Att inte tycka om....?

[Jarmo]

Hej! Jag undrar om någon här inne varit med om att denne inte gillar någon annans häst? Skriv gärna varför och hur ni hanterade det? Mitt egenupplevda problem är en häst som inte visar någon som helst försiktighet varken för artfränder eller för oss människor. Den bara dundrar på och man får passa sig vid insläppt för att inte tala om ut- och insläpp av den egna hästen. Jag tycker att den hästen är "helt knäpp" och skulle gissa att den fötts upp på nappflaska och levt isolerad ett par år, på något mystiskt vis, för den har som inget "hästvett" alls!

Samtidigt så skäms jag över mig själv. För jag har verkligen börjat tycka ILLA om den. Den är absolut inte aggressiv, åtminstone inte mot människor utan mer dumdristigt klumpig och andra skrattar åt att den har adhd och det är då jag skäms för jag vill påstå att den är STÖRD. Jag har även funderat på om den har fel på synen eller varför måste den på vinst och förlust rusa in i andra och jag blir orolig för de andra hästarna. Särskilt en som är över tjugofem år gammal och knappast så snar i svängarna.

Jag kan inte skriva så mycket mer, då det känns som att jag redan skrivit för mycket. Att jag skäms ihjäl om hästägaren läser här inne och inser vad jag gjort, typ.... Nä, men självklart så borde jag ta upp det med denne själv men av någon anledning så har tiden gått och jag är väl lite feg och så hade jag hoppats att andra skulle ta tag i "problemet" men nu verkar det endast vara jag som tycker att det är ett problem. Att alla andra verkar överseende med att "han har adhd, fniss, fniss och gulligull" och då känner jag mig som ett SVIN som verkligen börjat tycka illa om "fanskapet".

Så...? Finns det någon mer här som skämts för att de råkat inte gilla någon annans häst?

 

[cirkus]

Finns det någon mer här som skämts för att de råkat inte gilla någon annans häst?

Jag tycker illa om en hel drös hästar men har inte det minsta dåligt samvete för det. Det är exakt sammatyp av häst som du beskriver - dryga och ouppfostrade

 

[susanne]

Behöver du verkligen tala om för ägaren att du tycker illa om dennes häst? Såvida hästägaren inte gör något tokigt i sin hantering som gör hästen farlig så ser jag ingen nytta med att ta upp det. Du kan ta upp med stallägare att du inte vill hantera hästen och då peka på faktiska problem.

 

[Jarmo]

Tack för svaret, Cirkus! Det känns genast mycket bättre.

 

[Jarmo]

Behöver du verkligen tala om för ägaren att du tycker illa om dennes häst? Såvida hästägaren inte gör något tokigt i sin hantering som gör hästen farlig så ser jag ingen nytta med att ta upp det. Du kan ta upp med stallägare att du inte vill hantera hästen och då peka på faktiska problem.

Nej, jag behöver ju inte det. Jag undrade mer om fler haft liknande upplevelse/r då jag känt mig som värsta skitskallen som tycker alltmer illa om den hästen.

 

[Görel]

Man behöver verkligen inte tycka om alla hästar. Men för sin egen skull kan det vara bra att hitta ett sätt att förhålla sig till dem så man slipper slösa energi på att reta sig på dem.

Min yngsta gick tidigare i flock med två hästar som hade ett beteende som jag inte uppskattade och en av dem gillade jag verkligen inte. Jag kallade hennes kompisar för Skitjobbig 1 och 2, och det hjälpte mig att sluta reta mig på dem.

 

[nullo-modo]

Har träffat fler hästar som jag inte tycker om/ gillar än dom jag gillar och kommer överens med. Vilket inte har något om hästens uppfostran. Tycker inte alls det är konstigt.

