Att komma i stämning

[svea]

Inspirerad av Ewa-Lenas inlägg i presentationstråden startar jag härmed en liten tråd med temat: Vad gör ni för att komma i stämning för ridpasset? Det är ju så himla viktigt inte minst för oss som faktiskt ser ridningen som en konstart, att vi får förutsättningar för att rida i harmoni och att ridpasset blir en helhetsupplevelse.

Själv älskar jag att ha ett vackert ridhus bara för mig själv, med nyharvad botten och vacker musik i en bra anläggning. Men hur ofta händer det?

Att rida på en vacker plats kan också vara underbart. Jag saknar fortfarande ridbanan på "mitt" berg i Portugal, med milsvid utsikt över floden, dalen och slätten.

Ibland vill jag ha publik, det sporrar mig att prestera lite bättre. Men andra gånger blir jag introvert, vill sitta och pula själv.

Just nu är jag rätt begränsad i mitt val av ridplatser, det är i stort sett ridbanan bakom stallet som gäller. Ibland är vi många som rider, och då tappar jag lätt koncentrationen. Mp3-spelare hjälper mig att fokusera.

Vissa dagar är jag helt omotiverad. Vad gör man åt såna dagar? Ni som kan vända sånt, vad har ni för knep?

 

[IngelaH]

Sv: Att komma i stämning

Både jag och min fyrbenta dam är typiska divor. Vi älskar publik och presterar alltid lite bättre då, vare sig det är handikapplektion på basic nivå, eller om det är AR-kurs

Jag hänger gärna på ridskolan och tar tips och idéer därifrån, till nästa ridpass med min dam.

För några år sen lämnade jag in ett par digitalbilder till en tävling som C_L hade utlyst. Och tro det eller ej... Bilden som jag har som avatar, vann första pris och jag fick ett par fantastiska CD-skivor som betytt och betyder massor för mig. Ett par i hederlig vardaglig avslappning för mig själv, hemma och där jag befinner mig och så en CD-skiva som snart är TOTALT utsliten... "Riding in mind"-Ryttarens sits och balans. Jag vet inte om någon kom ihåg från Scandinavium för ett par år sen, då fanns hela serien "Riding in mind" där. Men just den här CD-n "Ryttarens sits och balans". Den HAR faktiskt gjort stor skillnad för mig. Man gör olika ridpass hemma, "i tanken". Det låter säkert helflummigt. Men i så fall ÄR jag flummig. Det bjuder jag på. För det fungerar faktiskt på mig, även om det inte fungerar för er.

Och sen försöker jag sålla bland trådarna här på buke, för att hitta guldkort och så läser jag bakåt i mina bloggar, som finns samlade lite här och där, sen 2001 då jag köpte min vita prinsessa.

Allt detta ger i alla fall MIG inspiration till nästa hästdag.

 

[Zahlo]

Sv: Att komma i stämning

Jag är en sån där som förvandlas till sten och hjärnan lever sitt eget liv så fort jag får en enda blick på mig.

Jag rider helst i ett tomt ridhus med lite musik på och utan nån satans hinderbana som brukar stå uppe.
För det mesta bryr jag mig inte om att rida om det är mer än en i ridhuset, jag försöker anpassa mina tider eller vänta tills de är klara, annars är det ingen vits att träna för både jag och hästen stressar ihjäl oss annars.

Jag hade gärna velat kunna sätta i en egen cd skiva i spelaren men den är inlåst så det blir en rixfm med dålig sändning så ibland är det inte värt det. Jag ska shoppa mig en Ipod

För att hitta inspiration till mitt träningspass kollar jag runt på bilder, nya som gamla och på gamla målningar men det finns också fina filmer på youtube! Och filmer som inspirerar mig och som jag bör inspireras av är de lugna träningsvideoklippen! för både jag och lilla Pink är två stressade själar.
Men det som ändå är bäst är ensamheten och tid.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att komma i stämning

Det absolut viktigaste för mig är kontakten med hästen. Att vi har koll på varandra hela tiden, att jag ser henne i stallet, lyssnar, känner vilket humör hon är på idag. När kontakten finns där är det roligare att rida, att lägga grunden för känslan av att vi två blir ett.

När vi väl är ute på ridbanan har vi några inledande övningar vi alltid kör. Där stämmer jag av både mig själv och hästen och med den rutinen blir det som att man kommer i träningsläge båda fysiskt och mentalt. Sen är det jätteviktigt att alltid ha ett glatt humör och peppa, berömma och verkligen glädjas åt sig själv och hästen. Jag är jättenoga med att Wodna aldrig känner sig dålig eller att jag är besviken på henne. Tvärtom, jag ignorerar när det blir fel, och försöker igen. Ofta är det jag som ger fel sginaler och det kan ju inte Wodna lastas för.

