Är jag för nojig? (2 hanhundar)

[GoldSkipper]

Hej! Jag ska om några veckor få hem världens goaste lilla skrutt, en unghund på åtta månader... Men börjar få lite kalla fötter, är rädd att han inte alls kommer gå ihop med mina föräldrars 6-åriga hanhund och/eller min sambos föräldrars hanhund på 2 år... Borde jag skita i att jag lagt handpenning(hjärtat talade och kanske inte hjärnan) och leta upp en tik? Planen är att kastrera min egen, kommer de andra acceptera honom lättare då? Vill inte ha en massa bråk... Har ni några bra/dåliga erfarenheter av detta? Jag vet att det finns många trådar men hittar inte riktigt det jag söker; bråkar en kastrerad och en okastrerad hane lika "ofta" som två okastrerade?

Förlåt för flummigaste inlägget någonsin...

 

[Aliide]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Beror ju helt och hållet på:

1. Vad för individ dina föräldrars hund är.
2. Vad för individ unghunden är.
3. Hur ni hanterar hundarna.

Mitt tips är att ta en lång koppelpromenad ihop, där dom inte tillåts hälsa på varandra i koppel. Utan gå sida vid sida och få tid på sig att sniffa in lite. Man brukar snabbt kunna läsa av hur dom kommer fungera efter en promenix.

Även tikar och hanar kan gå åt helvete ihop. Så det där "tik+hane=jättebra" är bara en myt. Enligt mig då.

 

[GoldSkipper]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Tack för tipset, ska göra så första gången Mina föräldrars är osäker när de gäller större hundar, han har blivit attackerad så då blir han så rädd att han blir arg, hanar som tikar, men mindre (än honom eller samma size) har alltid gått bra, och denna är ganska mycket mindre än honom (nya är pomeranian och föräldrarnas är Chinese crested). Pommen har bott med andra hanar tills nu. Kan tänka mig att de kan bli lite tjafs först men vad gör man då? Särar eller låter dem vara? (så länge de inte har ihjäl varandra såklart men de tror jag knappast).

 

[Ciindy]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Gå inte med tanken att det kommer bli tjafs, då blir det garanterat det! Precis som föregående sa gå en långpromenad, eller ännu hellre flera innan ni låter hundarna träffas. Promenaden blir ett avslappnat sätt att umgås och båda hundarna kommer inse att det inte är något att stressa upp sig över.

När ni låter hundarna träffas gör det på neutral mark och undvik koppel. Koppel skapar oftast en spänning hos båda hundarna och det blir betydligt lättare bråk. En rasthage kanske är bra att låta de träffas i efter långpromenaderna om ni inte kan ha dem lösa.

Jag tycker att det allt som oftast funkar bara man själv är lugn, man låter hundarna ta sin tid och att man skiter i att låta de träffas i koppel.

 

[Lejonelle]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

börjar få lite kalla fötter, är rädd att han inte alls kommer gå ihop med mina föräldrars 6-åriga hanhund och/eller min sambos föräldrars hanhund på 2 år... Borde jag skita i att jag lagt handpenning(hjärtat talade och kanske inte hjärnan) och leta upp en tik?

Nej men snälla nån. Det finns ingen naturlag som säger att det måste bli problem. Det är ju jättebra för din valp att få chansen att umgås med vuxna hundar i olika åldrar. Jag måste säga att mina hundar genom åren har umgåtts med många olika hundar både yngre och äldre och det hänger till största delen på en själv om det blir bråk. Klart det finns undantag, hundar som verkligen inte reder ut det eller som är osäkra på att tolka andra hundar. Eller som varit med om problem. Men hur ofta har det gått bra? Hur ofta som helst. Någon liten skråma har det väl blivit genom åren men inga allvarliga skador.

Ta en promenad tillsammans, som föreslagits. Låna lite filtar av varandra med den andre hundens doft. Släpp ihop dem på en neutral plats och om dina föräldrar är den oroliga sorten kanske inte de ska vara med. Om du är den oroliga sorten kanske inte du ska vara med.

Hundar bråkar inte bara för att. De vill också ha det lugnt och skönt och bråkar mest om det finns något att slåss om eller om någon känner sig trängd. Undvik det så går det nog bra ska du se. Och så är du noga med vilken ordning du ger mat och ge gärna mat, leksaker eller godsaker i olika rum så att det inte finns något att bråka om.

 

[Lejonelle]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Kan tänka mig att de kan bli lite tjafs först men vad gör man då? Särar eller låter dem vara? (så länge de inte har ihjäl varandra såklart men de tror jag knappast).

Vems jobb är det i flocken att ta ansvar vid hundmöten och ta beslut om vilka hundar ni ska slåss med? Är det hunden som har den rollen i dina föräldrars flock?

Låt hundarna slippa ta en massa beslut om vem som är vän och fiende. Din valp kommer förvänta sig att du, såsom ledare, bestämmer vem som är vän och fiende när ni möter andra hundar. Var tydlig och trygg och visa vad som gäller.

Om den är van att umgås med andra hanhundar har den förmodligen inte själv problem att läsa av och förstå andra hundars signaler. Förmodligen kommer den att underkasta sig eftersom dina föräldrars hund är större och äldre. Är dina föräldrars hund aggressiv trots att din hund underkastar sig skyddar du din hund och visar dina föräldrars hund att så gör man banne mig inte. När de känner varann kan det säkert bli gnabb när din hund blir äldre men då är du ju betydligt säkrare i situationen och kan läsa av vad som utlöste bråket.

 

[GoldSkipper]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Halvt knapptlån.. Tack ska ni ha allihop!!! Känns jättebra nu och de kommer säkert gå kalas =) TACK! Ska följa era råd

 

[Misiaczek]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Vi har två okastrerade hanar..varav den ena som är stor är hanhundsilsken.... Bara första gången dom träffades var han lite på sin vakt...vi lekte och tröttade ut dom, tog en långpromenad tillsammans..sen lät vi dom träffas igen och efter det har det nu alltid funkat och de är bästa vänner... Dock så funkar den handhundsilskne hunden fortfarande inte med andra hanar...men med just den lille funkar han jättebra.. det är dessutom den lille som är "bossen i huset" och den stora hunden har stor respekt för den lille, trots att den lille är 1 år yngre..
Så ingenting är omöjligt

 

[mian]

Sv: Är jag för nojig? (2 hanhundar)

Va oxå lite nojjig när jag köpte min nya hund (hane), min gammla va nämligen hanilsk (livrädd för andra hanar då han blivit biten). Han levde inte efter ordspårket bättre fly än illa fäkta utan tvärtom.
Min pojkvän har en hane och jag va oxå orolig att det skulle skära sig mellan hans och min nya hund. Men det har gått hur bra som helst.

Håller med föregående talar, sluta att tänka på att de ska ryka ihop. Det är ingen bra känlsa som du förmedlar, hundarna kna mycket väl känna va att du är lite spänd.
Att gå en långpromenad är perfekt, och att släppa ihop dem på neutralmark.
Bara tänk på att inte dra (ha stäckt koppel) på dem vid promenaden om de skulle vilja lukta/hälsa detta kan ge signalen på spänning.
Sen när ni släpper ihop dem så rör på er, stå inte still på ett ställe och glo på dem. Det kan oxå skapa spänningar.

Om det skulle va så att e gruffar lite, bara låt det va och fortsätt att röra på er. Oftast löser hanhundar det själva. Det kan låta hemskt , men brukar lösa sig. Man ska bara gå in och bryta om det verkligen går över styr, annars är det bättre de får lösa det själva så är det klart sen.

Har kastrerat min nu, för att han blev totalfixerad av tikar.
Att kastrering hjälper mot hanilska - visst om man kastererar inna det lärt sig beteendet. Tror inte det hjälper annars, kanske att de kan lugna sig lite men inte alltid.

Lycka till med din nya hund! (Kommer säkert att gå super bra)