Avliva eller triangelmärka?

Camama

Trådstartare
Jag har ett sto på 10 år som är väldigt speciell. Alltid haft stark flyktinstinkt vilket har medfört ett par rejäla avtrillningar. Jag känner att vi har för mycket historia bakom oss för att jag ska känna mig trygg när jag rider henne.
Stoet blev halt för ett par år sedan och vi har behandlat ett antal gånger, men hältan flyttar sig runt och hon har aldrig blivit riktigt bra. Nu markerar hon bara hö bak men 2 veterinärer har nu sagt att hon aldrig kommer att bli bra. Dock kanske hon kan hålla för lättare ridning men man vet inte hur länge. Jag vill ju kunna rida och träna och har tyvärr inte råd att låta henne gå som en sällskapshäst i resten av hennes liv.
Har funderat på att hitta nån som kan ha henne på foder men känner samtidigt att jag inte vill ha på mitt samvete att någon annan kanske skadar sig. En erfaren och trygg ryttare hade säkert kunnat hantera henne, men var hittar man nån som är så säker i sin ridning som vill ha en promenadhäst?
Jag älskar hästen, hon är underbar i hantering och det tar verkligen emot att avliva henne. Hon är alltså utdömd av veterinär och jag har tre möjligheter, låta henne gå som hon gör nu,(hon är egentligen en häst som behöver rejäl motion för att må bra i kroppen, väldigt lättfödd) avliva henne eller triangelmärka och kanske hitta någon som vill ha en sällskapshäst. Någon som har någon annan ide?
 
Jag tolkar ditt inlägg mest som att du behöver stöd i att fatta beslut om avlivning.
Du inser ju själv både att hästen inte direkt mår bra av att gå som den gör (och du har inte heller råd med det) och att det är oerhört svårt att hitta någon som är tillräckligt erfaren som ryttare för att reda ut hästen, men ändå kan nöja sig med lätt promenadridning.

Av egen erfarenhet - jag tävlade en hel del i hoppning på 90-talet, men rider numera bara långsamt i skogen, pga att kroppen inte håller - jag hade inte ens tänkt tanken på en häst med "stark flyktinstinkt".

Mitt bästa råd är att du avlivar hästen, både för din själsfrids skull (du utsätter varken häst eller annan ryttare för risk för skador) och för hästens skull (att den slipper gå och ha ont).
 
Jag tolkar ditt inlägg mest som att du behöver stöd i att fatta beslut om avlivning.
Du inser ju själv både att hästen inte direkt mår bra av att gå som den gör (och du har inte heller råd med det) och att det är oerhört svårt att hitta någon som är tillräckligt erfaren som ryttare för att reda ut hästen, men ändå kan nöja sig med lätt promenadridning.

Av egen erfarenhet - jag tävlade en hel del i hoppning på 90-talet, men rider numera bara långsamt i skogen, pga att kroppen inte håller - jag hade inte ens tänkt tanken på en häst med "stark flyktinstinkt".

Mitt bästa råd är att du avlivar hästen, både för din själsfrids skull (du utsätter varken häst eller annan ryttare för risk för skador) och för hästens skull (att den slipper gå och ha ont).
 
Det känns som om du redan har bestämt dig och vill ha stöd i att ta bort henne. Vad är det för fel hon har som gör att hon har hältor som "flyttar runt"?
 
Jag har ett sto på 10 år som är väldigt speciell. Alltid haft stark flyktinstinkt vilket har medfört ett par rejäla avtrillningar. Jag känner att vi har för mycket historia bakom oss för att jag ska känna mig trygg när jag rider henne.
Stoet blev halt för ett par år sedan och vi har behandlat ett antal gånger, men hältan flyttar sig runt och hon har aldrig blivit riktigt bra. Nu markerar hon bara hö bak men 2 veterinärer har nu sagt att hon aldrig kommer att bli bra. Dock kanske hon kan hålla för lättare ridning men man vet inte hur länge. Jag vill ju kunna rida och träna och har tyvärr inte råd att låta henne gå som en sällskapshäst i resten av hennes liv.
Har funderat på att hitta nån som kan ha henne på foder men känner samtidigt att jag inte vill ha på mitt samvete att någon annan kanske skadar sig. En erfaren och trygg ryttare hade säkert kunnat hantera henne, men var hittar man nån som är så säker i sin ridning som vill ha en promenadhäst?
Jag älskar hästen, hon är underbar i hantering och det tar verkligen emot att avliva henne. Hon är alltså utdömd av veterinär och jag har tre möjligheter, låta henne gå som hon gör nu,(hon är egentligen en häst som behöver rejäl motion för att må bra i kroppen, väldigt lättfödd) avliva henne eller triangelmärka och kanske hitta någon som vill ha en sällskapshäst. Någon som har någon annan ide?
De ryttarna hittar man genom kontakter. Tänker att du vill ha kända referenser på den som ev. ska ta henne på foder. Alla har inte självinsikt nog att se om de klarar ut en höst med speciella behov eller inte.