Detta gör att Wodna älskar att träna och hon ger mer och mer av sitt hjärta till våra övningar och det är den största inspirationen av alla!

En annan viktig inspirationskälla är att träffa tränaren med lagom mellanrum, går det för lång tid är det lätt att man tappar stinget och känslan och glömmer övningar och inte kommer framåt, vilket är jätteviktigt, att hela tiden utvecklas och inte stampa på samma ställe.

En tredje viktig inspirationskälla är att inte träna för ofta utan att variera med mycket skogsridning och kanske hoppning eller nåt som ger variation till livet. En lång härlig galopp på fältet kanske.

Men nu när jag även är i det härliga stallet med den vackra miljön kommer nog inspirationen flöda än mer! Ridbanan ligger alldeles vid vattnet och mina stallkamrater säger att de brukar se ett svanpar simma förbi när de tränar. Åh, jag kan kanppt bärga mig till banan funkar! Jag behöver "bara" vänta in dagsljus och en tinad, torr bana för att testa.

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Svea:
Ja, Ewa_Lenas beskrivning var ju något av det mest fantastiska!
Smart att rida med Mp3! Det ska jag prova.. Vad kör du för musik?

Något jag gjorde mycket förr, men som lixom har försvunnit nu (hmm ska nog hitta dit igen) är att i fikarummet eller ute bakom stallet lite avskillt (litet stall som tur är), starta med att rulla igenom min egen kropp, stretcha och samla tankarna. Jag har ett slags schema som jag följer (följde) och det är en rutin som går igenom de mesta största muskler och leder. Så väldigt skönt att vara uppvärmd innan jag sätter mig i sadeln. Tar kanske 15 minuter? Har inte använt musik då - men jag gissar att det skulle vara ännu en stämmningshöjare.

Just nu använder jag mycket visualisering på kvällarna innan jag somnar. Det känns mycket givande, försöka komma in i min kropp och känna med tanken vad jag känt på ridpasset under dagen. Försöka fundera vad som hände och sen tänka hur jag ska känna dagen efter.

Drömmen är ju, som du säger Svea, eget litet ridhus med bra musikanläggning. Tänk att få komma in helt själv och dansa iväg med lill-hästen. Det är ju en bra fantasi som jag ska använda mig av på kvällarna när jag ska sova.

Bästa stämningen får jag på tidig morgon i soluppgång, daggen ligger kvar och det får gärna vara lite kallt så att det ryker ur munnen. Då, när det fortfarande är tyst och allt jag hör är hästens och min andning och steg. Det är lugnande.

Under värsta vinterövergången hittade jag ett fält som jag "tjuvred" på några dagar. Den var ca 20x60m och på 3 sidor skog. Det frostiga morgongräset var perfekt underlag att göra oss av med värsta överskottsenergin. Sen tror jag även att själva "tjyvridningen" gjorde mycket för känslan. (Förlåt Markägare, men det var bara några dagar - och marken var frusen...)

Ingela:
Tack för CD-tips!

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Men det som ändå är bäst är ensamheten och tid.

Amen till det! TID speciellt!

Eva_Lena:
Ja, att träffa tränaren är helt klart en inspiration, men även att få möjlighet att prata häst med likasinnade. Se på andra när de rider, ha någon som ser mig - och sen prata om vad vi sett.

Svea:
Jag sa ju inte vad jag gör när jag tappar sugen:
Då brukar jag låta bli ridningen lite, jobba från marken, prova något nytt, hitta på någon ny lek med hästen.

Annars tycker jag att en ny bok alltid piggar upp och ger mer intresse.

 

[Yrja]

Sv: Att komma i stämning

När vi väl är ute på ridbanan har vi några inledande övningar vi alltid kör. Där stämmer jag av både mig själv och hästen och med den rutinen blir det som att man kommer i träningsläge båda fysiskt och mentalt. Sen är det jätteviktigt att alltid ha ett glatt humör och peppa, berömma och verkligen glädjas åt sig själv och hästen. Jag är jättenoga med att Wodna aldrig känner sig dålig eller att jag är besviken på henne. Tvärtom, jag ignorerar när det blir fel, och försöker igen. Ofta är det jag som ger fel sginaler och det kan ju inte Wodna lastas för.

Detta gör att Wodna älskar att träna och hon ger mer och mer av sitt hjärta till våra övningar och det är den största inspirationen av alla!

Instämmer helt. Vilken god inställning du har, att värdera din hästs motivation. Det tycker jag är A och O.

