Att få barn nr 1 och 2 tätt.

R

Reekmacka

Hej,

(Försöker hålla mig lite hemlig ett tag till då jag är så nygravid)

Jag har precis fått reda på att jag är gravid med barn nummer 2, jag har idag en underbar liten 6 månaders goding och det kommer om pyret vill stanna i magen att skilja 13 månader precis mellan barnen.

Rent praktiskt hur har det funkat för er andra som fått 1an och 2an tätt? Har det blivit stor skillnad för er med 2 småttingar jämte mot 1 liten?

Tänker på hushållsskötsel, husdjur m.m som kan bli smått lidande lite då o då, även om det för oss funkat oväntat bra hittills. Räknar med att jag inte kommer ha någon tid alls till övers med en som förmodligen ränner runt som en mindre virverlvind och en som är helt ny =)

Så hur gör man egentligen? :o:angel:

// Förvirrad men glad snurrmamma
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Vi har 11½ månad mellan våra, det har gått hur bra som helst. :love: Pojkarna är nu 6 månader resp (snart) 1½ år.

Tycker inte att det har varit så mkt jobbigare att ha två små än en faktiskt. Visst kan det vara lite bökigt om man ska åka på affären själv med båda & storhandla och inte kan ha dubbelvagnen utan måste ha båda i kundvagnen tex. Men nu då den stora går själv så går det osså bra. :)

Våran yngsta är gudomligt snäll, skriker i princip aldrig och sover nästan jämt hela nätter + att dom sover samtidigt på dagen ca 2-3 timmar ute i vagnen. Så bara det har nog underlättat en hel del. Hade garanterat varit mkt jobbigare om den yngre haft kolik el dyl.

Planerar fler barn i framtiden och då kommer det garanterat att bli två tätt igen. :love:
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Va mysigt det låter =)

Åh jag hoppas det blir så för oss också =) Har det fallit sig så naturligt med sovandet dagtid eller har du infört speciella rutiner för sådant? Även i vardagen, har du fått planera mkt för att få tid till allt som måste göras eller hur har du/ni löst det ?

Vad roligt ohc mysigt =D Och det låter betryggande, känner mig inte alls lika nojjig nu efter ditt braiga svar :D
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Jag har 13 månader mellan mina söner. Jag tycker det är väldigt tufft. Min äldste var snäll som bebis, hade minstingen varit likadan så hade det inte varit några problem. Men minstingen är tuff och ett oerhört krävande barn. Han skricker , skadar folk och sig själv när han inte får som han vill.

Han sover mindre än den äldste och har aldrig velat sova mycket. Han vill ha mamma hela tiden och knuffar bort alla som vill vara med mamma.

Får mant vå snälla barn är det inga problem. Men med ett krävande barn blir det tufft. Hushållesskötsel sker minimalt, då det finns helt enkelt ingen tid att göra. Städar jag om dagarna har jag en skrikande bebis dragande i byxorna som inte vill bliburen hela tiden.

Trots att är han ju underbar och jag älskar honom, men jag trodde inte det skulle vara så här jobbigt.

Nu är minstingen snart 10 månader och den äldste 23 månader.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Jag har 14,5 månader mellan pojkarna och det är tufft, men samtidigt väldigt härligt att ha de så nära i ålder. De är nu 18 resp. 3 månader.

Det är ju svårt att få till någon som helst egentid, men det får man ta. Tids nog är de stora och flyttar hemifrån, så jag passar på att bara njuta av bebistiden.

Minsta killen bärs i sjal enbart, så det blev inga större skillnader när det gäller barnvagn och så, det enda som är jobbigt är att bilen nu är full med barnstol var man än vänder sig. Jag åker helst buss om jag åker någonstans, det är inga problem att få plats med en vagn på bussen, och eftersom lillen åker i sjalen har jag full koll på honom med.

Om jag fick välja igen hade jag velat ha dem med samma åldersskillnad som nu! Eventuellt ska vi ha en till, tyvärr orkar inte kroppen med riktigt så det får vänta något år....
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Det är precis så som du skriver som jag tänker att det skulle kunna bli, om nästa bejs blir som denna första vi har så kommer det inte bli mkt svårare alls, men man kan ju ge sig den på att nästa blir en riktig buse :angel:

Det är mer så som du skriver som jag oftast hört om, o andra sidan varnade alla i min o sambons omkrets om att det var urjobbigt att ha 1 barn och att livet redan var över så gott som redan då jag var gravid med ettan men det har ju varit totalfel i iaf i vårt fall, visst är man trött o sliten när man vakat 3 ggr i timmen hela natten igenom o när utvecklingsfaserna sätter in men överlag har det varit jättemkt lättare än vad jag förväntade mig.

Såklart man älskar sina barn även när dom är knökjobbig :laugh: Så är det ju bara =)

Jag hoppas pyret i magen har samma sköna stil som vår älskade vi redan har :love: Men såklart det blir mer jobb med 2 =)
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Jag har 14,5 månader mellan pojkarna och det är tufft, men samtidigt väldigt härligt att ha de så nära i ålder. De är nu 18 resp. 3 månader.

Det är ju svårt att få till någon som helst egentid, men det får man ta. Tids nog är de stora och flyttar hemifrån, så jag passar på att bara njuta av bebistiden.

Minsta killen bärs i sjal enbart, så det blev inga större skillnader när det gäller barnvagn och så, det enda som är jobbigt är att bilen nu är full med barnstol var man än vänder sig. Jag åker helst buss om jag åker någonstans, det är inga problem att få plats med en vagn på bussen, och eftersom lillen åker i sjalen har jag full koll på honom med.

Om jag fick välja igen hade jag velat ha dem med samma åldersskillnad som nu! Eventuellt ska vi ha en till, tyvärr orkar inte kroppen med riktigt så det får vänta något år....

Det kan jag tänka mig, men det har jag inte tid med nu heller ;) Hehe så på den lilla fronten blir det ingen skillnad.

Det är så vi funderat och tänkt också, jag o sambon, att lika bra o dra till med ett par lite mer hektiska år och sen kunna njuta, som du säger tiden går så hiskerligt snabbt ändå och innan man vet ordet av det så är de utflugna!

Ja jag åker också mest buss och sen t-bana osv, där din lösning med sjal låter ypperlig! det måste ju mer el mindre vara omöjligt o få på en syskonvagn på bussen...att åka sj kommer ju inte på frågan känns det som. Men har du en vanlig vagn till din äldre då eller menar du att det får plats en syskonvagn på bussen :idea: ? Tycker det är trångt med det vrålåk vi har nu :angel:

Oki, jag blir så glad o lättad över att höra att det verkar som de flesta som får tätt föredrar det även om det är mer jobbigt och krävande =) Det får mig att känna mig mycket lättad nu när det faktiskt är ett faktum för oss om allt går som det bör :laugh:
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Mina nr 3 och 4 skiljer det 1 år och 18 dagar på.
första tiden var rätt så jobbig då den stora inte kunde gå, men nu när de är 1,5 och 2,5 går det bra då vi försöker hålla lite samma rutiner på dem. Sover middag samtidigt, nåja, den lille sover och den andra sitter i saccosäcken och somnar till film, men nu kan de leka ihop och har lite sällskap av varann.

Det jobbiga kan vara att den stora inte vill dela med sig av leksaker och anser att allt är hans, och knuffar gärna på den lille. Men det har blivit bättre senaste veckorna. Nu är bara de nya leksakerna bara hans de första dagarna :)
Nu har de ganska kul ihop.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Jag kommer att ha 15 månader mellan mina 2. Har 4 veckor kvar till barn nr 2 så jag vet inte hur det kommer att bli men jag vet att det löser sig. Just nu är det lite jobbigt då den vi har är typ överallt och klättrar och far och dessutom krånglar på nätterna så jag känner mig som ett lik ibland på dagarna.
Har fått lämna det mesta jobbet med hästen till några i stallet men det var ganska bra timing för de slapp ta in en extrahäst åt dottern i sommar utan kan hjälpa mig istället.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Min stora grabb åker vanlig singelvagn, lilla sjal och så bär jag det som ska med i ryggsäck:laugh:
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Det där kunde varit mina ord :o

*till TS*

Med första sonen gick allt som en dans. Jag hann baka, städa, sy, pyssla, umgås med vänner, vara hos hästen, ja allt jag ville. Han hängde bara med och var hur snäll som helst.

Så blev jag gravid snabbt igen, och var aldrig orolig över hur det skulle gå, tvåan "följer ju med" som alla säger.

Och jag hade aldrig kunnat föreställt mig hur jobbigt det skulle bli.

Största skillnaden var inte från noll barn till ett barn. Det var från ett barn till två barn.

Men så har yngste alltid varit grymt krävande, första veckan var han lugn, sedan har han krävt 100% uppmärksamhet all min vakna tid. I början bära, vagga, vyssja. Sedan bära, prata, bära. Numer bara bära, för han är nöjd när han får vara med och se. Men med en svartsjuk storebror som jag OCKSÅ vill hinna med är livet tufft.

CosmicQueen har ju en helt annan upplevelse av det hela, så visst kan det funka kalas också.

Jag har aldrig upplevt resor/handla/promenader etc som jobbiga, där han barnen bara följt med och lilleman har varit nöjd för då händer det saker. Det som varit jobbigt är att vara hemma, att se allt jag inte hinner för att jag ges ingen chans att ens påbörja något. Diskberget växer men jag hinner inte. Tvätten tar över tvättstugan för jag hinner bara tvätta/tumla men aldrig vika/stryka/mangla. Gardinerna bara ligger i högar för jag hinner inte ens plocka fram symaskinen. Dammsugaren dammar igen för jag hinner knapp tänka tanken innan lilleman ska bäras. Jag blev arg på störste sonen som egentligen var precis som vanligt, men mitt tålarmod var i botten och jag tyckte att han som var "stor" borde uppföra sig bättre (vad det nu än gällde). Hade ständigt dåligt samvete för att jag aldrig hann med honom, tan bara fick bära på lillen som skrek.

Det är först nu, när jag återgått till mitt jobb och barnen är på dagis, som jag fått lite struktur. Innan var allt mest ett kaos som jag bara retade mig på, jag hade inte förmågan att släppa allt annat och acceptera att jag inte hann något. Jag fick mest ångest över att jag var hemma, men hemmet såg ut som ett bombnedslag.

Nu jobbar jag 80%, barnen är på dagis tre-fyra halvdagar i veckan och jag ÄLSKAR mitt liv. Jag kunde inte ha det bättre. Jag går till jobbet och känner att jag får ny energi, när jag går hem saknar jag barnen och längtar efter att få umgås med dom igen.

Jag hann aldrig återgå till jobbet mellan barnen och var nog innerst inne lite less på att gå hemma. Dessutom hade jag förste sonen hemma, han hade kanske behövt dagis både för sin och min skull.

Elis var 13 månader när Alvin kom, och nu fyller Elis snart tre, och Alvin är dryga 1,5 år. Började jobba när Elis var två år och fyra månade, och Alvin var 13 månader.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Va mysigt det låter =)

Åh jag hoppas det blir så för oss också =) Har det fallit sig så naturligt med sovandet dagtid eller har du infört speciella rutiner för sådant? Även i vardagen, har du fått planera mkt för att få tid till allt som måste göras eller hur har du/ni löst det ?

