Efter det att jag red VM i Kentucky barfota på Aces Comett har det funnits intresse att veta mer om barfota och boots. En del av frågorna kom i en tidigare tråd om skoning vilket jag vill respektera så jag flyttar härmed diskussionen i en egen tråd.
Jag red alltså VM utan skor vilket för mig var ett naturligt val. Jag hade ridit mycket av banan tidigare på för-VM och visste att den till mesta del var bra för barfota (80% gräs, resten asfalt och grusväg). Hade den inte varit det hade jag satt boots på Comett. Naturligtvis fick jag kommentarer om detta från alla håll men också mycket stöd. Totalt var det 5 hästar som jag vet om som var utan skor i VM.
Lite bakgrund: Jag själv har under min karriär som distansryttare ridit barfota eller i boots i alla lopp utom ett. Jag började träna och tävla distans under 5-faldiga amerikanska ryttarinnan Darolyn Butler. Darolyn har ofattbara 48 000 tävlingskm och har ridit distans sedan tidigt 80-tal. År 2000 gick hon över till barfota med sina hästar (här beskriver hon varför www.horseridingfun.com/barefootin.html) så i början var det för min del "bara så det var". Sedan började jag lära mig mer om verkning, effekter av skoning, fördelar med barfota och när jag köpte min egen häst lärde jag mig verka själv.
Jag vet att i Sverige var det fram till för 4 år sedan inte tillåtet enligt TR att ställa upp i distans utan skor och det är därför inte konstigt att det kanske inte finns någon tradition av barfota i Sverige. Här i USA är det lite annorlunda. Även här springer de flesta distanshästar med skor men här är några intressanta fakta:
- Av de 10 ryttare som amerikanska landslaget togs ut ifrån till VM är 5 normalt barfota (Ceci Butler Stasiuk, Lindsay Graham, Heather och Jeremy Reynolds samt Debbie Reich). Amerikanska landslagsledningen är inte för barfota vilket är anledningen till att ingen av hästarna fick springa utan skor
- Cecilia Butler Stasiuk (Darolyns dotter) har precis tilldelats pris i USA för den mest poängsamlande ryttaren under 2010 i FEI-ritter. Ceci har ridit alla sina lopp barfota eller i boots.
- Lindsay Graham och Monk vann Amerikanska Mästerskapen 160 km 2009 i boots
- I Tevis Cup (som räknas som en av de tuffaste distanstävlingarna i världen i Kaliforniens berg) var fullföljningsprocenten 70% för hästarna (jag tror det var 18 totalt) som sprang i EasyBoot Glue-ons. För övrig hästar var den 50%.
Vad vill jag säga med det här då? Jo, att det finns alternativ, det är möjligt och det är inte särskilt kontroversiellt. Många av dessa ritter går på grus och steniga underlag och i bergen.
Som med allt annat krävs det naturligtvis kunskap om barfota. Har man inte själv kunskap så är det jätteviktigt att man har bra resurser att ta till och ett bra supportnätverk. Jag själv har det bra eftersom nästan alla mina vänner rider utan skor och verkar själva sina hästar. Nu är det min personliga åsikt av en rad skäl att hästar i allmänhet mår bäst av att inte ha skor men jag har också sett usla verkningar. I så fall ser jag hellre att hästen har skor på och en kunnig hovslagare som kan verka.
Många är mycket framgångsrika med boots och för andra fungerar det inte alls. Jag har funnit att man måste experimentera en del. Min egen häst fungerar bäst med Renegades. Det är en halv vetenskap och jag är inte någon expert på boots eftersom jag sällan använder dem men jag har lite koll i alla fall.
Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat och jag hoppas på en diskussion. Jag vill gärna höra vad era erfarenheter är och jag ställer mycket gärna upp som resurs och delar med mig av mina kunskaper och kontakter för de som vill.
Jag red alltså VM utan skor vilket för mig var ett naturligt val. Jag hade ridit mycket av banan tidigare på för-VM och visste att den till mesta del var bra för barfota (80% gräs, resten asfalt och grusväg). Hade den inte varit det hade jag satt boots på Comett. Naturligtvis fick jag kommentarer om detta från alla håll men också mycket stöd. Totalt var det 5 hästar som jag vet om som var utan skor i VM.
Lite bakgrund: Jag själv har under min karriär som distansryttare ridit barfota eller i boots i alla lopp utom ett. Jag började träna och tävla distans under 5-faldiga amerikanska ryttarinnan Darolyn Butler. Darolyn har ofattbara 48 000 tävlingskm och har ridit distans sedan tidigt 80-tal. År 2000 gick hon över till barfota med sina hästar (här beskriver hon varför www.horseridingfun.com/barefootin.html) så i början var det för min del "bara så det var". Sedan började jag lära mig mer om verkning, effekter av skoning, fördelar med barfota och när jag köpte min egen häst lärde jag mig verka själv.
Jag vet att i Sverige var det fram till för 4 år sedan inte tillåtet enligt TR att ställa upp i distans utan skor och det är därför inte konstigt att det kanske inte finns någon tradition av barfota i Sverige. Här i USA är det lite annorlunda. Även här springer de flesta distanshästar med skor men här är några intressanta fakta:
- Av de 10 ryttare som amerikanska landslaget togs ut ifrån till VM är 5 normalt barfota (Ceci Butler Stasiuk, Lindsay Graham, Heather och Jeremy Reynolds samt Debbie Reich). Amerikanska landslagsledningen är inte för barfota vilket är anledningen till att ingen av hästarna fick springa utan skor
- Cecilia Butler Stasiuk (Darolyns dotter) har precis tilldelats pris i USA för den mest poängsamlande ryttaren under 2010 i FEI-ritter. Ceci har ridit alla sina lopp barfota eller i boots.
- Lindsay Graham och Monk vann Amerikanska Mästerskapen 160 km 2009 i boots
- I Tevis Cup (som räknas som en av de tuffaste distanstävlingarna i världen i Kaliforniens berg) var fullföljningsprocenten 70% för hästarna (jag tror det var 18 totalt) som sprang i EasyBoot Glue-ons. För övrig hästar var den 50%.
Vad vill jag säga med det här då? Jo, att det finns alternativ, det är möjligt och det är inte särskilt kontroversiellt. Många av dessa ritter går på grus och steniga underlag och i bergen.
Som med allt annat krävs det naturligtvis kunskap om barfota. Har man inte själv kunskap så är det jätteviktigt att man har bra resurser att ta till och ett bra supportnätverk. Jag själv har det bra eftersom nästan alla mina vänner rider utan skor och verkar själva sina hästar. Nu är det min personliga åsikt av en rad skäl att hästar i allmänhet mår bäst av att inte ha skor men jag har också sett usla verkningar. I så fall ser jag hellre att hästen har skor på och en kunnig hovslagare som kan verka.
Många är mycket framgångsrika med boots och för andra fungerar det inte alls. Jag har funnit att man måste experimentera en del. Min egen häst fungerar bäst med Renegades. Det är en halv vetenskap och jag är inte någon expert på boots eftersom jag sällan använder dem men jag har lite koll i alla fall.
Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat och jag hoppas på en diskussion. Jag vill gärna höra vad era erfarenheter är och jag ställer mycket gärna upp som resurs och delar med mig av mina kunskaper och kontakter för de som vill.
Och jätte kul att se bilder på din hästs hovar! De ser jätte fina ut. För övrigt tror jag det är buntband du menar, som du låser dina boots med 
