Återfallsryttare?

[Catrool]

Sv: Återfallsryttare?

Hit passar jag tror ja

vad det var som gjorde att du slutade

Jag jobbade i blegien som hästskötare åt en fälttävlansryttare som skulle rida OS men kom (efter jag hade vart på resande fot hemmifrån ca 1 år) in på Chalmers i Göteborg och fick göra mig ett val... chalmers eller OS... ni kommer slå mig nu när ni får veta att jag valde Chalmers och Göteborg va? Men jag hade aldrig pallat värmen där borta svimmar vid typ max 30 grader och pappa lovade att hjälpa mig ekonomiskt med plugget om ja kom hem.. Men men de va de valet och jag hade redan sålt hästen i sundsvall för att åka utomlands så de va bara att ta sitt pick och pack till Göteborg, utan häst!

varför började du igen?

Jag klarade helt enkelt inte att leva utan hästar längre, så nu i Sommras då skolan lugnat sig efter 4 år från hästar skaffade jag mig en medryttarhäst och är återigen på hästryggen
UNDERBART

 

[Novalisa]

Sv: Återfallsryttare?

Jag slutade rida när jag fick barn. Hade inte tiden som krävdes så jag sålde min häst. Red på ridskola en gång i veckan, men jag trivdes inte där. Efter 7år började min yngste son på ridskola och jag märkte hur mycket jag saknade hästarna. Det blev att jag köpte ett varmblodssto och hon är så himla go. Sonen fick även en egen ponny som han har tävlat en hel del, men i tonåren försvann hans intresse.
Nu bor vi på landet med eget stall och flera hästar. JIPPI

 

[Totola]

Sv: Återfallsryttare?

Vet inte om jag skulle kalla mig "återfallsryttare" egentligen utan ryttare med uppehåll snarare
Har varit i samband med sålda hästar. Efter att ha blivit tvingad mer eller mindre att sälja förra hästen pga för dåligt med pengar och ingen stallplats man kan ta sig till så lovade jag mig själv att inte skaffa ny häst förrän jag garanterat har råd (alltså med råge så man inte måste snåla, och helst ha hunnit spara ihop en del pengar så man har lite hästar att välja på). Tog ca 1½-2 år och däremellan så red jag väl i princip inget men jobbade lite för hand med kompisens häst när hon ville ha hjälp med motionerandet.

Gillar att ha egen häst och när man är van vid det så blir man lite "bortskämd" med att få bestämma över den som man vill, forma den som man vill osv. Men sen finns det ju tyvärr perioder då man inte klarar av att ha egen häst Nu hoppas jag kunna ha kvar denna tills han blir för gammal.

 

[Goldi]

Sv: Återfallsryttare?

Har ridit till och från hela livet.
Varför jag slutade?
Tidsbrist när barnen var små.

Varför jag började igen
Blev tillfrågad för 6 år sen om jag kunde hjälpa till att ridträna en häst. Lärde mig köra också och det var jättekul.
I stallet fanns fölet, 6 mån. gammalt, till stoet jag red. Jag gillade stoet jättemycket och började fantisera om en egen häst efter någon månad. Jag hade stoet som min egen, bara jag som red henne. När fölet blev ett år köpte jag henne för jag ville ha en häst som jag fick följa hela vägen.
Nu är hon 5,5 år och jag har kört och ridit in henne och hon är en mycket trevlig individ. Vi känner varandra mycket bra. Det har många gånger varit tufft jobb med en unghäst, mycket mer än jag kunde föreställa mig men jag har lärt mig otroligt mycket. Aldrig mer en unghäst har jag sagt men nu har jag väl glömt det jobbiga för jag skulle kunna tänka mig att skaffa ett föl igen och göra om samma resa. Förhoppningsvis skulle jag ha stor nytta av min erfarenhet. Nu är hästeriet min livsstil och jag mår bättre än jag nånsin gjort. Skönt att vara ute mycket och fysiskt hålla igång.

 

[Epona]

Sv: Återfallsryttare?

Inga fler återfallsryttare?

 

[karingreen]

Sv: Återfallsryttare?

Här är en!

Jag slutade när jag gick på gymnasiet. Det var mycket som spelade in. Mamma och pappa skiljde sig - ingenting var riktigt lika kul vid den tiden, och de var inte riktigt "i form" för att vara med så mycket som behövdes. Började i musikklass - dvs massa repetitioner och spelningar efter skoltid. Hästen krånglade som sjutton, det klaffade verkligen inte i ridningen och hade varit motigt länge. Massa olika faktorer som spelade in! Jag började liksom tröttna - inte på hästarna, men på att allt var så motigt hela tiden. Så vi sålde hästen och sedan hjälpte jag lite kompisar med deras hästar. Men det blev ju inte riktigt samma grej. Slutade helt när jag flyttade till Göteborg efter studenten, då hade jag ju inte längre kvar mina gamla hästkompisar i stallet.

Nu har jag precis börjat få mitt återfall. Har fattat hur mycket jag saknar hästarna och drömmer om hästar (när jag sover alltså) i princip varje natt. Men det är svårt att hitta ett bra sätt att få abstinensen stillad tycker jag. Provred en lektion på Gfrk i helgen, men nja. Det är ju alltid kul att rida, men ribban för vad som är roligt på riktigt ligger ju lite högre när man kan jämföra med att ha sin egen (struliga men ack så fina och duktiga) häst att rida och träna på ändå rätt hög nivå. Letar medryttarhäst tillsammans med en kompis. Och smygtjatar på morsan att vi ska skaffa häst ihop, hon, jag och min kompis. (Sista alternativet verkar bäst tycker jag.)

Men det är svårt när man inte har flyttat ifrån sitt gamla stall, till en storstad och dessutom bara har CSN att leva på varje månad.

 

[schelin_j]

Sv: Återfallsryttare?

Jag slutade för att jag var så förbaskat dålig... och för att jag var rädd för hästarna. Jag var nog 11 när jag slutade.

Jag började igen för att jag kom på att jag inte längre var rädd för hästar och för att jag blev förbaskad av att jag blev avslängd på en turridning... och insåg själv att om jag bara vore en lite lite bättre ryttare hade det inte hänt. Så då for i mig och jag började rida igen.

Nu är jag lycklig nybliven hästägare!!!

 

[ponnydamen]

Sv: Återfallsryttare?

vad det var som gjorde att du slutade, och varför började du igen?

När jag var barn för att mor min slutade betala ridlektionerna.

När jag var vuxen slutade jag rida lektion för att jag inte gillade "klubben för inbördes beundran" på ridskolan. Jag blev också tilldelad en 4-åring, som inte kunde galoppen ordentligt ännu, på ridskolan (kanske de tyckte jag var duktig?). Hursomhelst gick vi omkull... DET var inte kul och sitter i.

Förresten kan man undra vad i *h-e* en 4-åring gör som lektionshäst?

När jag var vuxen började jag av en slump. Rätt plats vid rätt tillfälle.

Får ofta frågan om att låna/rida någon annan persons häst men tackar oftast nej. Egentligen tycker jag att hästhanteringen är roligare än ridningen.

 

[Snurrfian]

Sv: Återfallsryttare?

Här är en!!

Jag slutade att rida "ordentligt" när jag fick avliva min häst -97 jag satt bara och jämnförde alla hästar jag satt på med min och blev förbaskad för att de inte ville som jag ville. Sedan jobbade jag ändå med travhästar i ett par år och red in en hel bunt men då gick det lättare för där kunde jag verkligen tänka om och bara koncenterar mig på att lära hästen hjälper osv.

-00 slutade jag jobba med hästar efter ett tufft år på en katastrofarbetsplats. Jag kom hem varje dag och bara grät...

Men jag har ändå haft hästar i närheten hela tiden, vi ägde andelar av ett par travhästar som stod nästgårds som vi var hos ett par dagar i veckan och jag ryckte även in och jobbade lite extra när det behövdes. Sen skaffade svägerskans döttrar en ridhäst som jag har ridit väldigt sporadiskt.
Dottern började rida på ridskola nu i höstas och det var verkligen toppen, en liten mysig ridskola som är intriktad på Centerad Ridning och små grupper, max antal fem stycken per lektion.
Och i januari när nästa termin börjar ska jag oxå få börja rida. Jag red en heldagskurs och kom på att det var det här som saknades i mitt liv!

En häst finns i tankarna men inte förrens barnen är större och jag känner att jag faktiskt har tid med en häst på det viset jag vill ha häst.

 

[kabilooo]

Sv: Återfallsryttare?

vad det var som gjorde att du slutade.
Jag red på ridskola och hjälpte till med allehanda hästar och ponnies. Tillslut tröttnade jag på att göra andras jobb och la av helt. Då var jag ungefär 14 år.

Varför började du igen?
Jag jobbar heltid, har hus, två barn, två bonusbarn, ett hus på landet, hundar, katter och en karl
Det har varit mycket stress på jobbet och mitt annars låga blodtryck blev otrolig högt, så jag kände att det var dax för mig att hjälpa mig själv. Mina två tjejer gick på ridlekis med islandhästar under hösten och det var så jag kom fram till att hästar är MIN grej
Jag letade häst att var medryttare till och nu har jag hittat en häst som passar mig (eller kanske inte ) som ligger på lagom avstånd, mitt imellan jobbet och hemmet.
Så efter minst 15 års uppehåll så ridar jag nu ett spänt, stressigt varmblod Kanske inte det bästa att börja med men vi kan nog få till något bra efter några månader