Vad roligt ohc mysigt =D Och det låter betryggande, känner mig inte alls lika nojjig nu efter ditt braiga svar :D

Med sömnen på dagtid så har det fallit sig helt naturligt, det äldste sover 2-3 timmar efter lunch ute i vagnen & då är det bara att lägga ut den yngre osså så somnar han med. :D

Tycker inte att jag måste planera mera nu med två än med ett barn faktiskt. Omställningen att få första barnet var större än att få andra. ;) Tycker bara det är positivt att ha barn tätt, både för oss föräldrar, man är redan mitt uppe i blöjbyten, vakna nätter osv, bara att fortsätta då barn två kommer. Sedan tror jag att pojkarna kommer att ha roligt tillsammans när det är så tätt mellan dom, ser det redan nu. :)

Har 3 hästar, men tycker faktiskt att jag hinner med dom hyfsat. Långt ifrån som innan vi fick barn såklart. Men vill man så går det, det är min inställning. ;)
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Nu har jag läst alla andra var osså...och ja, och ja, jag är nog ganska lyckligt lottad. :D Men som jag skrev i mitt första inlägg osså, anledningen till att det gått relativit lätt för oss beror ju till största delen på att minstingen är så ofantligt snäll. :love: Har aldrig behövt bära, vagga eller så med honom. Det är bara att lägga honom på lämpligt ställe så är han nöjd sen. Så var det INTE med den äldsta, han sov dåligt på nätterna, åt ofta och var väldigt skrikig. Men han var ju nästan 1 år då minstingen kom så då hade ju det gått över. Nu är han bara duktig och hjälper till massor hemma.:love:
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Och det där hade kunnat vara min ord. På något sätt känns det skönt att veta att man inte är ensam om att tycka det är jobbigt.

Nuu hoppas jag att det blir som för dig att allt kommer kännas bättre när jag kommer hemifrån. Men du ger mig lite hopp iaf.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Det känns lite tabu att prata om att man inte trivs med att vara hemma. Eller, trivs är inte rätta orden. För jag älskar ju att umgås med mina barn, och jag älskar att pyssla hemma. Men det blev liksom varken hackat eller malet här. Leka kunde jag knappt, inte med äldste sonen, eftersom lilleman pockade så på mig hela tiden. Hade yngste varit intresserad av att leka eller bli sysselsatt på golvet hade jag ju kunnat känna att jag i alla fall kunde leka med dom, men det gick inte. Lilleman skulle bäras, när han blev äldre skulle han sitta på mig, och jag kunde inte leka på något vettigt sätt med äldste.

När lilleman fyllt ett, och börjat på dagis, blev allt bättre. Jag vet inte om det var åldern dagis eller det båda tillsammans som spelade in. Men han blev MYCKET lugnare, han kan leka själv vilket aldrig någonsin varit möjligt förr.

Han är fortfarande krävande, men det är hans typ tror jag. Han blir tvärilsk så fort något inte går hans väg, kastar sig i golvet eller slänger leksaker lång väg. Han vägrar sitta i vagnen och det går fortfarande inte att "vänta ut" hans ilska, för han kan skrika tills han kräks. Men det går oftast att få honom att byta spår, avleda. Nu när han är äldre.

Jag själv känner mig själv mycket gladare nu sedan jag börjat jobba, även om det är mycket att göra hela tiden och tiden är knapp. Men det är en annan sorts stress, att stressa mellan tider och platser, än den stressen jag upplevde av att inte räcka till här hemma trots att jag var mammaledig.

Trots att jag jobbar ganska mycket har jag inget som helst dåligt samvete för att jag inte går hemma. Barnen är på dagis 3-4 halvdagar i veckan, då mitt jobb är förlagt förmiddagar/kvällar och var trejde helg.
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Tack alla för era svar och att ni delar mer er av era erfarenheter =)

Vad olika fimiljesituationen kan se ut, vilket inte är så märkligt egentligen då alla är individer med egna sätt och tycken, även det minsta, kanske lite mer än oss vuxna som kan solla o "beteé oss och hålla oss" även om det är något vi inte gillar. Jag förstår gott och väl att det kan bli ett mindre helvete om det är stor skillnad på barnen, eller om man har 2 som är krävande.

Terwa: Det är så jag tänker också, att det löser sig och det var så det var med första barnet också som kom till helt oplanerat och nu har det ju bara blivit så himla bra med allt =) Detta andra barn är ju medvetet tillverkat även om vi inte aktivt försökt skaffa ett till barn just nu utan mer "blir det så blir det". Men såklart funderar man på ytterligare en ny och stor omställning och alla funderingar om "är vi redo o hej och hå" Häst har jag helt gett upp nu på en oviss framtid, det får lov och vänta lite till.

