Eftersom jag bor ensam och inte har förmågan att skilja fiction från verklighet så tittar jag itne på "spänning", thrillers, kriminalserier och annat med våld och kusligheter.
Jag drömmer ofelbart om dem senare. De etsar sig fast i huvudet som om jag skulle varit med om i verklighten.
Trots att det är typ 40 år sedan kan jag fortfarande drömma om en scen där en man faller på ett krossat fönster och en skärva går rakt igenom hans kropp och sticker upp genom ryggen. Jag drömmer att mina nära och kära ligger där mitt i blodet och upplever traumat i drömmen och vaknar med fruktansvärd ångest. Ja, det är nåt fel på mig.
Följdaktligen ser jag bara feel good

Eller serier utan för mycket blod.
Älskar Scott & Bailey. Ser med fnissig njutning Enkel resa till Korfu. Gillar Hemma igen. Shetland funkar oftast. Grantchester. Slukade Downton Abbey. Systrar 1968 var riktigt bra.