Avel och etik/moral

[mul]

Nu har jag spekulerat lite..
Hur ställer ni er till avel på ston som ex är korsningar? Som aldrig är visade eller ens känd stam? Ston som inte presterat något utan bara gått och skrotat? Ska man avla på ett sto som har smala ben till en stor kropp eller tvärt om? En som inte är korrekt i benen?

Jag tänker att, för att ett sto ska gå i aveln så ska den kunna tillföra något inom rasen eller grenen. Är den ett korsningssto, så gör den ju inte det. Har den tävlats och presterat något så, ok. Jag personligen tycker att det är alldeles för mycket avel "för att mitt sto är så söt och snäll.." Ja, men exteriört då?? Är det rätt mot fölet att avla på ett sto med smala ben? Benen kanske inte håller. Eller en lång rygg, som kan ge ryggproblem.. Eller korsa en grov häst med en lättare och det kan bli vad som helst.. Eller en som inte har korrekt benställning. Avlar man inte fram en sämre avkomma? Jag menar att hingsten kan ju inte avhjälpa alla brister hos stoet, utan det måste vara ett bra sto med för att få en bra avkomma.

Mitt mål med min avel är hållbara hästar som ska vara hanterbara och kunna utföra det arbete dom är ämnade för. I mitt fall är det körning och skogsarbete. Alltså ska jag avla för en trevlig och hållbar avkomma. En som exteriört är så bra som möjligt för att få en hållbar häst. Samtidigt avla för att behålla det typiska för rasen.

Hur ser ni i denna fråga?

 

[amkm]

Sv: Avel och etik/moral

Frågan är ju lite vad är målet med aveln? Eller är det bara en förökning vi pratar om?


Själv avlar jag på ostammade ston,men visade..
Jag har Irish Cob och det är än så länge få hästar som har stam,än mindre längre stam än 1 led osv osv och för oss inom rasen är det ju lite av en chansing än så länge då vi faktiskt inte vet vad som ligger bakom i generna.
Personligen har jag som mål att få fram avkommor som är bättre än föräldradjuren,hållbara allroundhästar med vänligt sinne.Lämpade för såväl körning som ridning.Och självklart at tde ska bli rastypiska och kunna fortsätta föra rasen framåt.

 

[pastejja]

Sv: Avel och etik/moral

Det finns ju olika anledningar till att folk väljer att avla. Några satsar på att få fram en OS-häst, några satsar på att få fram en trevlig skogsmulle. Så länge stoet är friskt och sunt har jag inget problem med att man väljer att avla på ett okänt sto(om hon nu är bra nog att avla på). Men då tycker jag helt klart att man ska välja en godkänd hingst och registrera avkomman, och jag tycker att man ska välja en riktigt bra hingst som visat att han duger i avel.
Faran med att avla på okänt är ju att man inte vet vad som ligger bakom och det gör avelsarbetet mycket mer riskabelt, och man måste verkligen tänka genom hingstvalet extra noga, så det inte KAN bli oönskad inavel/linjeavel.
När det kommer över till ston som kan nedärva en defekt tycker jag inte att de ska vara i avel. Har själv betäckt ett shettissto som hade eksem för många år sedan, vet inte om avkomman fick det(såldes som 4 åring utan eksem), men kommer aldrig att göra om det.
Att korsa ex nordsvensk med fullblod har jag heller inget större problem med, svårt att gissa avkomman, men om man gör det medvetet och inte bara för att få ett föl, tror jag säkert att det kan bli en trevlig avkomma. Men vem är avkomman tåankt för och till vad? Irländarna kan ju det där med att korsa kallblod med fullblod och det blir bra
Ulrika

 

[syrran]

Sv: Avel och etik/moral

Alla korsningsston som används i avel behöver ju inte vara behäftade med fel eller brister bara för att de inte är visade eller tävlade.
Det finns många goda, exteriört korrekta och tempraments mässigt bra kornsningsston.

Oavsett om man håller sig till rasavel eller korsningsavel få finns det ju grundläggande saker man skall ta med innan man sätter igång.

Innan man sätter individer i avel så skall man ta sig en funderare på vad det är för mål man har med aveln. Vad är det för typ av häst man vill få fram och vad är det tänkta användningsområdet.

