Kan bara svara för min egen:
Förbered så mycket som möjligt innan du spänner för vagn.
Jag är ingen inbiten körmänniska från början men ville ha en stabil körhäst som tål en och annan klantighet utan att bli panikslagen eller okörbar för resten av livet.
Grundade mycket nogrannt så att hästen tål fladdrande presenningar, skrammel från alla håll och liknande. Först när hästen enbart stod i grimma, sedan vid tömkörning. Mitt mål, förutom att hästen inte ska bli rädd för skrammel och prassel, är att den ska stå still och inte springa ifrån det som känns lite läskigt, vilket ger mig som kusk lite tid att själv reagera rätt om något skrämmer hästen.
Jag hade inte skygglappar från början, provade det senare för att man "ska ha" det, och har kört med det sedan dess. Det har dessvärre gjort min häst lite nervös för ljud bakifrån som den inte kan se (trots alla förberedelser....) så jag funderar på att ta bort dem igen. Men använd dem du, det är nog skillnad på att ha vant hästen vid dem från början och att inte ha gjort det, de silar ju ändå bort en del som kan skrämma hästen.
Det som skiljer min arab från andra hästar/ponnyer jag kört (åter igen , kan vara superindividuellt) är att hon inte är lika dragvillig. Blir det jobbigt så lägger hon sig inte direkt i selen och hugger i, utan blir lite lat. Jag måste träna henne så att tävlingsuppgiften inte blir jobbig på något sätt, kan inte förvänta mig någon extra tävlingsväxel bara för att jag ber om det. Har hört från andra att det är typiskt fullblod, men det betyder som sagt var inte att det gäller ALLA fullblod.
Gör som alla gör när de kör in. Tänk på de situationer man kan hamna i när man kör, tänk igenom hur du vill att hästen ska reagera, träna detta GRUNDLIGT innan du kommit så långt att du spänner för hästen för vagn. Kör ofta, ofta - speciellt i början, det behöver inte vara långa sträckor och bara tre varv runt stallet. Men bara för att det ska bli vardagsmat med sele och vagn, det ska vara lite avdramatiserat som att få en sadel på sig och ut och rida.