Avkopplade promenader, råd

Tack för svar.
Jag saltade nog lite i mitt uttryck vilket gav utrymme för misstolkning.
Jag förväntar mig inte att hon i den här åldern ska kunna sköta sig prickfritt i koppel, men jag känner lite att jag kunde dra nytta av lite inputs angående koppelträningen.
Mitt mål är inte att hon ska NewFoundland-lunka men att hon ska vara "samlad". Framförallt inte rycka o flyga eftersom det varken är bra för mina leder eller hennes.
Jag har en omplacering på 1.5 som var riktigt hemsk i koppel första tiden. Nu är hon bara halvhemsk, 3-4 månader senare. Min lösning för att inte tappa sugen blev en metizo-sele med både ryggknäppning och framknäppning. Det där röriga i hunden kvarstår såklart men jag kan variera promenaden med bekvämlighet för mig, lydnad osv. Går hunden prydligt med kopplet på ryggen sitter det där. Far den runt funderar jag på om jag kommer strypa hunden om jag ska köra lydnad ( :D ) eller om jag ska sätta kopplet fram. Nu är ju min äldre men det börjar sitta mycket bättre med att gå i koppel nu och jag slipper bli irriterad för jag har alltid en genväg.

Varje gång hon söker kontakt med mig under promenaden får hon uppskattning. Antingen med godis eller beröm och en klapp/kli. Ibland följer bollen med som hon får bära så den tryggt och säkert kommer fram och vi kan leka lite med längs vägen.
 
@Sandy3 angående att söka godis i hemmet är det någonting jag tycker att man ska fundera igenom om man vill. Vissa är av åsikten att lek inte ska förekomma inne i huset då det är hundarnas lya och där vill man inte ha någon slags jakt och träning. Där ska man bara ligga och slappa. Andra är helt ok med det och/eller har hundar som kan slappna av trots det.

Jag har gömt lite godis ibland i nödfall (sjukdom/medicinering) och det alltid några dagar/veckor innan hunden stänger av och inte går och letar sysslor, även direkt efter träningspass. Det är inte jättekul.
 
Här är du på rätt spår i passivitetsträning. Ös på med godis i början!
Sen är det som @Jadzia säger....förvänta dig inte så mycket av en ung hund om den är högtempererad. Dessa hundar vill mycket. Våra brukar också vara hopplösa i koppel i den åldern. Sen tyvärr...i vissa bruksschäfrar finns för mycket stress. Om det är fallet i din är omöjligt att veta utan att ha träffat hunden.
Vi tränar passivitet med våra. De är högtempererade men utan stress (något vi tvärvägrar avla på).
Hur tränar du passivitet?
För mig är passivitetsträning att sitta på en bänk på klubben/i stan o kolla folk o hundar.
Vi försöker också jobba in kommandot "gå o lägg dig".
 
Jag har gett upp. Mina hundar har fått lära sig att gå hyfsat i koppel i ca 5 min för uppvärmning. Sedan får de gå lösa. Det är bästa lösningen för alla inblandade och det blir mycket mindre konflikter.

Hon går mycket lös. Inkallningen sitter fint UTOM på rådjur. Därav måste jag begränsa hennes frihet något. (Där är en annan utmaning, att få henne viltren men där kör jag skvaller)
 
Först och främst måste jag säga att jag inte har någon alls erfarenhet av brukshundar. Men två tips som jag fastnade för när jag läste på lite om koppelträning, var dels dessa tips som kommer här:

* Var konsekvens i din träning! - Med det menar jag att du kan använda en WGV sele eller en annan sele som knäppts fram till på bringan. När du inte orkar träna koppelgående, koppla över till selen. När du ska sedan börja träna kopplar du över till halsbandet. Det jag menar att du under en period använder både sele och halsband på promenaden. Skifta bara mellan dessa saker när du beroende på om du ska träna koppelgående eller vill låta hunden gå som den vill. På det viset " tjatar" du inte ut " gå fint koppel träningen."

* Ett annat tips jag läste någonstans var att; Låt hunden söka godis/leksak i hemnet först i ca 20 min innan du kopplar på hunden och tränar gå fint. På det viset får du ut lite energi först.

Det här bara lite tips som jag hört/läst om koppelträning. Hoppas det löser sig för dig!
Tack, bra input!
Hon letar sin kvällsmat på gräsmattan dagligen och det tröttar henne inte det minsta tyvärr, det är liksom bara en aptitretare på riktigt jobb för henne.
Hon har supernäsa och blir inte nämnvärt trött efter ett spår ens. En sökträning däremot drar ner henne lite i tempo
 
Hur tränar du passivitet?
För mig är passivitetsträning att sitta på en bänk på klubben/i stan o kolla folk o hundar.
Vi försöker också jobba in kommandot "gå o lägg dig".

