Fick sådan oerhörd lust att skriva något. Inte som i att hitta på något, utan skriva i princip om det som är nu och här och på riktigt. Jag vet inte varför.
Jag har fått en tillsvidareanställning på mitt jobb på grund av att jag blivit inlasad. Det är bra att ha en säkrad inkomst. Samtidigt är jag kluven kring det här jobbet och har varit det till och från i nästan lika många år som jag jobbat. Mina kollegor tycker om mig och är jättefina människor. Men jag tycker det är svårt att inte känna mig duktig. (Alltså, jag känner mig inte duktig, och det är svårt att ofta känna så). Och så har jag tyvärr den inte så smickrande egenskapen att det lätt blir att jag känner mig dålig/inkompetent istället för att bli inspirerad när vi får fortbildning
. 
. Alltså jag vet att jag är på fel jobb men tänk om jag börjar på ett nytt och känner lika där, vad gör jag då? 
Det är snöig vinter nu. Det är faktiskt ganska fint. Det är trevligt att det ljusar upp.
En av mina närmsta vänner har precis fått barn. Jag är glad att det gick bra. Jag vill inte ha barn själv på grund av diverse anledningar, men det kan kännas lite sorgligt att mina föräldrar sannolikt aldrig får barnbarn.
Jag antar att jag känner mig lite ensam ikväll. Inte så att jag mår dåligt eller är ledsen, men jag tycker om känslan av att ha andra människor runt omkring.
Jag saknar en vän som bodde här i stan förut. Han har inte svarat när jag ringt eller skrivit på messenger. Hoppas han och hans hund mår bra i alla fall.
Mina stycken låter lösryckta, ingen röd tråd direkt. Men eftersom det är just lösryckta tankar är det inte så konstigt.
Lite beroende på väder och vind ska jag prova att springa tillsammans med hunden framöver. Jag har inte vågat på ett tag på grund av att han har en "hälta utan fastställd orsak", men eftersom ingen normal motion verkar göra honom sämre så tror jag det ska gå bra. Jag får vara uppmärksam bara. Ibland tror jag att han lagt sig till med att springa på tre ben specifikt när han känner särskilda lukter. Vid bensinmacken var han trebent igår. Övriga dagen använde han alla ben normalt.
Jag är så glad att min hund kan vara tillsammans med min väns flappis. Vet att jag skrev här att min hund var "dum" mot flappisen när denne var valp. Nu går det bra. Nåja, om det är Frej som nosar på kompisens hund och inte tvärtom
. Flappis i fråga ska helst inte vara för busig med mig heller, men det går bra. Igår lekte de nästan med varandra. Bägge har ordentligt med respekt för den andre. Vi kunde sova i samma tält alla fyra tillsammans i somras 
.
Jag borde nog gå ut med Frej nu. Skulle faktiskt kunna sova, trots att klockan var över nio när vi steg upp i förmiddags. Har bara inte riktigt lust med världen, vill hellre gräva in mig här bland ord och tankar, fast det är en monolog.
Har skruvat fast en plinga på cykeln, den hade ingen! Annars funkar den bra. Nyköpt för en vecka sedan och beslutad att behålla efter lite uppgivet velande. Har inte skjutsat Frej på den än men spände på hållaren till cykelväskan efter att jag monterat plingan. Eller om det var i andra ordningen.
Jag åt korvmackor till middag idag. Egentligen ska jag inte äta griskött på grund av det otäcka, plågsamma sättet man bedövar grisar. Bäst vore väl, för mig, att äta mestadels veganskt, men det går lite dåligt med det nu. Och kakor vill jag helst baka med smör...
Undrar vad alla vänner jag haft i mitt liv gör nu? Skulle vi vara vänner nu med om vi träffades och umgicks?
Min gamla brevvän kändes det lite awkward med när vi träffades för några år sedan. Men då tror jag inte vi hade setts sedan vi var 14-15 år gamla. Oceaner av tid hade ju förflutit. Men alla vänskaper jag haft känns så viktiga, sparade varma inom mig för evigt, så länge jag minns. Egentligen är det konstigt att jag lyckats så bra med vänner. Men jag är tacksam förstås. Självklart. Givetvis. Tack för det jag fått. Jag har nog gett mindre än jag fått, och fått mer än jag förtjänar. Men världen funkar kanske inte så.