Detta ställer stora krav på kunnande hos den som funderar på att sätta sitt sto i avel. Det kräver dessutom intresse för att se vad den tilltänkta hingsten har lämnat för avkommor tidigare. En granskning av dem ger ju en fingervisning om vad hingsten lämnar i olika kombinationer. Förutom kunnande och intresse så kräver det en hel del självkritik. Det är svårt att se fel och brister hos sitt eget sto. Bara för att man äger ett sto så behöver man faktiskt inte ta ett föl.. Men just det är svårt för många att acceptera.

Det finns många korsningsston som aldrig borde satts i avel. Men det finns faktiskt lika många rasston som inte heller borde fått föröka sig.
Så kunskapen och insikten är viktigt, oavsett stammen på stoet.

Sen kan du ändå aldrig till 100% veta om just den tilltänka kombinationen ger önskat resultat.
Är man bara ute efter en häst som skall bli den som tar över... då kan strunta i aveln och lika gärna skaffa en unghäst som har de kvaliteter man önskar... Det är betydligt billigare och mindre riskfyllt. Dessutom översvämmas marknaden på sådana hästar... Så det är bara dumt att bidra till att det blir fler...

Min inställning är att ett sto som skall sättas i avel skall ha en korrekt exteriör och ha ett gott temprament. Det finns raser som alltid använts för att lätta upp andra.... Araben är en sådan ras... fullblod en annan.... Dessa avkommor brukar kunna bli bra och trevliga hästar. Men man skall välja en hingst som bevisligen lämnat goda avkommor.

Har själv ett dräktigt korsningsto hemma... Mycket bra temprament och korrekt exteriör... Inga skador eller sjukdomar och fungerar utmärkt som ridhäst... Ett bra sto i mitt tycke... Nu är det inte jag själv som skall ha denna avkomma... Utan magen hennes är "utlånad".
Hon är betäckt med en godkänd hingst med western inriktning.. De avkommor jag själv sett efter honom har fallit mig i smaken.

 

[Masse]

Sv: Avel och etik/moral

Som jag ser det så behöver inte korsningsavel vara fel, OM man vet vad man gör och är beredd att ta konsekvenserna av eventuella misslyckande.
Det fina franska stuteriet tas ju gärna upp här som exempel på att man ska korsa in den varmblodiga travaren i ridhästarna. Speciellt av de som gärna själv vill använda sitt ofta undermåliga travarsto i ridhästavel. Skillnaden är ju att det franska stuteriet har lång gedigen erfarenhet av avel, genom tänkta avelsmål och kunskap om bägge föräldrarna. Att det sedan även där kommer att bli misslyckade exemplar det är ju fullt naturligt. Men inte säljer man dessa för en spottstyver till vem som helst. Nej, dessa hästar går till livsmedelsproduktionen och man har lärt sig att den kombinationen var inte bra till nästa gång.
Men den som ska avla på sitt sto, som bästa fall säger att det är för att hon har så underbart temprament och värsta fall för att stoet inte är bra nog till det som de själv vill ha häst till. Är de beredda att ta bort misslyckade avkommor? Tror inte det! Läs annonser på hästar säljes under 10 000. Finns hur många som helst som säljes på grund av ändrade omständigheter, graviditet, sjukdom, ändrad inriktning, plats brist m m anledningarn är lika många som hästarna. Ofta då också unga hästar från föl och upp med okänd härstamning? Har alltid undrat hur i hela fridens namn man kan sälja ett föl på sex månader utan att veta vem som är mamma till det!!!

I det franska fallet är korsningsavel omgärdad av både etik och moral. I det andra fallet är det okända begrepp, här handlar det om ren egoism typ "Jag vill ha ett föl på mitt sto" eller Jag ska tjäna pengar på den här hästen genom att ta föl på den".

 

[LadyCovergirl]

Sv: Avel och etik/moral

Jag tycker att det många gånger avlas på skräphästar.
Själv sysslar jag med connemaror och för mig är inte det viktigaste att de har fått guld på utställning. De viktiga punkterna för mig är att stoet har presterat något, och med det menar jag inte kravlat sig runt en LC-bana eller dylikt, har en bra exteriör, bra temperament och hållbarhet. Avkomman ska tillföra rasen något, inte bara vara söt och kunna lufsa runt i skogen.
Jag vill helt enkelt avla för tävling.

Jag skulle aldrig avla på ett sto utan härstamning. Inte heller på ett sto med dåligt lynne, kass exteriör eller låg ridbarhet.
Jag är inte heller överförtjust i korsningar, rent avelsmässigt. Att det sen finns korsningar som gör bra resultat på tävlingsbanan är en annan sak.