Lite som du. Att bara kunna sitta avslappnat i div miljöer. Även förstå innebörden av kommando "gå och lägg dig" eller "korgen".
Jag vill ha dem liggandes och vara avslappnade.
Kan hunden komando sitt och ligg?
Isf nyttja det men det ska inte tjatas eller bråkas fram!!! Så länge hunden vankar av och an eller står och tittar omkring sig är inte passiviteten nådd. Vankande kan tom belöna ickepassiviteten.

Jag öser på med godis och smekningar när hunden ligger ner. Den ska vara bekväm där, det är mitt mål. Så bekväm att den finner det vilosamt att ligga där och titta.

Om hunden inte kan hitta den sinnesstämningen så är det bättre att röra på sig lite. Gå sakta och mata godis ur handen. Droppa ömsom godisar på marken och bjud ur handen. När hon varvat ner tillräckligt välj en plats och sätt dig. Fortsätt med godisjobbandet medans ni sitter. Känns hon redo...lägg in ett sitt eller ligg...enkla komando som hon kan. Låt det ta tid. Om hon går upp i tempo av röst eller klappar så undvik dessa. Har hon något speciellt som hon njuter av...ex kliad på bröstkorgen eller smekningar över ryggen...lägg på det.

Det är ingen idė att sätta sig på en bänk med en hund som är speedad och vänta ut den.

En tub skinkost är toppen att låta den slicka på av distration för att ta bort fokuset från det som lockar runt omkring
 
Jag har slutat tänka att jag passivitetstränar, det kommer ju ganska naturligt ändå att hundarna ibland behöver hitta av-knappen och chilla lite - på släktkalas, i pauser i träning (därom tvistar de lärda dock), när man får gäster, på kvällen när man vill titta på serier, när man håller kurs och behöver hunden som visningshund men inte hela tiden osv osv.

Men jag håller med @Voff om speedad hund. Tycker jag har sett en del som sätter sig (i stan, vid träningsplanen osv) med hunden som direkt kommer ur bilen med tanken att den ska ligga snällt och fint. Det gör den bara mer gasad tycker jag, och är tom lite taskigt mot en ung, frisk hund som är full av energi. Det är inte lite vi kräver när dom å ena sidan ska vara 100 % taggade på träning men samtidigt bara kunna ligga lugnt och titta på andra hundar som tränar t ex... Bättre då att låta hunden jobba av sig, fysiskt och mentalt och sedan känna lugnet vart man nu befinner sig. Upplever att hundarna då får en känsla som följer med även de gånger hunden ÄR taggad men inte ska gå igång, för det händer ju också. En vuxen hund som i grunden är välstimulerad fixar det fint - en yngre hund som lärt sig koppla ihop "passivitet" med stress över att själv inte få göra någonting fixar det inte alls lika bra, imho.
 
Jag har jobbat med exakt en sådan hund idag. (jobbar som hundtränare)
Schäfertik, något äldre full kastrull från morgon till kväll.
För det första var det stooor skillnad vem som höll i kopplet, var det matte så förväntningarna så höga att hund en gick i spinn. Så där fick jag jobba mycket med mattens sätt att uttrycka sig mot hunden, hon drog igång hunden med bara sitt kroppspråk, någon som husse inte gjorde.
Sen fick hunden och matten med för den delen köra lite stadgeövningar typ "fritt följ på cykelväg" du lägger ett kommando som inte är fot och inte är "gör vad du vill" utan ett "gå ordentligt" som order.
Det här funkar ju på sprallfia i väldigt korta stunder, så då fick det bli korta stunder, precis som vilken träning som helst.
Sen bytte vi till sele och då var det "gör som du vill".
Blandat med att sitta och ha lite tråkigt.
Men matten hade mycket större del i farandet än vad hon från början hade gissat.
 
.

Det där med att promenera och lukta på blommorna vet jag däremot inte om du någonsin kommer få. Det är inte riktigt rätt hundtyp. Själv har jag löst det genom att ha mina lösa för det mesta. Går de i koppel får de inte fara runt, men direkt avslappnade är de inte. Det är målinriktat framåt som gäller.

Haha, precis vad jag tänkte svara. "Det går över när de blir 9-10 år sådär."
 