Nevin: ja ok, det var så jag tänkte först sen fick jag hjärnsmälta haha!

Bananabambi: Det låter inte som att det ar varit lätt! Skönt iaf att det känns bättre nu =) Och att det funkar bättre, huvudsaken att man trivs och mår bra =D

Jag kommer prova att se hur det är att ha båda barnen hemma fram tills att den yngre är runt halvåret tror jag, allt är så nytt så jag har inte hunnit funder så mkt men sedan tror jag det är roligt för den större att få umgås med kompisar i hans egen ålder och få uppleva nya saker på så sätt och då om jag har tur och har dagisplats då låta den äldre få vara på dagis några timmare per vecka. men jag vet inte som sagt det hinner säkert ändra sig 100 ggr innan jag ens har en susning om vad som verkar bäst!

Cosmic Queen: Jösses vad smidigt =) Man hoppas ju såklart att det bli så smidigt för oss också även om jag inte riktigt tror det haha Där är också en sån grej som jag o sambon diskuterat haha att "det är väl lika bra" att ta allt på en gång så att säga ;) Sen är det ju svårt att sia om hur det faktiskt blir. Det tror jag också att det kan ha väldigt roligt när det är så nära i ålder!
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Din minstin verkar vara en exakt kopia av min. Det är införnaliska bärandet. Folk som sagt att man ska vänta ut skriket, men ungen slutar ju aldrig... En viljestark gosse...
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Fick se att det redan fanns en tråd om detta!
Idag fyller min lilla son månader och jag fick reda på att jag är gravid igen!:eek:
Har ingen aning om hur gammalt det är. kan vara 'nattagammalt' kan vara ca 6v.. Men var tvungen att bubbla ur mig...:D

Skönt att läsa att det inte har varit några problem för många!:laugh:

Är alldeles knäsvag o pirrig:rofl:

väntar på att sambon ska komma in så han får veta att han får tvätta sina egna kallingar när det här är över....;):D
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Fick se att det redan fanns en tråd om detta!
Idag fyller min lilla son månader och jag fick reda på att jag är gravid igen!:eek:
Har ingen aning om hur gammalt det är. kan vara 'nattagammalt' kan vara ca 6v.. Men var tvungen att bubbla ur mig...:D

Skönt att läsa att det inte har varit några problem för många!:laugh:

Är alldeles knäsvag o pirrig:rofl:

väntar på att sambon ska komma in så han får veta att han får tvätta sina egna kallingar när det här är över....;):D


Jaa, en till! Va roligt och Grattis!! Kanske vi kan följas åt ? Jag går in v 6+0 idag, enligt ÄL-uträkning men det kan ju diffa lite, om allt är som det ska, började dock få brunaktiga flytningar igår o har de idag med, men jag har inte ont alls och hade det med min första runt samma tid också, Kan ju rent av tagit sig senare och att det är en nid-blödning =) så jag oroar mig inte! Jag hoppas och tror att allt är som det ska =)
 
Sv: Att få barn nr 1 och 2 tätt.

Tack!

Ja visst kan vi göra det! har dock ingen aning om hur långt det är gånget för det har inte dykt upp någon mens efter förlossningen...:angel:

kan dock meddela att sambon blev jätteglad! fick dock kommenataren att jag är värre än hans mjölkekor....;)

Ska vänta nåon vecka innan jag ringer för inskrivning.

Klart att allt är bra med er, det är bara att ta det lugnt, är ju inte alls ovanligt att de kommer småblödningar i början.:)
 

Liknande trådar

Övr. Barn Nu har jag gått ungefär halvvägs i graviditeten och funderar mer och mer över det faktum att jag faktiskt är gravid - och har ett LITET...
2
Svar
24
· Visningar
2 191
Senast: Zoya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp