Det känns ju lite som att den här diskussionen (alltså inte tråden i sig utan allmänt) har dykt upp för att man på något sätt trivialiserat missbruk/beroende som inte har någon självklar medicinsk abstinensförklaring. Känns som att jag förklarar sämst någonsin här..
Men det jag menar är att folk som använder kokain och sedan vill sluta ändå får ett visst stöd av allmänheten eftersom man VET att det är skitsvårt och att abstinens och avgiftning är otroligt svårt (därmed inte sagt att missbrukare varken får det stöd eller den hjälp dom behöver alltid) Men det finns liksom ett konkret problem som gör folk medvetna om hur svårt det är och varför.
Andra saker som helt uppenbarligen ger en berondeproblematik men inte har någon självklar medicinsk anledning anses bara handla om att man inte vill låta bli, att man har problem med disciplinen och är lite sämre som person, om man då börjar jämföra socker med knark så tror man kanske också att det skulle hjälpa dom här människorna att få hjälpen dom behöver? eller när man säger att spelmissbruk triggar EXAKT SAMMA kopplingar i hjärnan som knark gör. Jag tror inte det är så enkelt, jag tror man kan vara beroende av saker och behöva lika mycket hjälp utan att abstinens är inblandat. Det känns mest som ett enkelt sätt att förklara ett komplext problem.
När det gäller människor som använder mat som tröst/ångestdämpning undrar jag ofta hur det hade sett ut om man väldigt tidigt givit personerna någon psykologisk hjälp med de underliggande problemen helt utan inriktning på att man skulle gå ner i vikt, så himla mycket i vårt samhälle är uppbyggt på att man vara smal samtidigt som att mat hela tiden pratas om som belöning, något att unna sig, lite lyx osv. Det känns vansinnigt att långt senare berätta för en person som har problem med överätande att nu, efter alla dessa år så ska du ändra ditt beteende med ren viljestyrka för att bli "hälsosam" i allmänhetens ögon,inte för att faktiskt lösa problemen som gjorde dig sjuk
Jag tror att jag förstår vad du menar men kan ha missförstått.
Jag tänker att det inte behöver vara antingen - eller
(få se om jag lyckas förklara nu, då)
1. Beroende. Alkohol, andra droger, nikotin.
Främmande substanser som tillförs, som stimulerar belönings-centra eller "bara" skapar abstinens när halten sjunker.
1.a Spel, sex - egentligen då egna belöningssystemet som triggas igång, utan att man tillför något kemiskt ämne. På det sättet "kan" man kanske inte direkt jämföra substansberoende med - låt mig kalla det - beteendeberoende.
Konsekvenserna blir väl mest sociala och/eller ekonomiska???
2. Matmissbruk (väljer detta ordet för stunden men det kan tänkas vara en felaktigt använd term)
Det handlar ju definitivt inte om ett substansberoende så som ovan. Liknar väl i så fall mer beteendeberoende (i min nyss påhittade terminologi). Det är inte sockret eller matinnehållet som sådant som triggar belöningssystemet (det vore konstigt om det skulle vara så, eftersom socker - enkelt uttryckt - finns i så många födoämnen: allt som är kolhydrater tas ju upp av tarmen som enkla sockerarter och når hjärnan i den formen och det är nog få personer som anser sig vara beroende av bröd eller pasta, för att uttrycka mig lite vanvördigt).
Konsekvenser som dels kan bli sociala och dels hälsomässiga med följdsjukdomar.
Det är klart att det är jätteviktigt att försöka finna orsaken till matmissbruk/andra ätstörningar, för att komma åt ett väldigt problematiskt beteende.
Men jag tror att man landar fel om man tänker att "missbruksvården" ska kunna ge rätt hjälp i det här läget.
Vad tror du om detta väldigt förenklade resonemanget, @MiniLi ?