JAg inser inte anledningen till att avstå att rätta till detta. Både den som skrivit och de som läser har vinning av det. Det verkar bara vara du som surnar ihop. Vad som är anledningen till det har jag ingen aning om (eller för den delen förståelse för).
ts undrade hur hen skulle få ordning på koppelpromenader. En användare svarar och skriver att hen tycker att det är viktigt med passivitetsträning. Sedan gör hen då misstaget att kalla sin lagotto för brukshund. Jag tycker att det är en obetydlig felaktighet medan du och flera andra tycker att det är något värt att påpeka. Visst är det så du menar också?
Jag är inte sur men jag ser på mina korta svar att det sannerligen verkar så.
 
För mig var det enklare att lära min hund att gå lös än att gå fint i koppel.
Också en schäferkorsning med ett himla driv framåt.
Hon lärde sig att gå lös fot förbi folk, stanna, perfekt inkallning på några veckor, koppelgående gav jag upp och når det behövdes koppel tog jAg sele och flexi ibland långt läderkoppel.
Det är inte ett dugg naturligt för hundar av dennTyp att gå i koppel.
De rör sig i trav naturligt.
Mina små däremot de har gått perfekt i koppel sen första stund.
 
Passivitetsträning fy vad jag avskyr det ordet, så överdrivet.
Låt hunden vara med i vardagen bara så kommer det naturligt.
Aldrig förstått folk som lägger extra tid på passivitetsträning, hur stressade ärni i övrigt ?
En schäfer bör nog få aktivering framför passivitet.
Hundar är ju annarspassiva för det mesta när inget händer :)
 
Lite som du. Att bara kunna sitta avslappnat i div miljöer. Även förstå innebörden av kommando "gå och lägg dig" eller "korgen".
Jag vill ha dem liggandes och vara avslappnade.
Kan hunden komando sitt och ligg?
Isf nyttja det men det ska inte tjatas eller bråkas fram!!! Så länge hunden vankar av och an eller står och tittar omkring sig är inte passiviteten nådd. Vankande kan tom belöna ickepassiviteten.

Jag öser på med godis och smekningar när hunden ligger ner. Den ska vara bekväm där, det är mitt mål. Så bekväm att den finner det vilosamt att ligga där och titta.

Om hunden inte kan hitta den sinnesstämningen så är det bättre att röra på sig lite. Gå sakta och mata godis ur handen. Droppa ömsom godisar på marken och bjud ur handen. När hon varvat ner tillräckligt välj en plats och sätt dig. Fortsätt med godisjobbandet medans ni sitter. Känns hon redo...lägg in ett sitt eller ligg...enkla komando som hon kan. Låt det ta tid. Om hon går upp i tempo av röst eller klappar så undvik dessa. Har hon något speciellt som hon njuter av...ex kliad på bröstkorgen eller smekningar över ryggen...lägg på det.

Det är ingen idė att sätta sig på en bänk med en hund som är speedad och vänta ut den.

En tub skinkost är toppen att låta den slicka på av distration för att ta bort fokuset från det som lockar runt omkring
Håller med det du beskriver är naturlig passivitet , Att åka in till stan och sitta på en bänk är miljöträning för mig, dock skulle jag aldrig sätta mig på en bänk pga hunden, vill jag vila får den väl sitta där med mig annars går vi vidare.
 
Och jag i min tur blir så irriterad på "det är ju bara att" och "hur svårt ska det va" och liknande uttalanden, till hur stor hjälp är det för någon annan? Hur flexibelt är ett "bara att-system" den dagen det inte räcker till? Hur förmedlar man "självklarheter" ( = saker man aldrig tänkt igenom särskilt noga utan bara gör) till någon annan?

Det finns alltid anledning att tänka över vad man gör och varför, det finns alltid anledning att fortsätta utvecklas, och det finns alltid anledning att försöka sätta sig in i någon annans situation och fundera på att ompröva egna "självklarheter".

När det gäller koppelträning siktar jag på två saker, först och främst möt hunden där den är. Jag kan inte förvänta mig slutmålsbeteenden när hunden är 300 mil bort, man får börja jobba där man är istället för att hopplöst kämpa mot mål man inte är i närheten av än. Det är en gradvis träning, inte något man fixar på en gång. För det andra måste man börja se sig själv, man kan inte förvänta sig bättre beteenden av hunden än man själv kan åstadkomma. Ryck inte i kopplet, ignorera inte hunden, helt enkelt ha eget koppelhyfs i grunden.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Rintränings- och utställningstråd
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp