Är du lycklig ?

[escodobe]

Sv: Är du lycklig ?

Är det lycka att i huvudsak vara glad över hur livet är? Är det lycka att vara nöjd?

ja, sen kan man ju bli ännu lyckligare ibland, men som grundläge är det finemang .
Det är ju som att vara kär, så där knastokig som i början skulle jag inte orka vara hela tiden. Nu är det bra grundläggs med lite vågor upp och ner.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Är du lycklig ?

Jag tror egentligen inte att det blir så mycket bättre än så. Och det räcker rätt bra.

Vet du, jag tänkte precis samma sak.

Mitt liv rullar på och jag känner mig allmänt nöjd mest. Sen blir jag till och från överlycklig och i övrigt rullar det på. Jag är glad. Känner mig nöjd. Känner mig lycklig.

Det betyder dock inte att jag inte har ambitioner, att jag inte strävar framåt, att jag inte vill utvecklas. Bara att jag är tillfreds även innan jag når dit jag vill.

 

[Ramona]

Sv: Är du lycklig ?

Jag tror egentligen inte att det blir så mycket bättre än så. Och det räcker rätt bra.

Kollar man vad andra säger om ordet lycka så står det:

SAOB:
1) (fördelaktigt) sätt varpå ett liv l. en tillvaro l. en handling l. värksamhet o. d. förlöper, särskilt i den mån det är beroende av (oförutsedda) omständigheter över vilka man icke råder; öde; slump; levnadslott; äv. om (ingripande av) dessa omständigheter, ofta uppfattade ss. en reglerande makt (ett personligt väsen); numera bl. i vissa uttr. o. ssgr som äv. kunna hänföras till andra bet.

2)ekonomiskt fördelaktig

3) förhållandet att gynnas av ödet l. omständigheterna; goda livsvillkor l. livsförhållanden som ett välvilligt öde skänkt ngn, fördelaktig levnadslott; förhållandet att lyckas väl i sina förehavanden l. i ett bestämt förehavande, framgång, medgång, (god) tur; äv. om enskild gynnsam l. glädjande omständighet l. om den makt (det högre väsen) som givit ngn en fördelaktig levnadslott l. framgång l. tur; ofta i sg. best.: det välviliga ödet, välgången, framgången, medgången, (den goda) turen.

Wikipedia:
Lycka är en känsla av varaktigt välbehag. Under de senaste decennierna har ett forskningsfält växt fram, lyckoforskning, som undersöker vad som skapar lycka i människors liv.

Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting någon långvarig effekt på människors lycka. Exempel på några faktorer som har långvarig effekt för hur lyckliga vi känner oss är personlig status och respekt från andra människor samt att ha ett fördelaktigt utseende. Förutom miljöfaktorer så finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som påverkar nivån av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. Något som kan tyckas lite motsägesefullt är att de flesta även tror sig vara lyckligare än de flesta andra.

Jag är nöjd med mitt liv, men jag känner ingen varaktig känsla av välbehag precis.

 

[Petruska]

Sv: Är du lycklig ?

Jag tror att strävan efter lycka är ett mycket effektivt sätt att inte bli/vara lycklig på.

Det bör inte förväxlas med att sträva efter någon form av utveckling, det går nog att förena med något slags lycka. Tex när man känner att ens strävan ger mening och leder ungefär dit man tänkt sig. Följaktligen tror jag även att självkännedom är något som bidrar till lycka. Om man känner sig själv, ökar chansen att det man strävar efter faktiskt är det man trivs med och att det är realistiska saker utifrån ens förutsättningar. (Om jag strävade efter att bli elitgymnast skulle jag inte kunna bli annat än besviken, vilket är lika bra att inse från början, tex.)

 

[Tora]

Sv: Är du lycklig ?

*kl*

Jag är i grund och botten lycklig. När jag och min man höll på att gå isär för många år sedan eller när min mamma dog så var jag helt otroligt ledsen. Men hade någon frågat mig då så hade jag trots allt svarat att jag i grund och botten lycklig.

Lycka är ju egentligen en kemisk reaktion i hjärnan så jag tror absolut att vissa har svårare eller lättare att känna lycka. Vissa är helt enkelt födda optimister och andra är mer lagda åt det pessimistiska hållet.