Det var nog det som gjorde det så fantastiskt roligt att träna med ens egen häst, han var så otroligt positiv och motiverad att få prestera att det var en fröjd att sitta på hans rygg.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att komma i stämning

Ja, jag blev så väldigt glad igår när jag red tillsammans med mina nya stallkamrater till ett grannstall för träning på en fungerande ridbana. En av tjejerna var också så där väldigt glad med sin häst. Hästen fick ständigt och jämt beröm och ryttaren bara log över hela ansiktet. Hon sa att hon alltid ler och är glad när hon rider, och det var en jättestor inspiration. Jag tror att jag ler mycket när jag rider, men jag kan nog behöva le ännu mer.

Jag tycker att det är en svår balans mellan intryck och samvaro med omgivande människor och umgänget med hästen. Om man pratar mycket med folk "glömmer" man hästen lite. Och det är ju med hästen samspelet är så viktigt.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att komma i stämning

Tack! Hon är min stora lycka i den här världen.

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Ja, jag blev så väldigt glad igår när jag red tillsammans med mina nya stallkamrater till ett grannstall för träning på en fungerande ridbana. En av tjejerna var också så där väldigt glad med sin häst. Hästen fick ständigt och jämt beröm och ryttaren bara log över hela ansiktet. Hon sa att hon alltid ler och är glad när hon rider, och det var en jättestor inspiration. Jag tror att jag ler mycket när jag rider, men jag kan nog behöva le ännu mer.

Jag tycker att det är en svår balans mellan intryck och samvaro med omgivande människor och umgänget med hästen. Om man pratar mycket med folk "glömmer" man hästen lite. Och det är ju med hästen samspelet är så viktigt.

Håller helt med i att vara glad och positiv! Det hjälper så jättemycket. När jag började för min tränare så skrattade hon alltid när jag berömde min häst, jag säger ofta "Bra" när jag rider och när jag upplever att mitt "meddelande" går fram till hästen och han svarar så som jag tänkt mig. Hon sa då lite komiskt: "Det är så trevligt när ryttare berömmer sig själva." Och nu håller jag helt med henne, för det är ju ändå det vi gör!

Hon menade på att när vi säger "bra" betyder det inte egentiligen att hästen gjort bra, utan det är Ryttaren som gjort bra. Hästen gör bara så som hästar gör, de gör varken bra eller dåligt, menar hon. De svarar på vad ryttaren gör. Så när jag känner att jag inte säger "bra" tillräckligt många gånger så betyder det att jag har en dålig dag - och måste tänka på det lite mer. När jag är i en svacka, så märks det genom att jag blir tyst. Då är det fiffigt att komma på att säga "bra" lite oftare. Så funkar ridningen lite bättre oxå. Bra att lixom uppmärksamma och poängtera de lilla stegen som är bra. Påminna sig själv om att man faktiskt kan rida. Med det tankemönstret tycker jag mig uppleva mycket mer av att hästen är min spegel.

Ja, oftast rider jag själv, men det är en fantastisk inspiration att få ha tränarens blick på sig, eller gå på clinics och träffa och se och prata med andra tycker jag. Som du säger, det är alltid en balansgång och att få ett positivt samtal med hästen är ju det allra roligaste.

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att komma i stämning

Vilket underbart sätt att tänka! Nog är det så att vi berömmer oss själva, vilken tur att vi har våra hästar som låter oss bygga upp oss själva som vi gör!

Men, jag måste ändå inflika att hästen ändå svara på min energi som blir av allt det där berömmer och positiviteten. Jag har en väldigt känslig häst som visar med hela sitt jag vad hon tycker, både ris och ros. och när jag berämmer mycket kommer det mycket ros från henne.

Oj, jag svamlar tror jag. Dags att sova, ska tänka på dina ord!

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Ja, håller med! Hästen är ju vår spegel...

Sov gott!

 

[IngelaH]

Sv: Att komma i stämning

Ingela:
Tack för CD-tips!

Så lite så, har skaffat hem program till min bärbara så jag kan kolla DVD. Härom dagen var jag nämligen inne på Granngården och hittade två DVD's med "Tobbe gästar" till kanonpris!!!

Den jag hunnit titta på och fortfarande tindrar med ögonen åt, är "Luis Valenca gästas av Tobbe Larsson". SÅ jädrans inspirerande, med tankvärda tips och igenkännande från kurser och clinics med MH...

Idag får jag se om jag tittar på "Jan Brinck gästas av Tobbe Larsson" också, eller om det får bli senare.

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Åh! jag har länge suktat efter dom på granngården, men inte haft pengar. Det verkar så kort tid för så mycket pengar. Då är böcker mer och billigare... MEn kanske ska svänga förbi och kolla in detta...

Tack igen

 

[Immer]

Sv: Att komma i stämning

Jag bor på egen gård i en fantastiskt vacker trakt med mycket historia.
Oftast är jag helt ensam när jag rider, och det är väldigt tyst runt ikring. Ibland hörs en traktor eller en skogsmaskin på avstånd, och en och annan bil kör förbi uppe på vägen, som för övrigt är den äldsta "riksettan" och som slingrar sig fram över Hallandsåsen. Utanför ridbanan går hästar på tre håll av fyra, och ofta är det någon av mina som står och hänger invid ridbanan och kollar in vad vi sysslar med.

