Kanske är därför drottning Elizabeth II håller sig undan
![]()
Ja, sabla kriminella uppkomlingar!
Edit: Ok, inte dansken då... eller norrmannen kom jag på. Men kriminella är de säkert!
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Kanske är därför drottning Elizabeth II håller sig undan
![]()
"Hmm... vi är ju intresserade av att anställa dig men kan du vara snäll och dra upp skjortan och dra ner byxlinningen så vi ser att du inte har någon tramp stamp? Vi anställer inte de med tatueringar."
Nej, de har absolut ingen aning![]()
Ja, sabla kriminella uppkomlingar!
Edit: Ok, inte dansken då... eller norrmannen kom jag på. Men kriminella är de säkert!![]()
Ja, dom såg skumma ut. På deras fester pågår det nog en del droganvändande. Eller är jag inte ironisk nu?Kanske är därför drottning Elizabeth II håller sig undan
![]()
För ursprungsfrågan tänker jag att väl synliga tatueringar uppfattas fortfarande av många som en klassmarkör. Jag känner ett par rekryterare som sorterar bort alla med tatueringar så fort de hinner och avbryter intervjuer om det först då visar sig. De påstår att det är rätt för dem: att det är en tillräcklig anledning att välja att inte anställa. Ganska fördomsfullt, men inte en diskrimineringsgrund.
Menar du att det är för att de bara vill anställa folk som är ”överklass”?
![]()
Det kan ju helt enkelt vara så att företaget har affärer med Asien och där är ju som tidigare sagts lite problematiskt med tatueringar. Eller så är dom bara korkade...Menar du att det är för att de bara vill anställa folk som är ”överklass”?
![]()
Det är ju inte så att alla utan tatuering är överklass.
Ja, dom såg skumma ut. På deras fester pågår det nog en del droganvändande. Eller är jag inte ironisk nu?
Den som inte kan tolka vad olika typer av tatueringar står för, måste väl ändå ha rätt att vara skeptiskt om man möter t.ex. banktjänsteman, som ska hjälpa en att placera pengar och som har en massa mer eller mindre bra synliga tatueringar, om man nu råkat vinna på lotteri eller så.Det kan ju helt enkelt vara så att företaget har affärer med Asien och där är ju som tidigare sagts lite problematiskt med tatueringar. Eller så är dom bara korkade...
Jag är med. Bara spann ihop min spaning med överklassen.Urspunget till skämtet finns i den spinnoffade tråden om klass där det påstods att drottning Elizabeth inte ansåg de nordiska kungahusen hade tillräckligt fin klass och därmed inte åkte till deras bröllop.
Jag förstod absolut tonen i ditt första inlägg![]()
Nu tror jag du spinner loss. Vadå inte förstå sig på tatueringar? Jag pratar om fenomenet och har inte dömt ner någon som inte kan något om konstformen. Du måste blanda ihop mig med någon annan. Jag är ledsen men det är ingen myt att idag finns tatueringar i alla samhällsklasser. Och jag skulle bli förvånad om någon yngre än 45 brydde sig ett strunt om deras banktjänstemän hade synliga tatueringar.Den som inte kan tolka vad olika typer av tatueringar står för, måste väl ändå ha rätt att vara skeptiskt om man möter t.ex. banktjänsteman, som ska hjälpa en att placera pengar och som har en massa mer eller mindre bra synliga tatueringar, om man nu råkat vinna på lotteri eller så.
Det är inte heller säkert, att en äldre person, som ju faktiskt är mer vårdkrävande än en yngre, får förtroende för en läkare, sjuksköterska eller annan vårdpersonal med, vad den vårdkrävande personen tycker är "skumma" tatueringar.
Du framför hela tiden, att personer som inte begriper sig på tatueringar är korkade och mindre värda. Och den tatueringsnorm, som du anser råda, är den enda korrekta inställningen till tatueringar.
Om då halva befolkningen, typ de flesta över 45 år, är mer eller mindre skeptiska till synliga tatueringar i normal klädsel, på människor som man måste ha förtroende för, så är det alltså fel av dem, för att de inte vill ta till sig den för tillfället rådande "ungdomskulturen"?
Skulle vara intressant med lite källor på din uppfattning om att "alla" tatuerar sig.
Det var väldigt många som inte accepterade långhåriga killar på 60 och 70-talet. Ville en sådan där "långhårig och kanske skäggig lufs", ha ett jobb på vissa företag eller vissa myndigheter, så fick han välja mellan att klippa sig och klä sig mer formellt, eller att avstå jobbet. Precis som nu alltså, med den skillnaden att det är marigare att ta bort tatueringar, än att klippa sig, och att håret händelsevis växer ut igen.
Ingen lär bry sig om, om vare sig läkaren eller banktjänstemannen har en fjäril tatuerad på rumpan, eller ett fantastiskt konstverk tatuerat t.ex. på låret.
Men synliga tatueringar lär göra det litet svårare att välja jobb helt fritt, trots meriter.
Att det sedan finns vissa branscher, eller subkulturer, där tatueringar ses som supercoolt, är liksom en annan sak.
Ungdomar i alla tider, genomgår en period, där man gör lite taskiga val av olika slag. Man är omgiven av dåliga rådgivare, i form av grupptryck, och sociala medier, samt marknadsföring via olika kommersiella krafter.
