Avel och utvärdering utbrutenBukekullar 23/24

[nullo-modo]

Inser hur olika det ser ut i olika raser. Skulle jubla om 3 kullar är 6% totalt i världen. Har en ras där genomsnittligt är 35 reggade valpar senaste 5 åren.

 

[Linda_A]

Det är klart att man matchar så att hundarna ska komplettera varandra på ett bra sätt (tex lyfta HD-indexet om det nu är ett problem), men för mig är det inte alls samma sak som att "avla ner".

Nej, "ner" och "upp" var kanske inte bästa sättet att beskriva det, för det gav helt klart fel bild av vad jag menade. Som tikägare kan du ju säga "ja, jag vet att min tik har den här bristen, men jag tror på henne i övrigt, så jag väljer en hane som har möjlighet att lyfta det". Men om vi tar C-höfter som exempel så får en i övrigt jättebra hane i 99% av fallen inte någon parning om han har C-höfter. Det var det jag var ute efter med "ner" och "upp".

Nu tänker ju jag främst på arbetsegenskaper, men om jag inte tror att kombinationen kommer ge valpar som är bättre än föräldrarna så låter jag bli att para. (sen är avel svårt, man kan aldrig veta osv osv osv).

Min uppfattning är att inom boxer tänker många (kanske de flesta) tikägare "har valparna förutsättningar att utveckla min tiklinje". Bättre än båda föräldrarna tror jag ganska få har möjlighet att sträva efter.

Sen har jag en ganska svartvit syn på dealbreakers på avelsdjur, det finns gott om svagheter som jag tycker är oacceptabelt att föra vidare. En C-höft med OK index tänker jag knappt på, men en hund som väljer bort att ta med sig de besvärliga djuren på ett hämt trots viss träning eller inte går att ha lös bland folk i lagårn har inte i avel att göra.

På många sätt blir det ju oerhört mycket tydligare med kriterierna när du har ett specifikt arbete som främsta mål.

Överlag är jag ganska nöjd med Boxerklubbens rekommendationer, de tar upp de svagheter inom hälsa och mentalitet som jag tycker ska sållas bort, så jag går efter dem.

 

[Roheryn]

Min uppfattning är att inom boxer tänker många (kanske de flesta) tikägare "har valparna förutsättningar att utveckla min tiklinje". Bättre än båda föräldrarna tror jag ganska få har möjlighet att sträva efter.

Genetiskt och matematiskt-statistiskt borde det vara omöjligt att generellt få valpar som är bättre än båda föräldrarna. Det bör ju istället bli valpar som i genomsnitt är lika "bra" som föräldrarnas genomsnitt. Och med en normalfördelningskurva "runtom" medelresultatet. Sättet att förbättra rasen är ju då att i vidare avel bara använda den "bättre" delen av normalfördelningen för att så småningom förskjuta medelvärdet till det bättre hållet. Det hade varit jätteenkelt om hundars olika egenskaper kunde beräknas matematiskt och mätas exakt, i verkligheten blir det "lite" svårare

 

[Linda_A]

Genetiskt och matematiskt-statistiskt borde det vara omöjligt att generellt få valpar som är bättre än båda föräldrarna. Det bör ju istället bli valpar som i genomsnitt är lika "bra" som föräldrarnas genomsnitt. Och med en normalfördelningskurva "runtom" medelresultatet. Sättet att förbättra rasen är ju då att i vidare avel bara använda den "bättre" delen av normalfördelningen för att så småningom förskjuta medelvärdet till det bättre hållet. Det hade varit jätteenkelt om hundars olika egenskaper kunde beräknas matematiskt och mätas exakt, i verkligheten blir det "lite" svårare

Ja precis, det är ju verkligen inget exakt vetenskap. Och hur mycket statistik som helst får man ju inte på varje hund (för så många kullar ska man ju inte ha!) utan då är det familjebild man får jobba med.

Med Winter vet jag nu att han lämnar ett par småsaker. Inget som påverkar valparnas framtida hälsa eller arbetsbarhet, men så klart att om det i framtiden blir aktuellt med nån mer kull så informerar jag ju om det och vill se att det inte finns hos tiken.