Vet du något mer om hälsan? Orsakad av trauma, överbelastning/felträning eller inkorrekt beställning? Beroende på orsak och hir et påverkar henne kanske hon skulle kunna lånas ut till avel? Om hon är korrekt och frisk för övriigt, och har en intressant stam?

Men känner du att du inte hittar rätt person till henne så får.man avliva. Hellre det än att hon hamnar fel och far illa (eller gör någon annan illa).
 
Jag har ett sto på 10 år som är väldigt speciell. Alltid haft stark flyktinstinkt vilket har medfört ett par rejäla avtrillningar. Jag känner att vi har för mycket historia bakom oss för att jag ska känna mig trygg när jag rider henne.
Stoet blev halt för ett par år sedan och vi har behandlat ett antal gånger, men hältan flyttar sig runt och hon har aldrig blivit riktigt bra. Nu markerar hon bara hö bak men 2 veterinärer har nu sagt att hon aldrig kommer att bli bra. Dock kanske hon kan hålla för lättare ridning men man vet inte hur länge. Jag vill ju kunna rida och träna och har tyvärr inte råd att låta henne gå som en sällskapshäst i resten av hennes liv.
Har funderat på att hitta nån som kan ha henne på foder men känner samtidigt att jag inte vill ha på mitt samvete att någon annan kanske skadar sig. En erfaren och trygg ryttare hade säkert kunnat hantera henne, men var hittar man nån som är så säker i sin ridning som vill ha en promenadhäst?
Jag älskar hästen, hon är underbar i hantering och det tar verkligen emot att avliva henne. Hon är alltså utdömd av veterinär och jag har tre möjligheter, låta henne gå som hon gör nu,(hon är egentligen en häst som behöver rejäl motion för att må bra i kroppen, väldigt lättfödd) avliva henne eller triangelmärka och kanske hitta någon som vill ha en sällskapshäst. Någon som har någon annan ide?

Den är alltså utdömd av Vet.? Avliva skulle jag säga. Skulle inte skickat iväg en häst med oklara hältor och problembeteenden kopplade till dem, i förhoppningen att nästa ägare kommer att vänta in att hon ska läka ut och sen ev kunna rida lite lagom.

Det är dyrt att hålla häst. Så himla många är det inte som vill ha ett jättemarsvin att titta på som kostar flera tusen kr i månaden, då inte inberäknat ev ytterligare behandlingar som kan krävas.
 
De ryttarna hittar man genom kontakter. Tänker att du vill ha kända referenser på den som ev. ska ta henne på foder. Alla har inte självinsikt nog att se om de klarar ut en höst med speciella behov eller inte.

Vet du något mer om hälsan? Orsakad av trauma, överbelastning/felträning eller inkorrekt beställning? Beroende på orsak och hir et påverkar henne kanske hon skulle kunna lånas ut till avel? Om hon är korrekt och frisk för övriigt, och har en intressant stam?

Men känner du att du inte hittar rätt person till henne så får.man avliva. Hellre det än att hon hamnar fel och far illa (eller gör någon annan illa).
Jag hade inte förespråkat avel om man inte vet vad skadan beror på, men framför allt är det flykten som skulle vara avgörande.

Rädslor är väldokumenterad ärftlighet kring när det gäller hundar (ser inte att det skulle vara skillnad på häst), och det skulle vara mitt främsta skäl att avstå.

Jag hade valt att tacka hästen för den tid jag haft med henne och tagit ansvaret att låta henne somna in.
 
Jag hade inte förespråkat avel om man inte vet vad skadan beror på, men framför allt är det flykten som skulle vara avgörande.

Rädslor är väldokumenterad ärftlighet kring när det gäller hundar (ser inte att det skulle vara skillnad på häst), och det skulle vara mitt främsta skäl att avstå.

Jag hade valt att tacka hästen för den tid jag haft med henne och tagit ansvaret att låta henne somna in.
Det känns som om du redan har bestämt dig och vill ha stöd i att ta bort henne. Vad är det för fel hon har som gör att hon har hältor som "flyttar runt"?
 