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Det jag kan bli lite sur på är att många ska skaffa föl för att dom har ett sto som är så snäll och söt och vill ha ett föl. Oavsett hur stoet ser ut. En okunnighet som kan göra att det inte blir så lyckat.

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Jag tycker att man kanske ska försöka tänka till lite inom korsningsavlen. Men även inom renrasiga aveln, att man väljer en hingst som är lik stoet man har. Att man inte korsar en liten häst med en jättestor. Man vet aldrig vad det blir eller hur den ser ut exteriört. I ett av mina ston finns en linje på ganska många år som har en bra exteriör, användbarhet och ungefär samma höjd, alltså kan jag med mycket stor sannolikhet säga att hennes föl blir mellan 150 och 155, och runt 38-39p, så vida det inte blir en jättemiss. Den andra finns precis allt i och man vet inte riktigt vad det blir.

 

[pastejja]

Sv: Avel och etik/moral

Jo men der berorju på vad man räknar som korsningsavel. Arab och NF är 2 mycket olika raser som visat sig lämna bra avkomma, precis som eng.fullblod och welsh. Om man har tur kan NF/hbl bli bra, men det kan också bli riktigt dåligt. Så det är ju något som verkligen ska planeras och tänkas igenom.
Jag tycker faktiskt att ren färgavel är betydligt mycket värre än korsningsavel. Ofta har de som föder upp ex. korsningsponnyer ett mål om en trevlig ponny, men när målet är att producera en skäck eller en isabell, och det inte finns något annat mål.. Då är det trist om fölet föds med fel färg.
Faran med att välja en hingst som är för lik stoet ser jag i att det kan bli oönskad linjeavel. Hade jag stått med ett sto som jag kunde svära på var tex connemara, men hon saknade papper, så hade jag hellre gått till en ridponny-(connemarafri) eller fullblodshingst med henne, än att välja en connemarahingst.
Ulrika

 

[amkm]

Sv: Avel och etik/moral

Håller med,ofta ingen tanke bakom det hela mer än att man vill ha en lika snäll avkomma som den man redan har..

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Du har så rätt! Det viktigaste är kunskap om vad man ger sig in på. Min gammelponny var jättesöt, hoppade bra, men hade som resten i hela den släkten ursmala ben som inte håller.. Finns bara en i hela släktet kvar med NF som pappa, resten har halvblod som pappor, vilket verkar hålla bättre. Nu var ju tyvärr gammelponnyn valack så avkommor skulle ju varit svårt, men om det varit ett sto så kunde man ju kunna ställa sig frågan om man skulle avla eller inte. Men med facit i handen om skador och den släkten så är det otänkbart nu, dom håller inte.. Men innan jag kunde det jag kan nu så hade jag säkert gått på att isf avlat om det varit ett sto.

Det viktigaste är kunskap om rasen, eller bakgrund och mål med aveln. Och framför allt hur stoet ser ut.. Vet flertalet exempel med korsningar som ser bedrövliga ut som ev ska in i aveln. Men samtidigt så vill ju inte jag grusa framtidsplanerna om föl.. Borde vara någon form at kurs eller godkännande av kunskap av ägarna och obligatorisk värdering av stoet.

Jag håller på med ardenner och där är lynnet mycket viktigt. Där tas ex hästar med oönskat lynne bort pga deras storlek. Det ska inte förärvas. Låter hårt, men det resulterar i stabila hästar.

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Du har mycket rätt och viktiga punkter! Men hur kan man stävja problemet med pengatjänande och egoismen? Den är alldeles för vanlig. varför föda fram hästar som inte har något värde eller kanske inte håller? Det känns nästan elakt mot fölungen.. Mera kontroll? Mera avelsvärderingar? Eller ett körkort för att få ta en fölunge så att ägaren har tillräckligt med kunskap?

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Mycket kloka svar! Man måste veta vad man har för mål och ett bra sto som kan tillföra något till nästa generation. Tyvärr är det allt för vanligt att ett sto inte håller för tävling, men att det avlas på henne för att hon har en bra stam, Sen om det är ärftligt, det som gjort att hon hamnat i avelsboxen eller inte kvittar.. Jag personligen tycker kanske inte att det är så bra eftersom man avlar fram en fölunge som kanske inte håller heller.. Sen kanske nästa ägare gör lika dant och tillslut så är rasen sönderavlad, med många individer som inte håller. Då har man en hel ras som är dålig och inte kan "repareras".