Det är inte svårt att komma i stämning för ridning här, inte.

Men MP3? Fungerar inte för min del, Besten blir sur eftersom hon kräver min odelade uppmärksamhet. Jag provade att rida med musik i öronen inför en uppvisning, men har lovat Besten att aldrig göra om det.

Vår ridbana, när den var ny 2007 (bilden är tagen från vägen):

 

[Ewa-Lena]

Sv: Att komma i stämning

Åh, vad lyxigt du har det! Vad härligt! Jag kan tro att stämningen är på topp och att dina sinnen är öppna för intryck när du och Besten kamperar tillsammans!

 

[Immer]

Sv: Att komma i stämning

Tack
Ja, jag är priviligierad.
Träningen har gått så mycket bättre sedan vi kom hit för tre år sedan. Nu slipper man "slåss" med stallägare och andra inackorderade. Och så blir det många fina turer i skogen också (tidigare bodde vi nere "på slätten")

 

[Immer]

Sv: Att komma i stämning

När jag började för min tränare så skrattade hon alltid när jag berömde min häst, jag säger ofta "Bra" när jag rider och när jag upplever att mitt "meddelande" går fram till hästen och han svarar så som jag tänkt mig. Hon sa då lite komiskt: "Det är så trevligt när ryttare berömmer sig själva." Och nu håller jag helt med henne, för det är ju ändå det vi gör!

Hon menade på att när vi säger "bra" betyder det inte egentiligen att hästen gjort bra, utan det är Ryttaren som gjort bra. Hästen gör bara så som hästar gör, de gör varken bra eller dåligt, menar hon. De svarar på vad ryttaren gör.

Ja, visst är det vi själv som är duktiga och får hästen att utföra det vi ber om I början ville Besten alltid bryta av när jag sa bra, hon hade fått lära sig att bra betydde slut och vila. Numera jobbar hon på och bara väntar på nästa "braaa" och klapp på manken, och hon blir lyckligare för varje gång som hon lyckats lära matte någonting

 

[Kookaburra]

Sv: Att komma i stämning

Åh! Va vackert! Det ser ju helt underbart ut!

Hos oss har jag två ridbanor att välja på. Den ena utanför stalldörren, stor hoppbana och en lite mindre finns ca 500m bort, som har bättre underlag för dressyrjobb. Båda är nästan alltid lediga när jag rider och har båda sin charm. Stora hoppbanan ser ut över ett typiskt svenskt landskap som är öppet. Motsatta långsida vetter mot hästarna och rasthagarna. Men något så fantastiskt som på ditt foto, önskar jag mig när jag blir "stor" .

Ja, visst är det lite komiskt. Jag brukar ibland fnissa åt mig själv när jag bra'ar oss båda. hehe. Min har fattat att bra betyder fortsätt. Han har precis lärt sig stå lös och still i stallgången när jag ska släcka lyset innan vi rider ut. Då säger jag bra när jag kommit fram till knappen och när jag kommit tillbaka. I dag provade jag att gå in i sadelkammaren och hämta hjälmen. Bra'ade några gånger där inneifrån och när jag kom tillbaka till stallgången så ser jag hur han står och lyssnar efter mig, still som ett litet ljus. Det är FRAMSTEG för oss Idag var en allmänt bra'ig dag för oss. Kanske tack vare denna tråden? Jag lixom fick igång lust och positivitet mycket mer idag än jag haft igår och förrgår. Det märks så fort på den lille busen. Man får tillbaka precis det man ger ifrån sig. Hästar är fantastiska!

 

[lektra]

Sv: Att komma i stämning

Det inlägget skulle jag kunna skriva.

Med betoning på "lite låg musik". När det är för högt så blockerar jag hela mig i hjärnan och lever i en helt egen värld och ridningen blir lite... ojämn. Rider jag med andra kan musiken avleda mig från dem till hästen. Men oftast är tystnaden oslagbar

Så fort jag känner mig omotiverad så tar jag det lugnt och kör lite basic med sits, tempoväxlingar och övergångar, främst skritt. För mig hjälper det inte så mycket att leta insperation i böcker och på internet. Jag kan bara vänta in rätt sinnestämmning. Motivationen brukar komma tillbaka om jag bara tar det lugnt och låta mig få uppskatta min vän och släppa kraven jag ofrivilligt sätter upp

Nu har jag dock hittat en ganska bra balansgång. Varannat ridpass arbete och varannat pass något skoj/annorlunda (klättra, hoppa, uteritt...) Snacka om att motivationen på pollarna också har förändrats med det upplägget!