Att var för fixerad vid materiella ting

[tanten]

Jag har iofs aldrig varit någon samlare - hade en far som var notoisk. "Det den ena har över den andre behöver" var hans motto när hjan djupdök i jobbets container eller hemma hos någon bekant... Lyckades sedan bli ihop med en dito. Allt som var "för fint för att slängas" hamnade hos oss. Levde unde ett gäng taumatiska år med en TRASIG JedeMatic udner sängen. Samt med en gammal dator på vardagsrumsgolvet som det "bara" var att installera en cd-läsare i. Och sådant kunde väl jag göra..... Jag som aldrig skruvat med en dator, någonsin.

Så blev jag sjuk och bestämde mig för att dödstäda. För att mitt enda barn inte skule behöva ha så mycket att ta hand om efter mig. Så jag extremrensade.

Det är rätt skönt. Inga gamla fotoalbum. Inga gamla kläder. Inga braattha småprylar. Och framförallt inga TRASIGA saker som bara ska fixas till.

Det är rätt befriande.Inget drivankare som håller mig kvar i någon forntid.

 

[TinkerBell]

Jag skulle just till att skriva en sån här tråd häromdagen, men ångrade mig för att jag inte hittade rätt ord. Av olika anledningar är det kaos hemma och jag skulle verkligen behöva städa och slänga en hel massa (gamla, trasiga och kan-vara-bra-att-ha) saker.

Men jag får fan ångest, så fort jag försöker. Inte så att jag sitter i ett hörn och hyperventilerar, men jag blir liksom stående på ett ben (bildligt) och sen går jag och sätter mig vid Buke' el tv:n. Och så kommer jag aldrig igång. Och varje kväll mår jag sämre och sämre eftersom jag inte kom igång den dagen heller

Ge mig era bästa knep, tack!

 

[Tassetass]

"men den används ju inte?" "spelar ingen roll, den kanske kommer till användning snart."

Om jag någon gång skiljer mig från min man så lär det där vara anledningen. En jäkla hamster, det är vad han är! Lyckades få honom att göra en rejäl rensning när vi flyttade till nya lägenheten och än så länge håller han sig själv rätt så kort när det gäller att samla på sig nya saker. Räknar dock kallt med att den dag vi flyttar till hus så kommer det snart finnas "bra att ha-grejer" mest överallt...

 

[Amha]

Om jag någon gång skiljer mig från min man så lär det där vara anledningen. En jäkla hamster, det är vad han är! Lyckades få honom att göra en rejäl rensning när vi flyttade till nya lägenheten och än så länge håller han sig själv rätt så kort när det gäller att samla på sig nya saker. Räknar dock kallt med att den dag vi flyttar till hus så kommer det snart finnas "bra att ha-grejer" mest överallt...

Vi har förrådsutrymmen i vindarna, garage och renodlat förråd. Perfekt. Dock samlar jag inte på mig nya saker om det inte är typ möbler, verktyg eller nåt. Det mesta annat har jag ju i mina hamsterförråd

 

[tanten]

Ge mig era bästa knep, tack!

Mitt bästa är att fundera om den har något värde när jag är borta.

Om jag ramlar framför en buss imorgon. Kommer efterlevande att ha bekymmer med det eller vilja ha? Går det att sälja och få pengar för? Eller kommer det att slängas efter min död?

I detta ingår förstås inte personliga tillhörigheter - men väl "Braattha"-samlingen.
Samt -om jag slänger detta nu, kommer jag att sakna det om ett år?
Det jag inte behöver, det ska jag inte spara heller.

En bekant brukade städa garderoben emellanåt och kasserade obarmhärtigt allt han inte burit på ett år.

 

[Lager]

Vilka strategier kan en ha för att skärpa till sig och inte fixera sig så vid materiella ting? Hur blir en bättre på att sortera, slänga?

Jag är nog extrem åt andra hållet... blir klart stressad av att ha prylar som bara ligger, även om det är undanstoppat på vinden. Det ska vara funktionellt och användas - annars gör det sig bättre hemma hos någon annan där det kommer till nytta.

Men sånt varierar ju från människa till människa.

*Jag går igenom kläder ungefär en gång om året och skänker bort eller kasserar sådant som inte används eller blivit alltför slitet.

* Går igenom Bokhyllorna samtidigt och ser om något kan skickas vidare, jag samlar på faktiskt mig enorma mängder böcker. En del vill jag ha som referenslitt, eller för återläsning, men snabbinköpta pockets och sådant kan lämnas iväg.