Jag har fått en tillsvidareanställning på mitt jobb på grund av att jag blivit inlasad. Det är bra att ha en säkrad inkomst. Samtidigt är jag kluven kring det här jobbet och har varit det till och från i nästan lika många år som jag jobbat. Mina kollegor tycker om mig och är jättefina människor. Men jag tycker det är svårt att inte känna mig duktig. (Alltså, jag känner mig inte duktig, och det är svårt att ofta känna så). Och så har jag tyvärr den inte så smickrande egenskapen att det lätt blir att jag känner mig dålig/inkompetent istället för att bli inspirerad när vi får fortbildning
. . Alltså jag vet att jag är på fel jobb men tänk om jag börjar på ett nytt och känner lika där, vad gör jag då? Det är snöig vinter nu. Det är faktiskt ganska fint. Det är trevligt att det ljusar upp.
En av mina närmsta vänner har precis fått barn. Jag är glad att det gick bra. Jag vill inte ha barn själv på grund av diverse anledningar, men det kan kännas lite sorgligt att mina föräldrar sannolikt aldrig får barnbarn.
Jag antar att jag känner mig lite ensam ikväll. Inte så att jag mår dåligt eller är ledsen, men jag tycker om känslan av att ha andra människor runt omkring.
Jag saknar en vän som bodde här i stan förut. Han har inte svarat när jag ringt eller skrivit på messenger. Hoppas han och hans hund mår bra i alla fall.
Mina stycken låter lösryckta, ingen röd tråd direkt. Men eftersom det är just lösryckta tankar är det inte så konstigt.
Lite beroende på väder och vind ska jag prova att springa tillsammans med hunden framöver. Jag har inte vågat på ett tag på grund av att han har en "hälta utan fastställd orsak", men eftersom ingen normal motion verkar göra honom sämre så tror jag det ska gå bra. Jag får vara uppmärksam bara. Ibland tror jag att han lagt sig till med att springa på tre ben specifikt när han känner särskilda lukter. Vid bensinmacken var han trebent igår. Övriga dagen använde han alla ben normalt.
Jag är så glad att min hund kan vara tillsammans med min väns flappis. Vet att jag skrev här att min hund var "dum" mot flappisen när denne var valp. Nu går det bra. Nåja, om det är Frej som nosar på kompisens hund och inte tvärtom
. Flappis i fråga ska helst inte vara för busig med mig heller, men det går bra. Igår lekte de nästan med varandra. Bägge har ordentligt med respekt för den andre. Vi kunde sova i samma tält alla fyra tillsammans i somras .Jag borde nog gå ut med Frej nu. Skulle faktiskt kunna sova, trots att klockan var över nio när vi steg upp i förmiddags. Har bara inte riktigt lust med världen, vill hellre gräva in mig här bland ord och tankar, fast det är en monolog.
Har skruvat fast en plinga på cykeln, den hade ingen! Annars funkar den bra. Nyköpt för en vecka sedan och beslutad att behålla efter lite uppgivet velande. Har inte skjutsat Frej på den än men spände på hållaren till cykelväskan efter att jag monterat plingan. Eller om det var i andra ordningen.
Jag åt korvmackor till middag idag. Egentligen ska jag inte äta griskött på grund av det otäcka, plågsamma sättet man bedövar grisar. Bäst vore väl, för mig, att äta mestadels veganskt, men det går lite dåligt med det nu. Och kakor vill jag helst baka med smör...
Undrar vad alla vänner jag haft i mitt liv gör nu? Skulle vi vara vänner nu med om vi träffades och umgicks?
Min gamla brevvän kändes det lite awkward med när vi träffades för några år sedan. Men då tror jag inte vi hade setts sedan vi var 14-15 år gamla. Oceaner av tid hade ju förflutit. Men alla vänskaper jag haft känns så viktiga, sparade varma inom mig för evigt, så länge jag minns. Egentligen är det konstigt att jag lyckats så bra med vänner. Men jag är tacksam förstås. Självklart. Givetvis. Tack för det jag fått
. Jag har nog gett mindre än jag fått, och fått mer än jag förtjänar. Men världen funkar kanske inte så.