 

[Reville]

När jag hade min häst inackorderad så fanns där en häst som jag inte gillade alls pga den var ouppfostrad, brötig och det var den hästen som gnagde och sparkade sönder saker i boxen osv. Skämdes inte ett dugg för att jag ogillade den. Gillade inte ägaren heller för övrigt (eller dennes hund- lika jobbig som hästen..).

 

[Lager]

Hej! Jag undrar om någon här inne varit med om att denne inte gillar någon annans häst? Skriv gärna varför och hur ni hanterade det? Mitt egenupplevda problem är en häst som inte visar någon som helst försiktighet varken för artfränder eller för oss människor. Den bara dundrar på och man får passa sig vid insläppt för att inte tala om ut- och insläpp av den egna hästen. Jag tycker att den hästen är "helt knäpp" och skulle gissa att den fötts upp på nappflaska och levt isolerad ett par år, på något mystiskt vis, för den har som inget "hästvett" alls!

Samtidigt så skäms jag över mig själv. För jag har verkligen börjat tycka ILLA om den. Den är absolut inte aggressiv, åtminstone inte mot människor utan mer dumdristigt klumpig och andra skrattar åt att den har adhd och det är då jag skäms för jag vill påstå att den är STÖRD. Jag har även funderat på om den har fel på synen eller varför måste den på vinst och förlust rusa in i andra och jag blir orolig för de andra hästarna. Särskilt en som är över tjugofem år gammal och knappast så snar i svängarna.

Jag kan inte skriva så mycket mer, då det känns som att jag redan skrivit för mycket. Att jag skäms ihjäl om hästägaren läser här inne och inser vad jag gjort, typ.... Nä, men självklart så borde jag ta upp det med denne själv men av någon anledning så har tiden gått och jag är väl lite feg och så hade jag hoppats att andra skulle ta tag i "problemet" men nu verkar det endast vara jag som tycker att det är ett problem. Att alla andra verkar överseende med att "han har adhd, fniss, fniss och gulligull" och då känner jag mig som ett SVIN som verkligen börjat tycka illa om "fanskapet".

Så...? Finns det någon mer här som skämts för att de råkat inte gilla någon annans häst?

Din känsla för hästen har inte ägaren nåt behov av att höra om - det är inte viktigt. Däremot kan du vägra hantera den om du tycker att den är svår/obehaglig, gör det klart för stallägaren i så fall så att någon annan får ansvar att hämta ut och in (eller vad ni nu gör).

Man behöver inte älska alla, varken djur eller människor.

Viss grundhantering ska dock funka med hästar som står kollektivt. Det kan vara farligt annars. Men det är disciplin och träning - ska inte blandas ihop med tycka om / inte tycka om.

Min gamla gick inte att ha kollektivt. Han fick stressbeteenden, och var en sån som folk "inte gillade", såg arg ut och bråkade. Men när jag stallade om försvann allt det där, bara han slapp nya människor och röj i stallet så funkade han fint.

 

[Diabetikern]

Varför ska du ta upp det med ägaren?

Tycker du inte om hästen kan du vägra/be om att inte hantera den.

Finns massor av människor och djur man inte tycker om. Jag har flertalet hästar jag inte kommer överens med/gillar inte men då de inte är mina så är det strunt samma vad jag tycker.

Dåligt samvete behöver du inte ha man måste inte tycka om alla. Däremot får du ju på något sätt försöka komma över det så du inte går runt och stör dig på hästen hela tiden såpass att det tar det roliga ut att vara i stallet.

 

[Angel]

Jag har haft en person som ogillade både mig och min häst när jag stod i kollektivstall. Hästen ogillade henne tillbaka minst lika mycket och vägrade tex ofta bli infångad när hon hade insläppet. Om ingen annan var i stallet och kunde hämta hästen så fick jag ofta ett surt mess om att min häst var kvar ute. Men den människan var väldigt uppe i varv och oberäknelig och hästen rätt känslig för folks stressnivåer så det var inte konstigt att det skar sig där.

 

[Badger]

Hej! Jag undrar om någon här inne varit med om att denne inte gillar någon annans häst? Skriv gärna varför och hur ni hanterade det? Mitt egenupplevda problem är en häst som inte visar någon som helst försiktighet varken för artfränder eller för oss människor. Den bara dundrar på och man får passa sig vid insläppt för att inte tala om ut- och insläpp av den egna hästen. Jag tycker att den hästen är "helt knäpp" och skulle gissa att den fötts upp på nappflaska och levt isolerad ett par år, på något mystiskt vis, för den har som inget "hästvett" alls!

Samtidigt så skäms jag över mig själv. För jag har verkligen börjat tycka ILLA om den. Den är absolut inte aggressiv, åtminstone inte mot människor utan mer dumdristigt klumpig och andra skrattar åt att den har adhd och det är då jag skäms för jag vill påstå att den är STÖRD. Jag har även funderat på om den har fel på synen eller varför måste den på vinst och förlust rusa in i andra och jag blir orolig för de andra hästarna. Särskilt en som är över tjugofem år gammal och knappast så snar i svängarna.

Jag kan inte skriva så mycket mer, då det känns som att jag redan skrivit för mycket. Att jag skäms ihjäl om hästägaren läser här inne och inser vad jag gjort, typ.... Nä, men självklart så borde jag ta upp det med denne själv men av någon anledning så har tiden gått och jag är väl lite feg och så hade jag hoppats att andra skulle ta tag i "problemet" men nu verkar det endast vara jag som tycker att det är ett problem. Att alla andra verkar överseende med att "han har adhd, fniss, fniss och gulligull" och då känner jag mig som ett SVIN som verkligen börjat tycka illa om "fanskapet".

Så...? Finns det någon mer här som skämts för att de råkat inte gilla någon annans häst?

Hästar är ju levande varelser det är väl snarare respekt för att djur är individer att man kan tycka olika mycket om dem? Ev kanske känslan och hästen kan vara lättare att hantera om du kan acceptera den. Även om iofs hästen kanske känner att du är lite kantig mot hen och därför blir brötigare?

Det händer att jag inte tycker om hästar och jag blir nog lite kantigare och stelare i mitt beteende då. Så ev kan man ju tänka på en sådan sak.

 

[nightcrawler]

Precis som jag inte tycker om alla människor så tycker jag inte om alla hästar heller. Jag skiter i om nån inte gillar mina hästar. Det är deras problem.

 

[Shaggy]

Jag har träffat en häst som jag avskydde vid första ögonkastet. Kan tala om att det var oerhört ömsesidigt. Tack och lov är den inte en del av mitt liv på något sätt numera, ryser.
Jag har träffat massor av hästar jag ogillar. För mig är det inget konstigt. Hästar är individer och jag har ingen plikt att tycka om alla hästindivider.

 

[EZMK]

Om du känner dig osäker vid hantering (t.ex när du har in/utsläpp) så ta upp detta med stallägaren eller ägaren till hästen. När jag var skadad så blev min häst odräglig vid intag och då uppskattade jag när de kom till mig och sa att de inte vågade ta in honom. Hade ju mått otroligt dåligt om han hade skadat någon så jag tog över intaget på honom alla dagar och tränade från marken tills han betedde sig korrekt igen. Nu beter han sig mycket bättre men jag gillar rutinen över att han kan stå ute tills jag kommer (längre än dem andra och det finner han sig bra i) och de andra ger honom lunch ute istället före att ta in och ge honom.

 

[BornAgain]

Jag anser att om du tycker illa om en häst försök att minimera dina kontakter med den. Om det inte funkar får du nog köra "fake it till you make it". Jag anser faktiskt inte att det är OK att någon som hanterar en häst (ett barn eller något annat djur) regelbundet ogillar den/honom/henne. Man får leta och hitta de försonande dragen. Bygga relationen. Det är ett ansvar som människan (den fria) eller den vuxne. Oavsett om du gillar/ogillar en häst är stallet hens hem där hen ska respekteras.

