Att ta nästa steg i livet

[chandelier]

Använder anonymt nick då ingen i min närhet vet om de här tankarna ännu.
Mitt liv är egentligen är egentligen ganska bra men känner mig inte nöjd. Det är dags att gå vidare till nästa etapp.

Idag ser läget ut såhär:
- Jag har världens mest underbara sambo
- Vi bor i en super fin lägenhet i ett lugnt område i sambons hemstad
- Trivs ganska bra i den här staden men har inga "riktiga" vänner. Umgås mest med sambons familj.
- Känner att jag tappat mitt sociala nätverk och blir mer och mer ensam.
- Min största hobby kan jag inte heller utöva här. Närmsta anläggning är flera mil bort.
- Jag har på pappret ett bra jobb. Tjänar bra med tanke på att jag är helt outbildad efter gymnasiet.

Det jag vill är:
- Flytta närmare min familj med sambon.
- Utbilda mig
- Skaffa barn

Frågan är vilken ordning man ska göra allt i...
Helst hade jag flyttat så snart som möjligt. Utbildningen jag vill gå finns i min hemstad. Men där står både jag och sambon utan jobb. Vår dröm är att köpa ett hus där vilket känns svårt ekonomiskt om jag ska plugga i 3,5 år, ingen av oss vill byta ner oss till en sämre lägenhet än den vi har idag. Sambon skulle nog kunna få jobb relativt snabbt men även han vill vidareutbilda sig (ett årig utbildning). Jag borde med min erfarenhet kunna få extrajobb inom handels utan större problem.

Å andra sidan finns "min" utbildning på distans vilket skulle göra att jag skulle kunna jobba kvar där jag jobbar idag under studietiden. Gå ner till 75% kanske. Tjäna bra och slippa studielån. Min chef är fantastisk så jag är säker på att vi skulle kunna hitta ett upplägg som skulle fungera på ett eller annat sätt. Nackdelen med detta är ju dock att fortfarande avståndet till min familj och ensamheten.

Sen den tredje punkten. Jag vill ha barn. Helst igår. Mitt i alla andra tankar när är det lämpligt (helst utan att behöva vänta i flera år...)
- Ekonomiskt känns det som det vore smartast att börja här. Då min SGI skulle vara betydligt mycket högre än efter studier. Dock är sambon inte riktigt redo än och det får man kanske ta hänsyn till och inse att jag får vänta ett litet tag iallafall
- Efter studierna känns det som det vore bra att komma ut på arbetsmarknaden under ett par år iallafall
- Eller ska man börja studera för att ta ett barnuppehåll?

Ni märker det är en stor röra i min skalle. Hjälp mig att reda ut vart och hur jag ska börja...

 

[TeamLundVer]

Hur gammal är du?
Klarar ni ekonomiskt att du pluggar på distans med 75% jobb medan din sambo vidareutbildar sig?

 

[chandelier]

Hur gammal är du?
Klarar ni ekonomiskt att du pluggar på distans med 75% jobb medan din sambo vidareutbildar sig?

Jag är 27.
Det är också frågan. Som jag förstått det är hans vidareutbildning en typ av lärlingsutbildning med lärlingslön. Är osäker på hur mycket han skulle få ut så det är något vi måste kolla upp!

Min lön på 75% skulle absolut täcka hyran och de flesta räkningar så vi borde klara det även om det skulle bli tight

 

[Teilani]

Jag hade nog sökt utbildningen, gissar att den inte startar förrän till hösten, så finns den i bakfickan om inget annat ändrar sig.

Om din sambo har ett år som han vill göra så gör det så snart som möjligt, inget att spara på tänker jag.

Sen när ni båda känner er redo för barn så kör på det, spelar ingen större roll om man pluggar eller jobbar osv. Jag pluggade, men tog uppehåll under graviditeten och jobbade för att kunna få en vettig föräldrapenning (inget CSN) och var sen föräldraledig 1 termin. Sen plugga igen och maken var föräldraledig. Det var väl vår tuffaste period ekonomiskt, jag utan CSN och han på föräldrapenning.

