Att knyta an till andra vuxna

[Bellami4]

När jag läste tråden om mammors alkoholvanor gav sig tankarna iväg. Mycket prat om att lämna bort barnet och till vem i så fall?

Jag har alltid tänkt att jag vill att mina barn ska ha varaktiga och stablia relationer till andra vuxna än mig och pappan. Så att om det händer oss något så finns ändå någon trygghet hos mormor/gudmor osv. Därmed har jag släppt in andra tidigt i barnens liv, trots att min känsla ibland varit att "jag aldrig vill låna ut dem".

Hur tänker ni kring det?

 

[Timsetim]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Vi har varit frikostiga med att låta våra närmaste hålla, mata och gulla med våra barn. Från det att de var någon månad så har de även blivit passade någon timme här och någon timme där. Vi var även tidiga med att lämna dem över natten till mormor och morfar.

Jag ser bara att vi vunnit på detta. Idag är de 1.5 år och har aldrig varit främmade mot de allra närmsta. Det är snarare så att de hellre går till far och morföräldrarna än till oss när vi träffas. När farmor passade häromdagen så vinkade de glatt till mig och farmor kommenterade att det var så skönt att de inte var ledsna.

Det är underbart att se att deras relation till de närmsta är så stark!

/Timsetim

 

[Willebillebus]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Min son har varit ganska mycket hos mormor och morfar ända från födseln.
Jag har hästarna där och dom bor så pass nära oss.

Han står mormor väldigt nära, och morfar går väl bra så länge mormot är hemma också.

Vi har försökt med farmor och farfar, men det har aldrig fungerat.
Farmor är det helkört med och han säger t.om att han inte tycker om henne Kanske för att han märker att hon håller mera av hans kusiner (deras dotters barn).
Farfar går ganska bra, men helst ska vi då vara närvarande.

Min son är ganska avståndstagande mot vuxna han inte känner, vilket inte bara är negativt (enligt min mening).
Hade med en av hans kusiner till kolmårdens djurpark och hon pratade med allt och alla, gick och satte sig vid andras fika bord osv, det skulle jag nästan tycka var lite otäckt, hon skulle verkligen följa med vem som helst.

Tillägger att jag gärna skulle vilja att han "släppte" in även farmor och farfar, då vi nu har ganska begränsat barnvakts-utbud!
oj, nu blev det lite svamligt och en del OT (förlåt)

 

[Björk]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Hur tänker ni kring det?

Vårt barn kommer i början av december. Eftersom mina föräldrar precis gått i pension (nästan helt) och har längtat länge efter barnbarn så kommer de ha mycket tid att ägna tid åt barnbarnet. Eftersom jag dessutom inte känner några som helst tvivel på deras lämplighet att ta hand om barn (mamma är min idol! ) så kommer jag i största möjliga mån försöka bygga upp en relation mellan dem och vårt barn redan tidigt i barnets liv. Både för barnets och mina föräldrars skull. Och förstås; för VÅR skull. Tänk så skönt att kunna ha mormor/morfar som ytterligare en trygg famn när jag och sambon vill kunna göra något utan barn ibland!
Farmor och farfar arbetar båda heltid och kommer av naturliga skäl inte ha lika mycket tid att ägna åt barnbarnet. De bor däremot närmare än mina föräldrar och det underlättar ju i umgänget med dem. Farmor o farfar-kontakten kommer jag också försöka underlätta, men där tycker jag nog att sambon har större "ansvar" för den relationen än jag.

När jag går hemma mammaledig planerar jag åka till mamma o pappa minst en gång per vecka och rida (ma har hästar). Mamma (framförallt) får nöjet att ta hand om bebis en timme och jag får komma ut på hästryggen.

 

[Roheryn]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Jag ser det som en stor fördel om det finns andra i familjen än mamma och pappa som barnet har en nära kontakt med. Min dotter hade som riktigt liten en mycket nära kontakt med sin farfar, då han passade henne en dag i veckan från det att hon var 8-9 månader tills hon började på dagis. Även tidigare än så lämnade vi henne några timmar då och då till farmor och farfar. De är fortfarande vårt förstahandsval på barnvakt, även om dottern även har varit då och då hos sin morfar, eller hos sin morbror och sina kusiner.

Jag är själv uppvuxen nästan lika mycket hos min mormor och morfar som hos mina föräldrar - de tog hand om mig dagtid när mina föräldrar jobbade heltid från det att jag var nio månader tills jag var sex år och började i förskolan. Detta har enligt min mening enbart varit positivt för mig, med en så nära relation till ytterligare ett nästan "föräldrapar". Och, gissar jag, ett stort stöd och en fantastisk hjälp för mina föräldrar!

 

[Litenvit]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Med lite förvånat lyftade ögonbryn undrar jag bara, varför skulle man INTE vilja att ens barn skulle ha kontakter med andra än sin allra närmaste familj?

Även ett utåtriktat barn, som det som beskrevs vid utflykten på Kolmården, kan man rota in att man ALDRIG får följa med okända vuxna, eller ta emot något ätbart av dem.
Jag har haft ett mycket utåtriktat barn som gärna pratade med andra, tog kontakt med andra osv, men hon visste mycket tydligt att där går gränsen.

I mitt yrke som lärare möter jag ibland på folk som knappt vågar lämna bort sina barn till skolan. De sitter där, bleka och oroliga i kapprummet och skapar ett osäkert och oroligt barn som tror att det är jättefarligt att lämna sin mamma eller pappa.

Jag tycker att man för allas skull ska se till att ens barn känner sig tryggt i sig själv. Då kan det umgås med andra, det vågar utforska världen på egen hand OCH de får egen integritet och därmed förmågan att säga ifrån när någon är för närgången.

 

[Bellami4]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Det är precis så jag tänker, det känns bara som om det är så många som inte vill lämna bort barnet. Som om det egentligen är föräldrarna som är osäkra.

När mina stora barn har bra kontakt med mina kompisar/sina kompisars föräldrar vet jag att de får åsikter från annat håll och att höra att andra vuxna delar samma värderingar som urmossiga mamma är väldigt nyttigt för tonåringar. Dessutom har de mist sin pappa och det har varit ovärdeligt att de haft andra vuxna som delar deras minnen av honom.

Jag vill absolut att de små ska få "egna" vuxna vänner. De går gärna över till grannen en stund. De är 2 och 4 år.

Som sagt har jag haft dessa idéer sen barnen var jättesmå, någon slags noja om att nån ska dö. Och efter 16 år fick jag mitt lilla facit när exet gick bort.

Jag har full respekt för alla som inte vill lämna barnen, det här är mina erfarenheter och åsikter. Och jag uppskattar varje inlägg.

 

[Willebillebus]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Måste svara på detta angående utåtriktade barn.

Detta har ju inte bara med att göra huruvida barnen är uppfostrade, hur mycket annan vuxen kontakt dom haft osv, utan det är något som tillhör deras personlighet.

Min son har inte stängts in i en värld med bara mamma,pappa, men han vill helst vara med oss iaf, och ser inget fel med det.

Så länge han fungerar på dagis och i grupp så får han gärna vara "misstänksam" mot främlingar.

 

[Sar]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Första 6 månaderna ville jag inte lämna bort barnen däremot umgicks morfars och farfars mycket med dem tillsammans med oss på hemmaplan. Efter 6 månader kändes det säkert att kunna lämna dem hemma hos oss tillsammans med morfars eller farfars och när de var kring 1,5 år gammal har de även varit själv hos dem utan oss.
Våra barn har verkligen haft full tillgång till sina släktinga på bådas sidor till stor glädje för oss alla. Det är verkligen en gåva att bor på samma ort så att barnen får lära känna dem i vardagsmiljöer.
Sedan de började dagis så hämtar mormor och farmor en dag var per vecka och tar hem dem till oss.

 

[cirkus]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Mina barn har alltid haft många vuxna i sina liv. Redan från första stund. De har alltid varit sociala barn men ändå inte så sociala att de skulle följt med vilken främling som helst. Jag vet inte om det beror på uppfostran (eller vad man nu ska kalla det) eller på personlighet.

 

[Mustasukka]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Jag har inte lämnat mina barn själva med andra än pappan de första 6 månaderna.
Mellan 6 månader-1 år har de fått vara själva en halvtimme eller så med farmor/mormor.
Sovit över har de gjort efter 1 år.

Ingen av dem är blyga eller har svårt för andra. Min äldsta som sällan var hos andra vuxna är väldigt utåtriktad och har aldrig haft problem med att lämnas på dagis eller barnvakt.
Inte heller 1½-åringen har några som helst problem med att sova över hos sin farmor eller bli lämnad på dagis.

Jag tror att sånt har väldigt mycket med personlighet att göra.

 

[chrysler]

Sv: Att knyta an till andra vuxna

Jag lämnar bort min son till de jag litar på & som han har träffat förr/gillar.
Han gillar faktiskt inte alla människor, tänka sig
Nu nämner ajg inte pappan då jag inte tycker det heter att man "lämnar bort" barn till den egna föräldern om han är en bra förälder.
Hos oss är det självklart att pappan tar lika mkt ansvar som jag, förutom att det är jag som är mammaledig.

Han har speciellt bra kontakt med sin mormor, & efter det kommer morfar.
Eftersom sambon kommer hem ganska sent på eftermiddagarna kan det hända att jag måste motionera ngn häst innan & då kan jag lämna sonen till grannens/kompisens mamma, de har haft ett 100tal fosterbarn så jag anser att hon är bra på sitt område.
Även min kompis(ovanståendes dotter) kan jag lämna till, hon har tagit på sig att ta hand om sonen om jag skulle vilja gå ut & äta eller bara en sån sak som att jag & sambon ska ut & fixa hästhagarna.

Det har gått himla bra att lämna bort Vincent till dem, han gillar att vara social & älskar när han får babbla(han blir 4 mån den 11 nov) med nya människor
Oftast somnar han direkt när jag lämnar honom & vaknar när jag kommer eller en kort stund innan.
Jag tycker det är otroligt viktigt att han inte är helt främmande för att tas om hand av andra ifall det skule hända ngt.Då tycker ajg man har gjort sitt barn en otjänst om man isolerat denna från omgivningen.
Det hade varit väldigt trist om barnet blev hysterisk & orolig för andra människor bara för att jag & pappan isolerat honom.

Tillägger att jag lämnar iväg honom ca 4 ggr under korta stunder samt att hans mormor hade honom en hel helg när jag var på kurs.