Vi har behandlat alla 4 benen med cortison och tuppkam i olika leder. Så blir hon lite bättre i någon led och så poppar det upp i nästa led i stället. Så kronisk inflammation får man väl säga. Hon har fått llåånnngg vila emellan men det hjälper inte.
 
De ryttarna hittar man genom kontakter. Tänker att du vill ha kända referenser på den som ev. ska ta henne på foder. Alla har inte självinsikt nog att se om de klarar ut en höst med speciella behov eller inte.

Vet du något mer om hälsan? Orsakad av trauma, överbelastning/felträning eller inkorrekt beställning? Beroende på orsak och hir et påverkar henne kanske hon skulle kunna lånas ut till avel? Om hon är korrekt och frisk för övriigt, och har en intressant stam?

Men känner du att du inte hittar rätt person till henne så får.man avliva. Hellre det än att hon hamnar fel och far illa (eller gör någon annan illa).
Precis, svårt att hitta någon som har tillräckligt med insikt i att när hon väl blir rädd ute så behöver man verkligen kunna hålla sig kvar och kunna "plocka ner" henne till lugn igen.
Veterinären tror att det har funnits under väldigt lång tid, kanske redan som föl men att efter hand som vi har ridit så har det visat sig mer och mer. Hade inte vågat avla, vi vet ju inte exakt vad som är fel och jag tycker inte hennes lynne är något jag vill föra vidare, tyvärr...
 
Jag tolkar ditt inlägg mest som att du behöver stöd i att fatta beslut om avlivning.
Du inser ju själv både att hästen inte direkt mår bra av att gå som den gör (och du har inte heller råd med det) och att det är oerhört svårt att hitta någon som är tillräckligt erfaren som ryttare för att reda ut hästen, men ändå kan nöja sig med lätt promenadridning.

Av egen erfarenhet - jag tävlade en hel del i hoppning på 90-talet, men rider numera bara långsamt i skogen, pga att kroppen inte håller - jag hade inte ens tänkt tanken på en häst med "stark flyktinstinkt".

Mitt bästa råd är att du avlivar hästen, både för din själsfrids skull (du utsätter varken häst eller annan ryttare för risk för skador) och för hästens skull (att den slipper gå och ha ont).
Det är nog så, men det tar så förbaskat emot!!!
 
Jag tycker ditt utlåtande är ganska vågat.
Ts har utrett hästen hos veterinär som dömt ut den.
Du sitter bakom ditt tangentbord och läser en mycket kort beskrivning och utger dig sedan för att kunna lösa detta med lugn eftersom hästen är expert på att "hitta på". 😬

Jag tycker ts skall avliva hästen och inte riskera att den valsar runt hos personer som du, som till och med kan tänka dig tävling, "beroende på hur hästen mår", även med vetskap att den är utdömd.
Nej man är ju rädd för det, att hon ska bli runt skickad när de märker hur hon är...
 
Avliva. Beteendet kan bero på smärtor.
Jag avlivade min häst som jag haft i 3 år efter vi röntgade och såg att bakknäna var fula och det kunde förklara att han kunde gå får helt lugn till ”helt galen” på noll tid och sen lugn igen. Min kom till Sverige som 6 åring och jag köpte han som 14 åring. Jag var ägare nr 8 (om jag räknat rätt)
 
Det är nog så, men det tar så förbaskat emot!!!
Klart det gör, det är ett tufft beslut. <3
Jag bearbetade själv den tanken lite sporadiskt under de 2 år min häst var skadad under, det var först sista tiden som jag verkligen bestämde mig. Jag märkte att hästen inte trivdes och mådde inte bra, det var inte helt åt skogen än men bestämde mig för att ta bort innan det gick för långt, så jag inte skulle gräma mig över att jag väntade för länge. Hade trots allt gjort allt i min makt under 2 års tid att försöka få det att bli bättre.

Vet jag hade haft funderingar på att sälja hästen, men ville inte att hon skulle bli en vandringspokal och risken med att skadan förvärras. så det var också en del som vägde in i beslutet.
Jag var själv med under avlivningen, dels för att se så hästen verkligen somnade in och en del i sorgearbetet.

Än idag ångrar jag inte att jag gjorde som jag gjorde även om det var ett tufft beslut. Du får tänka igenom dina möjligheter och val med för- och nackdelar och utefter det komma fram till ditt beslut . <3
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 820
Senast: mars
·
Ridning Hej! Lite smått så tänkte jag börja med att berätta att jag har ridit i tre år, där jag började min resa på ett ridgymnasium. (...
Svar
5
· Visningar
629
Senast: Squie
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 129
Senast: gullviva
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 067

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp