Att var för fixerad vid materiella ting

[Fan of Bill]

Jag håller på och flyttar, ska bli sambo Något jag verkligen ser fram emot. Men, det gör mig ont att behöva göra mig av med en del grejer. Det är såpass att jag undrar om det är något fel på mig? Att en är fäst vid en del saker är väl inte så konstigt, men vad jag än funderar på att slänga så tänker jag "men, näe...?". Sålde precis ett soffbord. Inköpt för billig summa på Jysk för hundra år sedan, har varit med mig sen mitt första flickrum och samtliga fem boenden efter det, men det är egentligen inget särskilt med det. Men nu när det såldes och köparen sa att han skulle sandpappra det och måla om det blev jag änna lite ledsen Mitt fina bord.

Vilka strategier kan en ha för att skärpa till sig och inte fixera sig så vid materiella ting? Allt kommer inte få plats, så istället förvaras det i lådor i väntan på bättre tider som förmodligen aldrig kommer... Hur blir en bättre på att sortera, slänga?

Jag älskar grejer som jag tycker om Och vill för mitt liv inte skiljas från dem, no matter vad nån annan tycker och tänker

Sen är saken denna, att jag bort trångt, så jag har varit tvungen att sortera och välja bort grejer. Och köper jag nytt så är det ofta så att nåt annat får stryka på foten. Behöver jag säga att jag gillar att köpa nytt Så det blir helt enkelt en prioriteringsfråga.

Jag fattar preciiis vad du menar med bordet!

En grej till... men detta får ju stå för mig... så är jag en safe player och ganska erfarenhetsrik och hur lycklig man än är över att bli sambo och mysapysa ihop, så finns enligt mig inga garantier för att det kommer att hålla i längden. Så hade jag varit du, så hade jag inte gjort mig av med mina grejer ännu, utan väntat ett ganska bra tag medans mina saker mår fint på nåt ställe, förråd eller liknande och jag kan känna mig lite smått säkrare på det här verkar funka fint.

Det blir dyrt att behöva köpa på sig nya grejer ifall det skiter sig.

 

[Bison]

Jo där kan jag hålla med, jag tycker att det är jobbigt när ett förråd är så fullt att man inte kan komma åt allting (då försvinner ju också poängen med att ha kvar något för att använda sen, om man inte kan få tag i grejen när det där sen infinner sig).
Jag kan bara svara för mig själv, och jag tror att mycket bottnar i att jag tycker att det är onödigt att slänga fungerande grejer. Sen är det en del sentimentalt också, som nåt gosedjur från barndomen. Det är ju inte som att jag sparar på godispapper, reklam, alla gamla leksaker eller sådär som man ser i vissa tv-program om samlare. För mig är det betydligt enklare att ge bort (allrahelst om den som vill ha med sig det står intill, så jag inte hinner fundera på när jag skulle kunna ha användning för prylen) än att slänga. Jag är inget fan av folk som slänger fullt fungerande saker för att köpa nytt, vi har trots allt begränsade resurser här på jorden.

Jag är helt osentimental.
Hästgrejer som inte går att sälja men är helt skänker jag till ridskolan, kläder läggs o insamlingen och prylar går till hjärta till hjärta.

 

[Fan of Bill]

Ja det känns som sånt slöseri, och som att håna miljön fullständigt. Just hästgrejer har jag dock svårt att lägga i sånna där secondhandkupor dock, det blir ju alltid hårstrån kvar även om dom är tvättade och det skulle nog inte vara så populärt.

Gav iväg en hel kasse med kläder som skulle till behövande flyktingar (tror jag det var? något i den stilen i alla fall) när jag var nyinflyttad här och ändå skulle packa upp alla kläder ur säckar och stoppa in i garderoberna. Det satt uppe lappar om att man skulle ställa sina kassar utanför ytterdörren en viss morgon (alternativt stoppa i en insamlingskupa som stod någonstans i området), och så åkte dom som hade hand om det runt och plockade upp. Himla smidigt även för en hamster som jag, då gick det verkligen att spela på "men behöver jag den här? någon annan är ju faktiskt i stort behov av kläder" och sen bara ställa ut kassen och så var den ur min värld. Att försöka rensa kläder utan tidspress för att sen gå och lämna till second hand är betydligt omständligare, och lämnar fler plagg kvar i garderoben.

Det där gör jag med när det är tillgängligt med upplockning av kläder och skor etc. Mycket smidigt!

Annars har vi "Marias änglar" här i stan där man kan lämna allt man vill bli av med till behövande familjer. Går framför allt till svenska fattiga familjer och det är så himla bra! Man kan tex även köpa matkassar och lämna ifall en familj speciellt bett om det. Har man ingen nytta av sin gamla mobil när man köper ny kan man lämna den där. Blöjor, x-box spel, skridskor, skidor - you name it - om det finns behov av det, och även fattigas barn kan få en chans att vara med på mer lika villkor och detta hjälper många familjer som kämpar och har det tufft i sin vardag och är ett helt fantastiskt koncept Maria startat upp till behövande och änglahjälp är precis vad det är

 

[Pancakes]

Jag älskar grejer som jag tycker om Och vill för mitt liv inte skiljas från dem, no matter vad nån annan tycker och tänker

Sen är saken denna, att jag bort trångt, så jag har varit tvungen att sortera och välja bort grejer. Och köper jag nytt så är det ofta så att nåt annat får stryka på foten. Behöver jag säga att jag gillar att köpa nytt Så det blir helt enkelt en prioriteringsfråga.

Jag fattar preciiis vad du menar med bordet!

En grej till... men detta får ju stå för mig... så är jag en safe player och ganska erfarenhetsrik och hur lycklig man än är över att bli sambo och mysapysa ihop, så finns enligt mig inga garantier för att det kommer att hålla i längden. Så hade jag varit du, så hade jag inte gjort mig av med mina grejer ännu, utan väntat ett ganska bra tag medans mina saker mår fint på nåt ställe, förråd eller liknande och jag kan känna mig lite smått säkrare på det här verkar funka fint.

Det blir dyrt att behöva köpa på sig nya grejer ifall det skiter sig.

Det här har jag tänkt mycket på också, men tyvärr finns inte möjlighet att spara allt. Min säng har jag behållit men det andra ryker. Sen har jag köpt en del grejer till vår lägenhet som blir mina om det går åt pipan

 

[karamelldrottningen]

Har man väldigt mkt prylar lite överallt som inte behövs är det bästa att ge bort och bara sälja det som faktiskt är säljbart och som man kan få in mer än nån hundring. Risken är (iaf som jag funkar) att man sparar, annonserar och har sig och får inte alla grejer sålda. Lite bökigt dessutom. Därför vid en utrensning. Flera kassar som sedan lämnas till myrorna, eller liknande organisation. Dessa ska lämnas inom en vecka och inte bli stående någonstans!

 

[karamelldrottningen]

En annan grej om man har svårt att göra sig av med saker är att försöka programmera om sitt tankesätt.

Hur glad blir jag av denna sak? Behöver jag den? När och i vilket sammanhang?

Trasiga saker kan slängas direkt utan dåligt samvete, speciellt om de stått länge utan att ha blivit lagade.

Hur värdefull är ytan? Jag som bor trångt uppskattar fria ytor och förvaringslösningar som inte upptar golvyta. Onödigt tjafs minskar denna yta avsevärt.

 

[Amha]

@cili våra förråd är inte så fulla att man inte hittar grejer även om jag sparar "allt". Det gäller bara att de ligger i lådor som är ordentligt märkta och en korridor mellan varje rad så man ser allt.

 

[Bison]

Nu blev jag inspirerad så jag gjorde en räd bland mina ridkläder, en hel del som lades ut till försäljning.
Även en rensning bland mina och makens jackor som hänger i källaren som det inte är säsong för.
Underbart!

För oss är inte platsbrist något problem, har 116 kvm förråd om vi vill. Använder inte ens en bråkdel.

 

[krambanan]

Att hålla på och försöka sälja har jag försökt förut, men det slutar bara med att jag får väga alla saker femtielva gånger, skriva otaliga mail med totalsummor och sen försvinner köparen för att aldrig mer höra av sig, och kvar står jag med grejerna trots att jag lagt både tid och energi på det hela. Bättre att bli av med allt i ett svep, hämta här och ta allt eller inget

@cili: Jag hatar också att slänga saker som är användbara och säljer själv helt ärligt bara det som jag får en godtagbar förtjänst på. Resten (som inte går på auktion) skänker jag bort, antingen till familjemedlemmar eller Ta till vara odyl.

Det enda som går på återvinningen är rent rat som ingen har nytta av.

Jag älskar att rensa och slänga egentligen och massa saker stressar mig massor MEN en sak som hindrar mig är just det här med att orka sälja saker som knappt ger några pengar. Istället samlas dom i lådor och IKEA-kassar. Har haft lite ångest över att bara skänka bort det också. Känns så oekonomiskt. Men nu ska jag rensa ihop alla dom där kanske-går-att-få-en-10a-för-på-Tradera-sakerna och helt enkelt skänka bort dom till någon välgörenhetsorganisation.

 

[cili]

Jag älskar att rensa och slänga egentligen och massa saker stressar mig massor MEN en sak som hindrar mig är just det här med att orka sälja saker som knappt ger några pengar. Istället samlas dom i lådor och IKEA-kassar. Har haft lite ångest över att bara skänka bort det också. Känns så oekonomiskt. Men nu ska jag rensa ihop alla dom där kanske-går-att-få-en-10a-för-på-Tradera-sakerna och helt enkelt skänka bort dom till någon välgörenhetsorganisation.

Mina schabrak kommer hämtas idag, och om jag hittar fler hästgrejer som inte går att sälja för nån direkt peng och inte är värt att spara inför framtiden (har ytterst få hästgrejer som jag på fullt allvar vill behålla) så ska jag skicka med det också. Hon som hört av sig har blivit av med en hel del grejer i en av stölderna som varit nyligen, så det känns ju perfekt att kunna hjälpa till!

 

[Lena Furberg]

När min mamma plötsligt dog och min bror och jag blev kvar med vårt underbara barndomshem som jag aldrig i mina vildaste fantasier trott att vi skulle sälja, insåg vi att det var ekonomiskt omöjligt att ha kvar det, då vi båda hade familj och hus i andra landsdelar. Det var en tragedi, ovanpå förlusten av föräldrarna, och sen skulle vi då dela upp husets innehåll, som samlats under tre generationer och som allt hade känslomässiga trådar bundna till sig.

Jag hade tre dagar på mig. Att städa och välja och packa ihop. Till en början valde och funderade jag över varje liten sak, grät och våndades, men på tredje dagen greps jag av någon slags vanmakt och släppte nästan allt som var kvar. Jag orkade bara inte.

När det jag valt ut, möbler och annat, anlände hem till mitt hus i andra änden av landet, stod de där i flyttbilen som lösryckta fragment helt utan sammanhang annat än i mina minnen. I mitt hus passad egentligen ingenting riktigt. Det var ledsamt och märkligt och inte alls som jag tänkt mig.

Idag ångrar jag somligt som jag släppte, annat hade jag lika gärna kunna lämna kvar. Och - mitt i sorgen känner jag idag att jag befriats från mitt behov av att hålla fast vid saker. Jag miste mina föräldrar, mitt sagolika barndomshem vid norrlandsälven, det som min morfar byggt.... Det finns inga materiella "saker" längre som kan slå de förlusterna. Jag har lärt mig att släppa taget och det tror jag är väldigt bra.

 

[cili]

Sådär ja, en hel ikeakasse med blandade hästprylar är nu överlämnad. Det var himla lätt att lägga i allt möjligt när jag visste att det skulle komma till ett stall som utsatts för stöld och blivit av med allt möjligt. Hon som hämtade sa att både hon och de andra stalltjejerna var glada över att få lite prylar och inte behöva springa och köpa massa nytt

Ska nog fortsätta med "tänk inte för mycket, bara gör", för faktum är ju att om jag inte ägnat grejerna en tanke på länge så lär jag inte sakna dom sen heller. Och den dagen jag köper häst igen lär jag ändå vilja köpa nytt och fint till den, då känns det fullkomligt onödigt att släpa runt på välanvända schabrak som det inte är något speciellt med bara för att.

 

[nyponros]

Jag ska också bli sambo snart och ska rensa ut allt jag inte behöver eller använder i min lägenhet innan flytten. Jag brukar rensa rejält när jag flyttar själv, och nu ska jag ju dessutom dela hem med en man som redan har sina egna grejer, massor av det jag kanske hade sparat i annat fall kommer ju inte behövas...

Jag kommer att ta med mig ganska mycket möbler. Soffa, tv, matsalsbord, bokhylla, helkroppsspegel och sminkbord (ska få en helt egen hörna till bara mina skönhetsprylar, haha). Jag ska sälja tv-bänk, avlastningsbord och soffbord som kommer bli överflödiga.

Förr var jag också väldigt fäst vid materiella ting. Sådär att jag vid garderobsrensningar höll fast i plagg jag inte använt på flera år med motiveringen att "men kanske om jag går ner i vikt/köper en sån som passar till/kanske kommer vilja ha det om trenden kommer tillbaka". Nu tycker jag att det finns något renande i att rensa ut och göra sig av med gammalt som inte längre är jag, som inte passar in i det liv jag lever NU, som hör till det gamla. Något är skönt i att säga "hejdå" till en tid som varit i samband med att man rensar och att i och med det öppna upp för nya härliga möjligheter.

Jag tror att det har hjälpt mig att jag gått igenom en del flyttar, där jag bytt möblemang helt och hållet. Jag hade en lägenhet som jag sålde med innehållet i stort sett komplett till min kompis som tog över när jag flyttade in till min dåvarande pojkvän. Då var det inte mina grejer längre när jag kom och hälsade på, de var hennes. När jag och den killen sen gjorde slut hade jag typ noll och inga möbler utan fick börja om från scratch i min nya lägenhet, och även om det sved i plånboken så var det faktiskt superskönt att ha en anledning att starta på något nytt! Det blev en helt annat inredningsstil än den jag hade innan. För att jag var i en annan fas i livet och det var skönt att spegla det genom nya grejer. (Behöver ju inte vara fabriksnya, det går att fynda mycket inredning på loppis och auktion).

Det som hindrar mig är min lathet. Jag vet att jag har timmar och åter timmar framför mig nu det närmaste när jag ska rensa ur garderoben REJÄLT, smink och skönhetsbergen likaså, och alla lådor jag har tryckt in massa skräp i för att jag inte orkat organisera och slänga. Jag tycker att det är så skönt när det är gjort, men att ta tag i det kan kännas omöjligt . En flytt är ju en bra knuff, hellre ta tag i en utrensning än att bära med sig en massa skräp man egentligen inte vill ha till en ny bostad. Det är inte SÅ roligt att bära flyttkartonger...

Lycka till med sambolivet!