ju en enorm diskussion i sig själv. Men jag tycker att det vore djupt olyckligt att som du beskriver det ge de mer estetiska och praktiska ämnena mindre tyngd och hänvisa dem till kulturskolan.

Jag förstår inte heller varför ämnen som få "lever på" skulle vara mindre motiverade att få betyg i. Jag tänker att syften med betyg (eller ja någon form av mätning av skolresultat) är långt mycket mer än att motivera barn att bli så bra som möjligt i ämnen som de sedan kommer arbeta med i framtiden.

Lite som när folk fått för sig att det är onödigt att lära sig tex andragradsekvationer och alla floderna i Sydamerika eftersom de aldrig har haft användning för det i vuxen ålder. Då är det lite uppenbart att de inte lärde sig tillräckligt i skolan ändå

Exakt, hur skulle vissa elever ens kunna veta att de älskar bild, sömnad, träslöjd, jumpa och musik om de är hänvisade till föräldrarna i ämnena. Hur skulle man ens veta var man ska börja som vuxen om man vill börja jogga (själv hade jag inte vetat någonting alls om att sporter knappt ens finns. En hel karta information bara poff borta.) eller sy en duk eller bygga en bänk? Hur skulle man ens kunna veta om man ville bli arkitekt?

Det är väldigt viktiga ämnen och de ansågs ännu viktigare förr när man faktiskt också betraktade dem som ämnen som gick att lära sig även utan ngt slags specialtalang. Nu verkar alla tro att det här bara är totalt medfött. Har en teckningsbok från tidigt 1900-tal för unga skolbarn och den går mycket ut på att lära sig teckna former för hand och är ett komplement till en annan bok om att lära sig rita med linjal. Varpå det sägs att detta är vad man behöver lära ut, det behövs också lektioner då barnen får rita fritt om de vill och rita av om de föredrar.

 

[MidnightSoul]

Ja alltså orientering i skolan är ofta konstigt. Även jag som orienterade tyckte att det var tråkigt, man hade ju tagit bort alla roliga moment i orienteringssporten

Numera tycker jag att orientering i skolan är jätteviktigt. Utifrån perspektiven läsa karta, hantera kompass, navigera i skog och mark (både med OCH utan karta) osv. Däremot behöver man ju verkligen inte göra sport och tävling av det. Orientering är dessutom en aktivitet som man (framför allt på skolnivå) enkelt kan göra det till en övning där man "tävlar" med varandra istället för mot varandra.

Vad är det som är roligt med orientering som skolan missar?