* Möbler står kvar såklart. Jag bor trångt och har inte utrymme för en massa extrabord. Prioriterar golv-yta, så en massa pryttel funkar inte!

Känner en lättnad i hjärteroten varje gång jag lämnat bort något. Skulle helt klart klarat mig med ännu färre saker, det är bara vana och förväntad normalitet som kräver att jag ex har både köksbord och vardagsrumsbord.

 

[sthu]

Förra sommaren hade jag som mål att göra mig av med en kasse prylar i veckan. Det var rätt skönt faktiskt. Det blev två kassar till tippen (svarta sopsäckar med skräp), sex papperskassar till secondhand och en med grejer jag sålde själv.
Själva rensandet var skitjobbigt men efteråt var det så skönt! Har inte saknat några av prylarna som försvann.
Försöker hålla efter det, regelbundna rensningar i lådor och skåp. Grejer som inte fyller någon funktion eller som inte använts på länge åker ut. Jag mår mycket bättre när det är ordning och reda och plats i mitt liv.

Har just nu ett bråk med sambon om exakt detta. Han delar inte min kärlek för tomma skåp och samlar på sig allt från sladdar och elektronik till rent småskräp. Och ingen ordning alls

 

[athena_arabians]

Om jag någon gång skiljer mig från min man så lär det där vara anledningen. En jäkla hamster, det är vad han är! Lyckades få honom att göra en rejäl rensning när vi flyttade till nya lägenheten och än så länge håller han sig själv rätt så kort när det gäller att samla på sig nya saker. Räknar dock kallt med att den dag vi flyttar till hus så kommer det snart finnas "bra att ha-grejer" mest överallt...

Köp en fastighet med flera lador och avdela en lada till mannen. När den är full pekar du på ladan, släpvagnen och ger honom en detaljerad karta till återvinningen

 

[athena_arabians]

Jag håller fortfarande på att rensa efter att jag tog över fastigheten. Tackochlov hade pappa faktiskt städat ur ladorna rätt bra under de sista typ sju åren av sitt liv så där var det inte så farligt, bara ett rejält släpvagnslass till återvinningen. Mycket av det som är kvar är ju handverktyg, skruv, spik odyl som man behöver när man har hus.

Men inne... jag har grinat i två somrar nu när jag plockat igenom allt, en del ska ju vara kvar men mycket ska bort, jag vill ju göra det till MITT hem (och också se till att särbon har plats). Jag plockar bokstavligen igenom mitt och mina förfäders liv och det är skitjobbigt men jag ser det också som en rening. Det hindrar ju inte att jag bryter ihop i tårar ibland...

I somras härdade jag mig rejält och sålde de flesta av mina gamla leksaker. Det sved, tex hade morfar gjort en del customsaker till mina Barbie-hästar. MEN jag har inga och kommer inte att skaffa några barn så varför i hela friden ska jag ha kvar sådant när jag behöver platsen till annat?! Det känns jätteskönt nu och helt underbart att ha det utrymmet till annat. Plus att jag vill gärna tänka att något annat litet barn har lika roligt med de sakerna som jag hade

Jag tror verkligen på att rensa och stålsätta sig, man behöver inte allt och eftersom pappa hade auktioner under min uppväxt har jag sett många skräckexempel när han sålde dödsbon. På ett ställe hade en man behållit brända tändstickor, det fanns alltså kopiösa mängder lådor med både oanvända och använda tändstickor... sådana saker har vaccinerat mig rätt väl mot att inte slänga/sälja.

 

[Tassetass]

Köp en fastighet med flera lador och avdela en lada till mannen. När den är full pekar du på ladan, släpvagnen och ger honom en detaljerad karta till återvinningen

Ja, det är ungefär så det är tänkt. Han ska få en byggnad där han kan ha alla sina hobbysaker och projekt, i övrigt ska precis hela tomten och kåken vara fredad.

 

[nickan1]

Jag håller på och flyttar, ska bli sambo Något jag verkligen ser fram emot. Men, det gör mig ont att behöva göra mig av med en del grejer. Det är såpass att jag undrar om det är något fel på mig? Att en är fäst vid en del saker är väl inte så konstigt, men vad jag än funderar på att slänga så tänker jag "men, näe...?". Sålde precis ett soffbord. Inköpt för billig summa på Jysk för hundra år sedan, har varit med mig sen mitt första flickrum och samtliga fem boenden efter det, men det är egentligen inget särskilt med det. Men nu när det såldes och köparen sa att han skulle sandpappra det och måla om det blev jag änna lite ledsen Mitt fina bord.

