Avelsto på foder som dör vid fölning, hur göra?

[Puriousity]

Har ett avelssto jag köpte som dräktig. Fölet tillhör inte mig och nu är hästen på foder hos den som äger fölet. När jag köpte hästen var den inte livförsäkrad och p g a ålder går den inte att livförsäkra. Nu har frågan uppkommit om vem som ska bära ansvaret om stoet dör vid fölning? Har förstått att man gör olika, vissa anser att fodervärden bär risken som lånar stoet och andra att ägaren står risken som lånar ut hästen till avel. Hur har ni gjort och resonerat kring detta?

 

[Seabaz]

Menar du ansvar för vem som ska stå för eventuella akuta veterinärkostnader, bortforsling av kroppen och ev hålla fölet vid liv? Alltså kostnader för allt detta?

Det borde ni göra upp om nu bums innan pållan fölar.

Har du möjlighet att ta hem stoet?

 

[Puriousity]

Menar du ansvar för vem som ska stå för eventuella akuta veterinärkostnader, bortforsling av kroppen och ev hålla fölet vid liv? Alltså kostnader för allt detta?

Det borde ni göra upp om nu bums innan pållan fölar.

Har du möjlighet att ta hem stoet?

Nej utan bara kostnaden för stoets värde, om man säger så. Alltså om stoet, som är värt kanske 20 000 kr, dör, är det en risk jag får ta eller om fodervärden i så fall blir skyldig att ersätta mig för förlusten. Var kanske lite otydlig

Veterinärkostnader och kostnader för fölet står fodervärden för.

 

[Roheryn]

Nej utan bara kostnaden för stoets värde, om man säger så. Alltså om stoet, som är värt kanske 20 000 kr, dör, är det en risk jag får ta eller om fodervärden i så fall blir skyldig att ersätta mig för förlusten. Var kanske lite otydlig

Veterinärkostnader och kostnader för fölet står fodervärden för.

Den som äger hästen står risken avseende hästens värde. Enda gången jag skulle kunna tänka mig att fodervärden rent juridiskt kan bli ersättningsskyldig till ägaren är om fodervärden på något vis - försumlighet eller annat - direkt orsakats hästens död.

Sedan kan man ju skriva avtal som säger något annat, förstås, men utan avtal känns ovanstående mest rimligt. Jag hade som fodervärd inte skrivit på ett avtal som så att säga gjorde mig till försäkringsbolag för ägaren. Du har valt att köpa en häst som inte går att livförsäkra - din risk!

 

[Puriousity]

Den som äger hästen står risken avseende hästens värde. Enda gången jag skulle kunna tänka mig att fodervärden rent juridiskt kan bli ersättningsskyldig till ägaren är om fodervärden på något vis - försumlighet eller annat - direkt orsakats hästens död.

Sedan kan man ju skriva avtal som säger något annat, förstås, men utan avtal känns ovanstående mest rimligt. Jag hade som fodervärd inte skrivit på ett avtal som så att säga gjorde mig till försäkringsbolag för ägaren. Du har valt att köpa en häst som inte går att livförsäkra - din risk!

Det låter bekant - att man rent juridiskt alltid tar en risk om man lånar ut något. Om det inte handlar om ren försumlighet. Jag har ingen aning om hur man "brukar" göra i just såna här lägen. Men "sak" som "sak", antar jag.

 

[Roheryn]

Det låter bekant - att man rent juridiskt alltid tar en risk om man lånar ut något. Om det inte handlar om ren försumlighet. Jag har ingen aning om hur man "brukar" göra i just såna här lägen. Men "sak" som "sak", antar jag.

Ja, har du inte avtalat om något annat med fodervärden, så lär du få svårt att hävda att vederbörande är skyldig att ersätta dig för stoets värde om något skulle gå fel vid fölning t.ex.

Vore jag fodervärden så hade jag tyckt det var helt okej att avtala om att jag betalar eventuell självrisk på en försäkring om något skiter sig, men aldrig att jag hade kunnat tänka mig att stå för hela hästens livvärde för att ägaren inte kunnat försäkra den!

 

[ameo]

Om jag inte missminner mig så finna det nåt försäkringsbolag somfördäkrar även äldre hästar, som nyligen ändrat villkoren.
Kolla upp det!