 

[Masse]

Sv: Avel och etik/moral

Skulle tro att en lösning är "körkort" för stoägare. Detta med mer kunskap hos stoägaren är inte fel. Finns allt för många t ex här på Buke som har/ska ta föl på sitt sto som inte ens har baskunsperna för att klara dräktigheten och fölningen. Inte heller kunskaper om den växande hästens behov av näring och foder eller det digivande stoets för den delen. Med sådan brist så kan även en lyckad avkomma bli fel innan den är stor. Titta bara här på Avel och även Foder där fölägare inte vet vad de ska ge sitt föl "jag har hört att föl bara ska äta hö" är en av de vanligaste åsikterna.

En annan sak som skulle kunna minska på "buskaveln" är att det blir så mycket dyrare och omständigare att registera och skaffa pass till oäktingar att det inte lönar sig med dåliga avelsdjur.

Sist men inte minst så behövs ju hela attityden till avel stärkas så att det finns en röd tråd att följa etiskt och moraliskt. Att man inte köper de misslyckade avkommorna utan pass. Hur söta de än är! Då finns ingen marknad längre för de som bara vill tjäna pengar.

 

[Ramona]

Sv: Avel och etik/moral

Jag tänker att, för att ett sto ska gå i aveln så ska den kunna tillföra något inom rasen eller grenen. Är den ett korsningssto, så gör den ju inte det. Har den tävlats och presterat något så, ok.

Fast handlar detta enbart om korsningsston eller om alla ston?? Egentligen är det väl samma princip som gäller, eller hur?

Jag kan dock säga att jag har ett sto som aldrig ens är inriden. Hon är idag 19 år gammal och har bara fått riktigt, riktigt fina avkommor. Som bäst har hon fött fram Stilo Top Notch som toppade de tyska elit-auktionerna när han som 5-åring såldes för 130.000 euro. Vi har idag 4 st avkommor hemma på gården u henne och ingen av dem kommer att säljas billigt, då de är riktigt fina allihop.
Hade man hållit sej till principerna att endast ston som har bevisat att de är avelsdugliga hade man missat massor med fina hästar.

 

[LadyCovergirl]

Sv: Avel och etik/moral

Visst är det så. Om stoet skadas och då hamnar i avelsboxen är en sak. Skador nedärvs ju inte Däremot hältor som kommer utan anledning och dylikt...

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Fast handlar detta enbart om korsningsston eller om alla ston?? Egentligen är det väl samma princip som gäller, eller hur?

Jag kan dock säga att jag har ett sto som aldrig ens är inriden. Hon är idag 19 år gammal och har bara fått riktigt, riktigt fina avkommor. Som bäst har hon fött fram Stilo Top Notch som toppade de tyska elit-auktionerna när han som 5-åring såldes för 130.000 euro. Vi har idag 4 st avkommor hemma på gården u henne och ingen av dem kommer att säljas billigt, då de är riktigt fina allihop.
Hade man hållit sej till principerna att endast ston som har bevisat att de är avelsdugliga hade man missat massor med fina hästar.

Men gissningsvis, så har ju det stoet en mycket bra stam, med mycket bra "meriter". Är stoet visad och har bra exteriör?

Dom stona som jag först och främst menar är gatukorsningar och dom utan någon som helst stam eller bakgrund. Eller ex travare, tinker och fullblod.. Inåttåad, biljarderar, grov över ryggen, med smala ben. Kort grov hals och mycket svårriden och aldrig gjort nåt vettigt i hela sitt liv. Eller som min gammelponnys stam.. Korsning russ, halvblod och NF, kropp som en Nf med russben.. Alla i den stammen kan hoppa men benen tar slut och dom får avlivas..

Som flera säger här, det är en sak om kunskapen fanns.. Om stoet ska gå i aveln, om den tillför något, uppenbarligen gör ju ditt sto det, men dom jag skrev om här, gör med stor sannolikhet det inte.. Allra helst inte om ägarna inte har kunskapen.. En ponny ska betäckas med ett fullblod eller ett halvblod, med motivationen att familjen vill ha en större häst..

 

[mul]

Sv: Avel och etik/moral

Ja, det är ju en sak om hästen fått en svårläkt senskada eller om det är pålagringar eller spatt.. Inflammerade kotleder/hovleder är ju lite svårt, om det beror på förslitningar eller felriden, förhårt tränad, olycksfall eller om det är något ärftligt.. Men just avla för man har ett sto, det är det jag blir sååå irriterad på, som Masse skrev, är mycket tänkvärt!