Vilka strategier kan en ha för att skärpa till sig och inte fixera sig så vid materiella ting? Allt kommer inte få plats, så istället förvaras det i lådor i väntan på bättre tider som förmodligen aldrig kommer... Hur blir en bättre på att sortera, slänga?

För mig som varit med om en brand där mycket försvann så har jag sen dess insett vad som är viktigt. Människor, relationer och möjligtvis några ärvda saker och foton som minnen. I övrigt klarar jag mig utan prylar, sen finns det vissa saker som är praktiskt att ha. Fundera över vad du skulle sakna om du blev av med allt du äger. Förmodligen inte så många saker som du tror.

 

[cili]

Idag har jag tagit ett steg i min process mot ett mindre prylfyllt liv. Jag har kastat alla tomma flyttkartonger i förrådet, en del kläder som borde slängts för längesen och lite småprylar. Det kändes som ett lagom första steg, och nu är jag taggad på att göra mig av med mer för det blev så mycket rymligare i förrådet .
Slängde ut en hög med schabrak på skänkes-annons också (jag som sålde min sista häst 2011...), eftersom det tar emot att kasta hela, rena och fullt användbara saker. Det är redan en som sagt att hon vill ha dom, så då får jag ett mindre prylbestånd och någon annan kan ha användning för dom - win win. Att hålla på och försöka sälja har jag försökt förut, men det slutar bara med att jag får väga alla saker femtielva gånger, skriva otaliga mail med totalsummor och sen försvinner köparen för att aldrig mer höra av sig, och kvar står jag med grejerna trots att jag lagt både tid och energi på det hela. Bättre att bli av med allt i ett svep, hämta här och ta allt eller inget

Så ett stort tack till TS som skapade tråden, för nu har jag fått tummen en liten bit ur röven och börjat ta tag i det

 

[athena_arabians]

@cili: Jag hatar också att slänga saker som är användbara och säljer själv helt ärligt bara det som jag får en godtagbar förtjänst på. Resten (som inte går på auktion) skänker jag bort, antingen till familjemedlemmar eller Ta till vara odyl.

Det enda som går på återvinningen är rent rat som ingen har nytta av.

 

[cili]

@cili: Jag hatar också att slänga saker som är användbara och säljer själv helt ärligt bara det som jag får en godtagbar förtjänst på. Resten (som inte går på auktion) skänker jag bort, antingen till familjemedlemmar eller Ta till vara odyl.

Det enda som går på återvinningen är rent rat som ingen har nytta av.

Ja det känns som sånt slöseri, och som att håna miljön fullständigt. Just hästgrejer har jag dock svårt att lägga i sånna där secondhandkupor dock, det blir ju alltid hårstrån kvar även om dom är tvättade och det skulle nog inte vara så populärt.

Gav iväg en hel kasse med kläder som skulle till behövande flyktingar (tror jag det var? något i den stilen i alla fall) när jag var nyinflyttad här och ändå skulle packa upp alla kläder ur säckar och stoppa in i garderoberna. Det satt uppe lappar om att man skulle ställa sina kassar utanför ytterdörren en viss morgon (alternativt stoppa i en insamlingskupa som stod någonstans i området), och så åkte dom som hade hand om det runt och plockade upp. Himla smidigt även för en hamster som jag, då gick det verkligen att spela på "men behöver jag den här? någon annan är ju faktiskt i stort behov av kläder" och sen bara ställa ut kassen och så var den ur min värld. Att försöka rensa kläder utan tidspress för att sen gå och lämna till second hand är betydligt omständligare, och lämnar fler plagg kvar i garderoben.

 

[Bison]

Bag avskyr att ha en massa saker som inte används, det tynger mig och får mig att må dåligt.
Jag vill ha det rent och enkelt omkring mig, inte förråd fulla med skit. Har jag inte använt sakerna på ett år slänger, skänker eller säljer jag. Samma med kläder.
Jag har noll förståelse för att man vill bo i ett råttbo med massa prylar som inte används.

 

[Amha]

Förra sommaren hade jag som mål att göra mig av med en kasse prylar i veckan. Det var rätt skönt faktiskt. Det blev två kassar till tippen (svarta sopsäckar med skräp), sex papperskassar till secondhand och en med grejer jag sålde själv.
Själva rensandet var skitjobbigt men efteråt var det så skönt! Har inte saknat några av prylarna som försvann.
Försöker hålla efter det, regelbundna rensningar i lådor och skåp. Grejer som inte fyller någon funktion eller som inte använts på länge åker ut. Jag mår mycket bättre när det är ordning och reda och plats i mitt liv.

Har just nu ett bråk med sambon om exakt detta. Han delar inte min kärlek för tomma skåp och samlar på sig allt från sladdar och elektronik till rent småskräp. Och ingen ordning alls

Enkel lösning på ditt sambo-problem: större boende, knö i karln med sina leksaker och prylar i eget rum och låt honom hålla sin ordning. Ärligt talat, min sambo är inte något proffs på att hålla ordning men på hans rum, trots alla grejer han har där, är det faktiskt rätt hygglig ordning. Bra förvaringsmöbler, fri golvyta och allt sånt. Ibland när jag ändå dammsuger på det våningsplanet går jag in med dammsugaren, om jag orkar, och det är det enda han är lite sämre på men det är jag också periodvis fördelen är att jag inte behöver vara där om jag inte vill och han har sin elektronik ifred. Innan stressade han ihjäl sig när det kom barn och rev i det.

På ytor jag lever så att säga vill jag inte ha en massa skräp och har därför ställt undan alla bra att ha-prylar. Dock är jag ofta ute och letar bland dem så visst 17 används det! För bara några dagar sedan hittade jag gamla skrivarpapper jag sparat i många år (bra att ha) och dessutom gamla aquarellfärger. Perfekt för att roa en 2-åring. Hela tanken med att spara pennorna var ju just det, ifall det blir barn så småningom. Det blev det ju jag inser hur sjukt det låter men jag är ändå glad att jag hade dem hemma att ta till och att jag visste att de fanns.

 

[sthu]

Enkel lösning på ditt sambo-problem: större boende, knö i karln med sina leksaker och prylar i eget rum och låt honom hålla sin ordning.

Han har ett eget rum.. Men det hjälper inte, han strösslar grejer omkring sig ändå och skapar oordning bland alla gemensamma saker.

Planen är att skaffa hus, där jag med kan fåett eget rum till mina sygrejer och mer förvaringsutrymmen. Måste bara få fast jobb och hitta ett hus vi vill ha

 

[cili]

Bag avskyr att ha en massa saker som inte används, det tynger mig och får mig att må dåligt.
Jag vill ha det rent och enkelt omkring mig, inte förråd fulla med skit. Har jag inte använt sakerna på ett år slänger, skänker eller säljer jag. Samma med kläder.
Jag har noll förståelse för att man vill bo i ett råttbo med massa prylar som inte används.

Fast att man har massa grejer betyder inte att man bor i ett råttbo
I mitt fall ligger sakerna som inte används tillräckligt ofta ute i förrådet (med undantag för kläder, som ligger i garderoben), och där brukar jag inte vistas.

 

[Bison]

Fast att man har massa grejer betyder inte att man bor i ett råttbo
I mitt fall ligger sakerna som inte används tillräckligt ofta ute i förrådet (med undantag för kläder, som ligger i garderoben), och där brukar jag inte vistas.

Fast då blir det ju det där med förråd fulla med saker som jag är väldigt obekväm med.
Varför ska man spara på allting?

 

[cili]

Fast då blir det ju det där med förråd fulla med saker som jag är väldigt obekväm med.
Varför ska man spara på allting?

Jo där kan jag hålla med, jag tycker att det är jobbigt när ett förråd är så fullt att man inte kan komma åt allting (då försvinner ju också poängen med att ha kvar något för att använda sen, om man inte kan få tag i grejen när det där sen infinner sig).
Jag kan bara svara för mig själv, och jag tror att mycket bottnar i att jag tycker att det är onödigt att slänga fungerande grejer. Sen är det en del sentimentalt också, som nåt gosedjur från barndomen. Det är ju inte som att jag sparar på godispapper, reklam, alla gamla leksaker eller sådär som man ser i vissa tv-program om samlare. För mig är det betydligt enklare att ge bort (allrahelst om den som vill ha med sig det står intill, så jag inte hinner fundera på när jag skulle kunna ha användning för prylen) än att slänga. Jag är inget fan av folk som slänger fullt fungerande saker för att köpa nytt, vi har trots allt begränsade resurser här på jorden.