Hus vet jag inte riktigt hur man ska göra med, vi impulsköpte vår kåk för 10 år sedan och har stortrivts sen dess, men man ska nog planera det lite mer än vi gjorde...

 

[chandelier]

Jag hade nog sökt utbildningen, gissar att den inte startar förrän till hösten, så finns den i bakfickan om inget annat ändrar sig.

Om din sambo har ett år som han vill göra så gör det så snart som möjligt, inget att spara på tänker jag.

Sen när ni båda känner er redo för barn så kör på det, spelar ingen större roll om man pluggar eller jobbar osv. Jag pluggade, men tog uppehåll under graviditeten och jobbade för att kunna få en vettig föräldrapenning (inget CSN) och var sen föräldraledig 1 termin. Sen plugga igen och maken var föräldraledig. Det var väl vår tuffaste period ekonomiskt, jag utan CSN och han på föräldrapenning.

Hus vet jag inte riktigt hur man ska göra med, vi impulsköpte vår kåk för 10 år sedan och har stortrivts sen dess, men man ska nog planera det lite mer än vi gjorde...

Tack! Jag tycker också att han ska ta tag i det så fort som möjligt. Det som bromsat lite är den ev. flytten utbildningen finns inte i staden där vi bor utan där blir det att pendla ca en timme enkel resa. I min hemstad finns utbildningen.
Ska ta och prata igenom den biten med hans utbildning igen

 

[Bri]

Vad säger sambon om att flytta då?

Angående studier och SGI så kan man frysa sin SGI under perioden man tar studiemedel, alltså att man behåller samma som man haft baserat på den lön man hade när man jobbade. Jag gjorde så. Har tagit två studieuppehåll på en termin vardera då jag fått mina barn. Det har gått alldeles utmärkt, även att plugga i kombination med att ha småbarn.

 

[svea]

Det låter ju som om ni har det väldigt bra där ni är. Kan du jobba på att utöka ditt nätverk? Börja med någon aktivitet som finns på orten?

 

[Squie]

När du pluggar så utökar du ditt nätverk. Iaf för ett tag (mina klasskompisar har jag inte mycket kontakt med längre, men andra har haft bättre erfarenhet).

 

[chandelier]

Vad säger sambon om att flytta då?

Angående studier och SGI så kan man frysa sin SGI under perioden man tar studiemedel, alltså att man behåller samma som man haft baserat på den lön man hade när man jobbade. Jag gjorde så. Har tagit två studieuppehåll på en termin vardera då jag fått mina barn. Det har gått alldeles utmärkt, även att plugga i kombination med att ha småbarn.

Sambon är den som drivit på att flytta från början. Fram tills vi fick den här lägenheten som han trivs extremt bra i. Därav att tanken är att flytta till hus för att inte byta ner oss till ett sämre boende.

Tack! Det där med SGIn ska jag kolla upp och läsa på om hur det fungerar men det var väldigt bra att veta!

Det låter ju som om ni har det väldigt bra där ni är. Kan du jobba på att utöka ditt nätverk? Börja med någon aktivitet som finns på orten?

Jo egentligen har vi det väldigt bra. Jag tror mycket ligger i att jag känner mig "klar" här.

Det här är en stad som folk kommer och går till tyvärr. Från att ha haft massor av vänner har de flyttat och de som är kvar har jag inget gemensamt med.
Har försökt hitta nya vänner men det leder inte längre än till ytliga bekantskaper. Till viss del tror jag att mycket grundar sig i vetskapen att de förmodligen kommer flytta snart ändå.

Aktiviteterna som finns här är väldigt fysiska och p.g.a. en lungsjukdom kan jag inte anstränga mig på det sättet längre Speciellt vintertid. Under sommaren är det fantastiskt att bo här med massor att göra!