Arabiska fullblod del 2

[Cornelia]

Tyckte Sumaya var superfint!

 

[SiZo]

Tyckte Sumaya var superfint!

Jag håller med!! Superfint!

Arabnamn behöver inte se arabiska ut. Kolla bara på min, Thee Fifth Element

 

[mooony1]

Tyckte Sumaya var superfint!

Jag håller med!! Superfint!

Arabnamn behöver inte se arabiska ut. Kolla bara på min, Thee Fifth Element

Ja mamman heter ju Svetlana så det har jag ju förstått

Min mor föreslog Svea åt fölis men där drog jag gränsen

 

[SiZo]

Jag kan avslöja att Fille får bo kvar här!

Passar på att dela med mig av lite bilder på honom från riks!

 

[Cornelia]

Jättejättefina Fillebilder!
Här en liten bild på hans son KE Cash som nu är 2 1/2 månad gammal.

 

[Lavinia]

Åh vad kul att du kan ha honom kvar!

 

[Cornelia]

Jag berättade ju om Nahla, vår uppfödning som förlorade sitt ena öga här som föl och som vi köpt tillbaka nu när hon är 19 år gammal....
Hon har varit här i två veckor nu, och det känns så speciellt! Väldigt mycket vatten har runnit under broarna sen hon bodde här (11 år sedan) och vi måste lära oss varandra igen. Men det är så tydligt att hon känner igen sig, och att hon snabbt finner sig tillrätta.
Hon är inte vackraste araben, men det gör inget, för hon är vacker inuti och har också en alldeles speciell stam som jag vill värna om. Kanske gör jag ett försök att betäcka till våren, hon har haft flera föl (det senaste nu i våras) så det borde inte vara omöjligt.

 

[Tussinussen]

Åh vad kul att du kan ha honom kvar!

+ 1 på det.
Det är hos dig han hör hemma @kimmis87

 

[Lepidus]

Tänkte komma med en uppdatering för mig och Argun!
Lillskrutten är inne i en superkonstig växtfas och är verkligen ingen vacker syn för ögat. Som tur är så är han oerhört söt, glad och sprallig så jag blundar lite för kroppen just nu

I lördags flyttade vi från betet han varit på i sommar till ett annat närmare hemåt där han även ska få gå på lösdrift med andra unghästar. Jag körde både hans farbror och Argun i samma transport och måste säga att jag är makalöst imponerad. När farbror stod på släpet tog det bara 5min innan han var på, trots att han var oerhört skeptisk. Det var hans andra gång i släpet och vid första så var han lite lätt drogad. Godis och positivitet var allt som behövdes denna gång De stod som ljus hela resan och var oerhört lugna på det nya stället - Argun brydde sig inte ett dugg om en massa nya hästar utan gick lugnt och lunkade bredvid mig till nya hagen. Hispig arab, öh, kanske inte

Nu är det dags att börja tömköra honom på promenaderna, vilket ska bli jättekul. Men först för han installera sig lite på nya stället

Han vet hur man pussas och får sin matte glad Han är lurvig och knasig hela han just nu, men han är fortfarande min lilla guldhäst

 

[SiZo]

Tack så mkt allihop! Han hör verkligen hemma här! Och vad fint Cash utvecklar sig!!

Sen sist jag skrev har vi hunnit vara ute på en pay and ride! En Lc 1 som vanligt. Vi är ju inte ens på den nivån än, men det går att styra runt på en sådan iaf. 61% fick vi och jag är nöjd. Dagen innan gick det så dåligt att jag funderade på att stanna hemma, men övertalades att åka i sista stund! Det gick bättre på pay and riden än vad det gjorde dagen innan hemma, men det var lite vingligt och så så poängen känns rättvisa.

Det jag var mest nöjd med var att han skötte sig super, precis som vanligt. Jag kom dit, tränsade i släpet och satte på grimman utanpå. Sedan band jag fast honom i släpet och borstade av lite på honom och sadlade sen. Han stod o sov medans andra hästar gnäggade och trampade runt bara några meter från honom. Petra och Malin var där med Petros och sa att Fille måste vara världens snällaste hingst

För övrigt så gillar jag Petros mkt! Mkt snygg hingst som kommer gå långt med rätt ryttare!!

Sedan skulle jag då hoppa upp. Det var lite svårt att stå still vid pallen, och det var väl enda som gick fel denna resa. Så det krävdes att jag muttrade lite till honom när han flyttade sig för 3:e gången, sen stod han still.

Väl på framridningsbanan som var ca 12*12 meter så var det 3 andra hästar. Och visst sneglade Fille lite på dem, men mer var det inte. Jag skrittade länge för att få honom helt avslappnad och lugn i situationen när andra galopperade kors o tvärs. Stackars Fille är ju van vid att vara ensam när han rids så det blev en stor omställning med andra hästar ofta så nära 1 meter ifrån. När jag kände att han inte ens sneglade på dem när de galopperade förbi på 1 meters håll så började jag trava och det gick himla bra! Han var lugn och avslappnad direkt!