Det kan gälla såväl tatueringar som t.ex. utbildningsval.
Menar du att det är för att de bara vill anställa folk som är ”överklass”?
![]()
Återigen.Nu tror jag du spinner loss. Vadå inte förstå sig på tatueringar? Jag pratar om fenomenet och har inte dömt ner någon som inte kan något om konstformen. Du måste blanda ihop mig med någon annan. Jag är ledsen men det är ingen myt att idag finns tatueringar i alla samhällsklasser. Och jag skulle bli förvånad om någon yngre än 45 brydde sig ett strunt om deras banktjänstemän hade synliga tatueringar.
Om det här är alla källor som finns, så är det anekdotisk bevisföring i allra högsta grad.Det här är en av anledningarna till min "kunskap" om tatueringar. Efter detta så diskuterades detta livligt och på olika förvaltningar inom kommunen visade tjänstemän på höga nivåer sina tatueringarna som en markering mot stofiler som Sture.
"P4 Skaraborg Sveriges Radio 2011
SKÖVDE
Tatuerad lärare får kritik av politiker
Publicerat onsdag 30 mars 2011 kl 07.55
Läraren Sam Aalto är en av Skövdes mest omdiskuterade personer just nu. Anledningen är hans tatueringar som fått en politiker att reagera så starkt att det resulterade i en skrivelse till skolnämnden.
När Skövdepolitikern Sture Grönblad nyligen besökte Vasaskolan i Skövde reagerade han starkt när han fick se Sam Aalto. Anledningen var hans tatueringar och piercingar.
Reaktionen blev så stark att Sture Grönblad skickade in en skrivelse till skolnämnden där han ifrågasatte vilken förebild Sam Aalto är och vilken värdegrund skolan har som tillåter lärare att vara klädda på detta sätt under arbetstid/skoltid.
Sam Aalto själv tyckte utspelet kom oväntat.
– Jag har varit SO-lärare på Vasaskolan och jobbat där sedan 2003 och inte reflekterat över det här med utseende tidigare, säger han.
– Det här är kläder och en uttrycksform som faller mig i smaken. Det är en konstform för mig, säger han."
Du förstår inte alls hur jag resonerar. Tråkigt. Men vi överlever nog. Mitt citat från radion var ju ingen bevisföring utan hur JAG fick min ingång i kunskap om konstformen tatuering. Och jag är 50 plus. Så tagga ner vuxenklappapåhuvudet.Om det här är alla källor som finns, så är det anekdotisk bevisföring i allra högsta grad.
Återigen.
Du verkar anse att vad folk som är 45+ tycker och tänker inte är värt ett vitten. De kanske inte ska ha rösträtt heller?
Det handlar inte om att "förstå konstformen". Det handlar om att "tatueringar är suspekt" för sisådär halva Sveriges befolkning.
Du dissar mer än hälften av Sveriges befolkning. Och förminskar dem.
Du påstår att tatueringar är frekvent förekommande inom något slags allomfattande ungdomskultur, utan att kunna prestera någon som helst dokumentation.
Istället för att bli förnärmad, prestera några källor på dina påståenden.
Jag kan lova dig, att skulle du promenera runt i Djursholm, på Östermalm, eller på Lidingö, som lär du inte hitta så värst många, oavsett ålder med synliga tatueringar i "normal klädsel" (sommar som vinter).
Råkar du hitta någon med synlig tatuering, är det mest sannolikt inte någon bor där, utan någon som jobbar på orten eller är på besök.
Plockar du av något mer av kläderna på dem i överklassförorterna, t.ex. till strandklädsel, så kommer en och annan tatuering av mer "diskret" typ och hög konstnärlig kvalitet fram på ett något begränsat antal yngre personer.
Byter du område, till t.ex. Södermalm eller de mer hippa delarna av främst sydväst om Stockholm, så ökar frekvensen synliga tatueringar (i normal klädsel) direkt. Där bor stora delar av de subkulturer, där tatueringar är coolt.
Detta utan att byta inkomstnivå sådär jättedramatiskt, hela Stockholms innerstad har i praktiken utsatts för en slags extrem gentrifiering, där hyreslägenheter med rimliga hyror eliminerats.
Det som skiljer stadsdelarna/överklassenklaverna åt är mest ideologiska frågor. "Ingen" röstar på vänsterpartiet på Lidingö, "Ingen" röstar på Moderaterna på Södermalm, för att förenkla ordentligt.
Eh... jag är numera 45+ och skulle inte ens lyfta på ögonbrynen om min läkare eller bankperson hade tatueringar
Tatueringar är inte någon "ungdomskultur" utan finns i många åldrar numera (jag vet flera 55+ som gaddat sig för första gången).
Det finns heller ingen som helst garanti för att äldre (dvs äldre än 45+) får hicka av de som är tatuerade. Min mormor (hon dog 2003, 83 år gammal) brukade visa upp min ordentligt tatuerade kusin för sina pensionärspolare (som i "titta vad fint tatuerad han är"). Hon var helt ok med att jag tatuerade mig, något min kära mor inte var.
Nej, så varför skulle metoden innebära att de bara vill ha överklass? Det är ju din slutsats.Nej precis!![]()