 

[Marna]

Sv: Avel och etik/moral

Mitt mål med min avel är hållbara hästar som ska vara hanterbara och kunna utföra det arbete dom är ämnade för. I mitt fall är det körning och skogsarbete. Alltså ska jag avla för en trevlig och hållbar avkomma. En som exteriört är så bra som möjligt för att få en hållbar häst. Samtidigt avla för att behålla det typiska för rasen.

Hur ser ni i denna fråga?

[/QUOTE]

Så här ser jag det.

Avel och etik/moral

Det finns inte. Folk är för okunniga och bryr sig inte om att ta reda på saker.

Jag exemplifierar från hundvärlden: en rottweiler är en mycket duglig/trevlig och användbar hund och har oftast en snäll och vänlig framtoning, under ytan finns dock STÅL vilket hålls tillbaka av rottweilerns långa stubin och betänksamhet, stålet kommer först fram vid riktigt kritisk situation.

Okunniga människor korsar nu rottweiler med exempelvis en ras med kort stubin o hög intensitet, ex schäfer och får då fram en intensiv hund med kort stubin o MYCKET STÅL, en livsfarlig hund.

Dessa blir ofta avlivade vid ca 1 års ålder när de uppnått en ansenlig vikt och börjat visa aggressivt/snarstucket betende mot både familj o andra människor.

Familjer som köpt dessa djur köper en gullig valp som de fäster sig vid o älskar och blir ofta helt överraskade av den växande hundens "tonårsbeteende" som kan vara ohanterbart.

Den här typen av "avel" går inte att reglera eftersom vi lever i ett rel fritt land o gör som vi vill. Vi kan inte ha "körkort" eller lagar för allt vi gör här i livet.

Vad betr viss hästavel gäller samma sak, man tager vad man haver o sen blir det som det blir. En häst kan ju leva längre än en hund och problemhästar finns det gott om enl vad man kan läsa på Buke. Folk som "gör" ett föl till sig själva kan ju aldrig räkna med att deras livssituation kommer att vara identisk under de närmsta 10-15 åren, ibl kan man bli tvungen att sälja.

I slutändan är det förmodligen dessa slumpmässigt avlade djur som blir lidande, alltså produkter som av en eller annan anledning inte passar in i de behov deras människor har.

Men - att reglera denna marknad går naturligtvis inte...

En RIKTIG uppfödare avlar enligt min mening för att få fram sunda o funktionsdugliga individer för sitt sammanhang, (hund eller häst) som ska kunna ha utsikter att få ett gott liv och kunna vara en glädjekälla för sina ägare

- och det verkar vara Ditt mål och därför anser jag Dig vara EN RIKTIG UPPFÖDARE.

 

[syrran]

Sv: Avel och etik/moral

Du har mycket rätt och viktiga punkter! Men hur kan man stävja problemet med pengatjänande och egoismen? Den är alldeles för vanlig. varför föda fram hästar som inte har något värde eller kanske inte håller? Det känns nästan elakt mot fölungen.. Mera kontroll? Mera avelsvärderingar? Eller ett körkort för att få ta en fölunge så att ägaren har tillräckligt med kunskap?

Dumhet och okunskap....

Dumhet om man tror att det finns pengar att tjäna... Ja i slutändan kanske någon/några tusenlappar på sin höjd.
Okunskap för att man tror att man lätt kan sälja avkomman och tjäna en hacka på den...

Okunskap för att man sätter en mindre bra individ i avel... Men den okunskapen finns också inom renrasaveln.... Självkritiken saknas även där hos vissa uppfödare.

Hästar som har dålig hållbarhet är ett problem inom både korsnings och rasavel. Tyvärr glöms gärna lynnet bort dessutom.

Målet med all avel måste ju ändå vara att få fram dugliga brukshästar med ett lynne som medför att de flesta människorna ändå klarar av att hantera hästen. En av de stora raserna idag.... har i dagsläget ett ganska skarpt lynne... Ett lynne som de flesta hästintresserade i den stora massan har svårt att hantera.

Då är det lätt att man vänder sig till korsningar för att om möjligt hitta en häst som är lättare att hantera, liknar den andra rasen i användbarhet, och som inte kostar massor med pengar. Så länge det finns en marknad för korsningar så kommer det att födas upp korsningar.

Alltså sätter många sitt sto i avel... säkert med den tanken att det skall bli en trevlig häst... Men glömmer då det viktiga att värdera hur vidastoet eller hingsten har de egenskaper som behövs.