Nu var jag ensam på denna "tävling", så det finns inga bilder. Men jag tog lite bilder på medryttaren när hon red igår som ni får se!

 

[Lavinia]

Idag fick jag äntligen nosa lite häst igen. Vi konstaterade alltså att både jag och min kompis som hjälpt mig i veckan var ungefär lika sjuka båda två och fick masa oss iväg till stallet båda två.

Så skönt med en häst som alltid är lika glad att se mig och som verkar uppskatta min närvaro på sitt alldeles egna vis (hon är inte särskilt kelig, utan vill mest bara hänga med mig). Jag har verkligen saknat araböronen som följer min minsta rörelse :-)

/Lavinia

 

[Lavinia]

Uppdaterar igen då.

Idag red vi dressyrlektion för vår "externa" tränare. Nemah tyckte först det var lite jobbigt, men sen gick hon typ bättre än hon nånsin gjort. Jag såg hennes bakben jobba när jag red förbi spegeln!! Vi hittade en supertrevlig kontakt och jag kunde rida på bara tanken en stor del av tiden. Så himla kul!! Så här bra har nog inte Nemis gått nånsin. Nu är det bara galoppen vi ska få grepp om också - med så många år utan ridning har jag helt tappat bort den...

/Lavinia

 

[Aliah]

Jag och Eldflickan är äntligen återförenade på heltid och jag njuter av att få ha mn älskade häst helt för mig själv igen! Lång väg innan jag är tillbaka i ridform men det är ack så roligt att åka häst igen

 

[SiZo]

Jag måste skriva av mig lite här. Jag är så himla ledsen över vad som hände igår.

Jag och medryttaren gjorde i ordning Fille för en ridtur och Fille var på världens konstigaste humör. Spänd i hela kroppen, hade huvudet högt och var tydligt rädd för något. Jag sysselsatte honom med lite trickträning och han kom ner i energi så vi sadlade och gick iväg mot ridbanan.

Då startar min bror sin crossmotorcykel (150 meter bort) och Fille far iväg för allt han är värd. När jag får tag på honom igen så är han sådär stirrig som innan. När jag försöker gå med honom mot där ljudet kom ifrån så skakar hela Fille av rädsla, han sänker sig 40 cm och nästan lägger sig ner för att han är så jävla rädd!!

Detta från en häst som tidigare har blivit matad med morötter från folk som har suttit på crossar.
Jag kan inte dra någon annan slutsats än att någon har varit i hagen med en cross och skrämt hästarna.

Och hur fan ska jag lyckas få honom trygg med crossar igen efter detta? När han är så jävla rädd! Jag vet inte riktigt hur det ska gå till, men jag måste ju försöka! Han är ju ganska klok så kanske går det rätt bra ändå, men frågan är hur länge jag kommer behöva hålla på. Det är ju inte som att min bror vill lägga ner månader av träning på det heller.


Fan så ledsen och sur jag är!!

Vanliga motorcyklar går bra iaf som tur är, det är bara dessa.

 

[Scandi]

Kommer inte ens ihåg senast jag gjorde ett inlägg här, kanske var senast i förra tråden!? Men jag kikar in ibland, smyger omkring och kollar på era otroligt vackra araber! Herregud, vilka skönheter!

Mitt hjärtas ljus börjar bli gammal och jag upplever att hon blir stel om hon bara står på vilodagarna, så det blir 1-2 promenader i veckan nuförtiden. Jag älskar att gå ut och gå skogspromenader med henne! Hon är så himla härlig att bara vara med.

Eftersom hon har en tendens att vilja hoppa upp i knäet på mig när någonting är läskigt vill jag ha lite avstånd till henne om hon går bakom mig på en smal stig, men hon vill hellre gå nära, nära. Allt för ofta blir jag alldeles för charmad av henne och vill hon gå med pannan i rumpan på mig eller med nosen över axeln så får hon väl det då. Jag har inte hjärta att neka henne.

På ställen vi ofta går och hon är trygg på, kan hon dock stanna och beta en snabb stund och komma ikapp mig när hon är klar. Stannar jag, så tar hon det som en signal på att det är dags att stoppa munnen full också… Vilket iofs inte är mer än rätt om mäniskoskrället håller på och äter blåbär för fulla muggar.

Känner hon sig riktigt tuff kan hon till och med våga sig på att gå först. Men går jag inte precis bakom då stannar hon och...

Vi har tack och lov inte stött på en älg än, men kommer det en är vi båda väl införstådda med att jag hoppar upp på ryggen och så drar vi i 120 åt andra hållet, kommer bara vara ett vitt virrvarr på väg mot horisonten!! haha. Möter gärna älg själv men inte med en älgrädd häst!

