Återuppbyggnad

Aha fast då är det ju DU som missat steg 1 i ridläran....dvs halsen ska UT inte ihop när du samlar!;):D

Spinner vidare på detta!

Vad gör hon när hon sticker? I vilket läge blir hon stark?

Tack vare att jag ridit Tigers far o mor mycket så visste jag fallgroparna från början, det blev mycket lättare då :D Han är väldigt lätt att få totalt stum i kontakten och ett skarpare bett på det och han hade blivit fullkomligt okontrollerbar. Man MÅSTE verkligen få ut halsen o nosen fram till bettet, fastnar man i tygeltagen så är man helkörd. Lyckligtvis är han inte het och sällan sådär fasligt pigg att det är ohållbart.

Men vårt första steg redan som liten var att träna in ett extremt lydigt kommando för att stanna. Jag är inte säker på att han skulle lyda det i precis alla lägen men även när det hänt något så har man kunnat välja ett läge där det alltid gått igenom. Det har dock varit väldigt noga att inte "missbruka" utan att det verkligen betyder stopp, nu, direkt och att man gör allt annat man kan för att hjälpa honom att stanna på direkten.

Nästa steg som alltid pågår är att matte ger efter så nosen kommer fram och att hästen inte kastar sig framåt på eftergiften, att hitta bett (vi har letat efter mjukare!) som nosen lättare kommer fram till och som man kan ta i utan att nosen viks in och han släpper kontakten för då har man NOLL bromsverkan. Stoppar jag in ett bett han inte gillar (det handlar alltså om helt vanliga tränsbett enbart, skulle faktiskt inte våga stoppa in något med hävstång då jag upplever att man har ännu svårare att få dem fram till handen på sådana det lilla jag tvingats rida på hävstångsbett) så kan det bli något jobbigt en mindre harmonisk dag om jag vill rida med kontakt.

Favoriten hittills var bettet vi köpte precis innan han fick gå på vila, ett rakt, mjukt syntetbett med tungfrihet och baucherringar. Drar man i det så händer inget! Dvs han behåller rätt bra kontakt och jag får skärpa till mig o rida på eftergift och då är det bra igen. Drar jag i ett metallbett så har jag ett helvete att få tillbaka kontakten o fram nosen, då har man liksom inget, inget, inget och när man halat in tyglarna så att han i princip biter sig i bringan så är det helt stumt där, går verkligen NOLL genom ryggen o till bakbenen och då har man NOLL broms på mitt djur.
 
Min skenar ju inte (ännu?) så jag vill veta lite mer om återuppbyggnad. Min har ju stått i nära 2 år pga skada. Sen augusti förra året har hon varit haltfri och gått i stor hage igen. Hon har då sen dess gått ute i minst 12 timmar om dagen på något/några hektar. Jag började leda henne enligt veterinärrekommendation 15 min per dag och skulle öka 5 min per vecka. Efter ett tag var vi uppe i 45 min men jag upplevde att det blev farligt att leda henne (jag hatar pipet hon gör och sen.....piper hon iväg i skolor över mark). Jag slutade leda henne, satt nångång barbacka (hahaha, ja det var ju mycket bättre på ett då 4årigt riktigt STO?) Ledde henne lite, släppte henne i paddock ibland. Gick upp o ner i backar.

Nu får jag sitta på henne, vilket jag gör ca 3 ggr i veckan, skrittar mellan 15 min och 1 timme (var inte meningen det skulle bli så länge kanske). Tömkörning kan göras på bana, men jag gör det inte i skogen med henne. Har faktiskt löshoppat henne en gång på runt 70 cm för att hon älskar det. Enligt veterinären kan jag se hästen som frisk (mer eller mindre, jag måste hålla koll) och sätta igång henne som vanligt.

Men hur nojjig blir man inte när hästen varit skadad i nästan 2 år av sitt 5åriga liv? Hur länge ska jag bara skritta? Har börjat klättra lite också. Jag åker in regelbundet till veterinären (var 5-7e vecka) så där kan vi göra koll om det behövs.

Hur hade ni gjort?
 
Är skadorna något du behöver ta hänsyn till?

Jag är en sucker för avsutten skritt! Min häst skrittades upp till ca 2 h i rask takt som liten (eller ja, man fick ju öka lite vettigt, han var väl 4 när vi skrittade så mycket) och travade en hel del avsuttet oxå, i vagn, vid cykeln o som handhäst. Gillar den lågintensiva uppbyggnaden. Din kanske missat sådan träning iom skador?
 
Ja min har missat mycket. Vi har varit ute och gått mycket, jag har kunnat jogga med henne lite (så hon travade). Annars ingenting. Jag kommer dö om jag cyklar med henne och som handhäst har hon alldeles för mycket egna åsikter. Hon kokar liksom i huvudet även om hon är schysst så kan hon få för sig saker..
Jag red in henne som 2.5 åring (ca), vila, på våren gick hon ca 3 ggr i veckan med uteritt, på bana (max 1 gång i veckan i ca 20 min) och löshoppning. Ibland 4 ggr i veckan. 3års test, vila mitten av maj-slutet av september, igångsättning med tömkörning och lite uteritter i skritt, sjuk i mitten av oktober, vila, igång november- då kändes felet (2013). Red ut ändå på rekommendation av veterinär (fealktigt såhär i efterhand). Sen inget mer.
Vi har varit ute och gått från o med 1 års ålder, någongång då o då.

Skadorna behöver jag ta hänsyn till tycker jag, hoven är skadad så jag måste ha koll på så den inte blir varm (o så hon blir halt). Bakknäet och hasen, vi har röntgat igen och det ser mer moget ut. Finns någon liten pigg som antingen omvandlar sig eller så blir det problem. Men det vet vi inte ännu. Veterinären verkar inte så orolig...som jag är..
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hönstråden II
  • Mata småfåglarna
  • Skällande hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp