Carla
Trådstartare
Min kompis, som vi kan kalla X, har ett litet problem i form av en stor bångstyrig glad-i-livet schäfer.
I somras köpte han en schäfervalp och det gick väl bra, men hans mamma eller syster eller pappa har, vad jag har förstått, ingen direkt hundvana, och när hunden blev större och kraftigare visste de inte längre hur de skulle hantera honom.
Hunden i fråga är idag 7 månader gammal, eeeeenorm och stark. X gick en valpkurs med honom, men det märks inte. Hunden kan inte gå i koppel, har ingen social träning. Har låtit hans hund träffa mina två hundar och det vad första gången han träffa några andra hundar. Schäfern drar och drar och drar tills man blir röd i händerna.
Nu pratade jag nyss med X och han funderar på att sälja hunden, för att ingen i hans familj kan ta hand om hunden förutom honom, och hunden är hemma med X familj på dagarna när han jobbar. X hittar inte heller något hunddagis eller hundvakt som kan hjälpa honom.
Han frågade ifall jag var intresserad av att ta honom, han sa att han hellre ger honom till mig än säljer hunden till nån han inte känner.
Det här är ingen dålig hund! Det här är en vilsen hund som saknar ledarskap, och jag är övertygad om att får hunden sitt ledarskap så kommer alltid falla på plats! Jag "tog över" nångång när vi var ute och gick och efter fem-tio minuter så blev hunden jättetrevlig och det var inga konstigheter där. Men det är lite skillnad mellan denna schäfer som har noll intresse i allt var hundgodis/belöning heter, gentemot mina andra hundar som det gick att få fram allt genom beröm och belöning (förstå mig rätt).
Jag har ingen möjlighet att ta hem denna hund, jag har redan två hundar - det finns inte plats för en stor schäfer! Dessutomm jobbar jag heltid. Helst skulle jag ju vilja att X fick ordning på hunden, eller rättare sagt att familjen tillsammans kommer på hur de ska hantera hunden.
Vad skulle ni ha gjort? Några tankar?
MVH, Carla
I somras köpte han en schäfervalp och det gick väl bra, men hans mamma eller syster eller pappa har, vad jag har förstått, ingen direkt hundvana, och när hunden blev större och kraftigare visste de inte längre hur de skulle hantera honom.
Hunden i fråga är idag 7 månader gammal, eeeeenorm och stark. X gick en valpkurs med honom, men det märks inte. Hunden kan inte gå i koppel, har ingen social träning. Har låtit hans hund träffa mina två hundar och det vad första gången han träffa några andra hundar. Schäfern drar och drar och drar tills man blir röd i händerna.
Nu pratade jag nyss med X och han funderar på att sälja hunden, för att ingen i hans familj kan ta hand om hunden förutom honom, och hunden är hemma med X familj på dagarna när han jobbar. X hittar inte heller något hunddagis eller hundvakt som kan hjälpa honom.
Han frågade ifall jag var intresserad av att ta honom, han sa att han hellre ger honom till mig än säljer hunden till nån han inte känner.
Det här är ingen dålig hund! Det här är en vilsen hund som saknar ledarskap, och jag är övertygad om att får hunden sitt ledarskap så kommer alltid falla på plats! Jag "tog över" nångång när vi var ute och gick och efter fem-tio minuter så blev hunden jättetrevlig och det var inga konstigheter där. Men det är lite skillnad mellan denna schäfer som har noll intresse i allt var hundgodis/belöning heter, gentemot mina andra hundar som det gick att få fram allt genom beröm och belöning (förstå mig rätt).
Jag har ingen möjlighet att ta hem denna hund, jag har redan två hundar - det finns inte plats för en stor schäfer! Dessutomm jobbar jag heltid. Helst skulle jag ju vilja att X fick ordning på hunden, eller rättare sagt att familjen tillsammans kommer på hur de ska hantera hunden.
Vad skulle ni ha gjort? Några tankar?
MVH, Carla