Fast ibland är jag lat och hon får agera handhäst istället:

 

[Scandi]

Och så är vi bortskämda med tvärsköna ridvägar (och jag med världens snällaste häst så vi rider oftast på halsring för hon tycker det är så skönt), oändligt många galoppbackar. Fast vissa är så branta att jag riskerar att glida av bakåt barbacka om jag inte har ett stadigt mantag. Hon har räddat mig några gånger genom att sparka bakut när jag hamnat för långt bak och därmed skickat fram mig i rätt position igen. Min hjältinna!

Den här vägen rider vi bara ibland, jag tycker den är så kuslig, det är alltid mörkt på det här stället med skrotbilarna, och precis innan är det soligt och fint på bra dagar och så kommer man in i det här. Det isar i mig varenda gång, tycker det är så läskigt och per automatik reagerar ju då Fröken Fräken på samma sätt som jag och så får vi ta ett djupt andetag och ta oss förbi med hjärtat i halsgropen. Haha, så fjantiga. Att en så känslig häst ska behöva stå ut med en lika känslig ryttare! Vi skrämmer livet av varandra ibland, men vi är åtminstone alltid på samma våglängd.

Att hon har gått från att vara en hyperstressad stackare, men rädsla osande ut ur varande por som bara ville fly, fly, fly och livrädd för att låta en få komma in på livet när jag först träffade henne till den här otroligt trogna, ljuvliga, harmoniska livskamraten får mina att ögon att tåras. Jag är så lycklig över att ha henne i mitt liv.

 

[Cornelia]

Å, din härliga härliga häst!! Hon är så ljuvlig och ser ut att vara precis så som man tänker sig att ett lite äldre arabsto ska vara; mild, snäll, tillgiven som en hund och oändligt klok.... De gamla arabstona är mina favoriter. De vet och förstår allt tror jag, och man kan anförtro dem sitt liv om det skulle behövas. heartheart

 

[Tussinussen]

Jag måste skriva av mig lite här. Jag är så himla ledsen över vad som hände igår.

Jag och medryttaren gjorde i ordning Fille för en ridtur och Fille var på världens konstigaste humör. Spänd i hela kroppen, hade huvudet högt och var tydligt rädd för något. Jag sysselsatte honom med lite trickträning och han kom ner i energi så vi sadlade och gick iväg mot ridbanan.

Då startar min bror sin crossmotorcykel (150 meter bort) och Fille far iväg för allt han är värd. När jag får tag på honom igen så är han sådär stirrig som innan. När jag försöker gå med honom mot där ljudet kom ifrån så skakar hela Fille av rädsla, han sänker sig 40 cm och nästan lägger sig ner för att han är så jävla rädd!!

Detta från en häst som tidigare har blivit matad med morötter från folk som har suttit på crossar.
Jag kan inte dra någon annan slutsats än att någon har varit i hagen med en cross och skrämt hästarna.

Och hur fan ska jag lyckas få honom trygg med crossar igen efter detta? När han är så jävla rädd! Jag vet inte riktigt hur det ska gå till, men jag måste ju försöka! Han är ju ganska klok så kanske går det rätt bra ändå, men frågan är hur länge jag kommer behöva hålla på. Det är ju inte som att min bror vill lägga ner månader av träning på det heller.


Fan så ledsen och sur jag är!!

Vanliga motorcyklar går bra iaf som tur är, det är bara dessa.

Men så tråkigt kimmis!!! Hoppas att det går över.
Så ledsamt (minst sagt) när någon idiot förstör för en sådär.

 

[Scandi]

Å, din härliga härliga häst!! Hon är så ljuvlig och ser ut att vara precis så som man tänker sig att ett lite äldre arabsto ska vara; mild, snäll, tillgiven som en hund och oändligt klok.... De gamla arabstona är mina favoriter. De vet och förstår allt tror jag, och man kan anförtro dem sitt liv om det skulle behövas. heartheart

Ååååh, tack! heart JA!!! Jag hade inte kunnat beskriva henne bättre själv, på pricken!
Så härliga de är... araber är verkligen unika varelser.

 

[Lavinia]

Idag startade jaktsäsongen!!

Så idag gick jag upp alldeles för tidigt och packade in fröken häst och hennes kompis i lastbilen och åkte på äventyr.

Världens bästa OmNom var mycket laddad när jag väl tog mig upp, kändes superfin när vi värmde upp och sen bar det av. Knappt 40 hästar bestod fältet av, vi red närmare mitten (men i ytterkant) i år. Nemis skötte sig så himla bra. Bjöd på alla hinder jag pekade nosen på och lyssnade superfint, trots att hon var så galet pigg!!

Jag älskar min finaste Omma :-)

/Lavinia, jaktryttare (antar att det är någon typ av ålderskris, men det är en helt underbart roligt ålderskris :-) )