Jag har mött alltför många hästar som "någon" har börjat tycka är skitjobbig (ofta har det funnits osämja mellan hästarnas människor först och sedan har man rationaliserat det med att X har en häst som är dryg och ouppfostrad). Sedan har "alla" i stallet börjat hänga på - vilket har lett till att vissa hästar blir mer eller mindre mobbade. Får däng med grindskaft för minsta lilla, är aldrig den som får lite extra gos vid täckesbyten etc. (Det är mycket sällan de populära människornas hästar som är "dryga")

Hästarna är så oerhört utlämnade till oss människor. Det är som barn på dagis. De kan inte skicka i väg sitt CV och leta en ny plats om "personkemin" inte stämmer.

 

[Snubbelfot]

Det har funnits ett par tre hästar i de stall jag stått, som jag inte tyckt om alls. Den känslan har enbart berott på att hästarna varit svåra att hantera; de har varit buffliga och aggressiva mot människor vilket jag har låg tolerans för. Jag skall som stallgranne inte behöva träna eller uppfostra andras hästar för att de skall bli säkra att hantera.

 

[Pilot]

Man behöver verkligen inte tycka om alla hästar. Däremot så är det alltid viktigt att behandla dem schysst.
Som @BornAgain skriver är de ju utelämnade till oss. Däremot är det inte fel att diskutera med stallägaren/ ägaren hur man bäst hanterar eller undviker att ha hand om den.

 

[nullo-modo]

Jag anser att om du tycker illa om en häst försök att minimera dina kontakter med den. Om det inte funkar får du nog köra "fake it till you make it". Jag anser faktiskt inte att det är OK att någon som hanterar en häst (ett barn eller något annat djur) regelbundet ogillar den/honom/henne. Man får leta och hitta de försonande dragen. Bygga relationen. Det är ett ansvar som människan (den fria) eller den vuxne. Oavsett om du gillar/ogillar en häst är stallet hens hem där hen ska respekteras.

Jag har mött alltför många hästar som "någon" har börjat tycka är skitjobbig (ofta har det funnits osämja mellan hästarnas människor först och sedan har man rationaliserat det med att X har en häst som är dryg och ouppfostrad). Sedan har "alla" i stallet börjat hänga på - vilket har lett till att vissa hästar blir mer eller mindre mobbade. Får däng med grindskaft för minsta lilla, är aldrig den som får lite extra gos vid täckesbyten etc. (Det är mycket sällan de populära människornas hästar som är "dryga")

Hästarna är så oerhört utlämnade till oss människor. Det är som barn på dagis. De kan inte skicka i väg sitt CV och leta en ny plats om "personkemin" inte stämmer.

Är ju två helt olika saker, tycker absolut inte om alla hästar men skulle inte komma på tanken att slå med grimskaft, strunta i att rätta till om täcker hamnat snett eller på annat sätt behandla hästen på ett oschysst sätt bara för det.

För övrigt har jag goda vänner med hästar som jag inte tycker speciellt mycket om.

 

[BornAgain]

En viktig sak att komma ihåg är att (nästan) ingen jag mött har ansett att de hanterat varken människor eller djur orättvist. När man påtalar att något är mindre schysst så får man ofta höra att det egentligen är den andra partens fel. (här kan man/jag ju även analysera hur man/jag själv beter mig )

Den enda vars beteende vi helt äger är oss själva. I kontakter med ffa barn och djur har man ett ansvar att analysera sitt eget beteende och se vad man själv kan göra annorlunda för att få relationen så friktionsfri som möjligt. Ibland kan man undvika - om man själv ogillar sin hästs hagkompis så kanske man kan ordna med ett byte?

Hur hanterar dagispersonal att de inte älskar alla barn? Eller personer som jobbar på ett boende? Köper vi att "de bara är människor"?