Jag hade i likhet med vad de andra skrivit inte påmint om några hundralappar när barnet inte ens kunde vara med på sitt eget kalas. Hade jag varit förälder till det sjuka barnet hade jag nog erbjudit mig att betala, iallafall halva lokalen, och pratat med dig om vad som känns rimligt för oss båda. Men det hade också kunnat glömmas bort, barnet var sjukt när kalaset var och sen rullar vardagen på som vanligt liksom. Hade kanske inte tänkt på det i månader, jag är rätt tankspridd.
Det jag tycker är mer intressant är att båda barnen såg mest fram emot presenterna. Jag trodde (alltså ärligt, inte på något sätt fördömande!) att det roliga med kalas var att äta gott fika, träffa alla kompisar, leka lekar och busa. Kan inte minnas att presenterna var någon stor grej för varken mig eller mina kompisar när jag var liten, ärlig fråga (inte bara till TS utan vem som helst som känner sig manad att svara), är det vanligt att presenterna är det viktiga för barn när man ska ha ett kompiskalas?
Det jag tycker är mer intressant är att båda barnen såg mest fram emot presenterna. Jag trodde (alltså ärligt, inte på något sätt fördömande!) att det roliga med kalas var att äta gott fika, träffa alla kompisar, leka lekar och busa. Kan inte minnas att presenterna var någon stor grej för varken mig eller mina kompisar när jag var liten, ärlig fråga (inte bara till TS utan vem som helst som känner sig manad att svara), är det vanligt att presenterna är det viktiga för barn när man ska ha ett kompiskalas?