Sen tror jag att det är lättare att känna lycka om man redan har det svårt av den enkla anledningen att det krävs mindre för att bli lycklig. Tex om man är fattig och inte har råd med mat. Hittar man då ett äpple på gatan så blir man ju lycklig.

Läste om ett experiment som man hade gjort. Hälften av deltagarna uppfyllde kriterierna för en optimist och andra hälften kraven för en pessimist.

Alla fick samma uppgift att lösa. Forskarna hade gömt ett antal små bilder i en tidning. Uppgiften som försökspersonerna skulle lösa var att kolla igenom tidningen och räkna hur många hästhuvuden det fanns i tidningen. Dock hade de på sida två klämt in en liten notis om att det i tidningen fanns 10 hästhuvuden.

En stor majoritet av optimisterna hittade notisen och klarade av uppgiften på bara någon minut. Däremot så missade de flesta pessimisterna denna notis och fortsatte att leta efter hästhuvuden i hela tidningen sida efter sida.

Tror det är lite samma med lyckliga och olyckliga personer som kanske också kan beskrivas lite som optimister och pessimister. Eller snarare optimistisk lagda eller mer pessimistiskt lagda.

De som då är olyckliga (dvs pessimistiskt lagda) gör det svårare för sig själva än vad det egentligen behöver vara.

(observera att det inte var hästhuvuden, jag kommer bara inte ihåg vad de skulle leta efter och bara drog till med något)

 

[escodobe]

Sv: Är du lycklig ?

Ja, jag har en depressiv läggning, och det tankesättet är lite grann som ett par riktigt sköna ingångna skor som dock är skadliga för kroppen. Tänker jag inte på på vad jag gör kan jag fastna i ältande och ångest, liksom som en gammal ovana.

Då får jag antingen fokusera på visst, idag är en skitdag, men allt är inte skit även om det känns så just nu eller om det bara är återfall ger mig själv en mental bitchslap och gör något för att rycka upp mig innan jag hamnar där det inte går.

Men nu har jag ett så bra grundläge att det går att göra, jag tycker om mitt liv. Den varaktiga känslan är välbehag i motsats mot obehag!

(Jag gnäller som en galning över att jag hst blåsor i munnen just nu, men det får mig inte att vilja dränka mig direkt)

 

[Ramona]

Sv: Är du lycklig ?

Ja, jag har en depressiv läggning, och det tankesättet är lite grann som ett par riktigt sköna ingångna skor som dock är skadliga för kroppen. Tänker jag inte på på vad jag gör kan jag fastna i ältande och ångest, liksom som en gammal ovana.

Och jag är ju tvärtom. Jag har en enormt positiv inställning till livet och en självklar känsla av att allting kommer att ordna sig.

Det är ju inte så att jag går omkring och är missnöjd precis. Jag tycker att jag är munter och glad och tar livet med en klackspark, även om jag också till viss del kan älta och tycka synd om mig själv. Jag stressar mycket och kan må dåligt över det, men där är jag ju helt medveten om att det bara handlar om att jag har för höga krav på mig själv, samtidigt som jag saknar motivation och disciplin till att göra det där tråkiga som måste göras för att å målet.

Varför känner inte jag den där lyckan alla snackar om då? Eller är de helt enkelt bara nöjda med sitt liv? Är det det som är den stora lyckan? Att nöja sig med vad man har?

 

[escodobe]

Sv: Är du lycklig ?

Nöja sig låter väldigt tråkigt!
Jag är glad liksom, visst kan saker alltid bli bättre. Men det gör ju inte det som är bra nu mindre bra om du förstår hur jag menar.

Sen tror jag inte att någon går omkring och är uberglad 24/7 och aldrig har en dålig dag. Det skulle ju vara väldigt konstigt i längden.
Jag tror inte jag skulle vilja ha det så även om det gick.

 

[Petruska]

Sv: Är du lycklig ?

Eller är de helt enkelt bara nöjda med sitt liv? Är det det som är den stora lyckan? Att nöja sig med vad man har?

Om det är "den stora" lyckan, vet jag inte, men det är ju helt självklart så att den som förmår att gilla läget också kommer att vara mer lycklig än den som saknar förmågan.

 

[Ramona]

Sv: Är du lycklig ?

Om det är "den stora" lyckan, vet jag inte, men det är ju helt självklart så att den som förmår att gilla läget också kommer att vara mer lycklig än den som saknar förmågan.

Fast det känns ju som en självklarhet och det är jag helt med på.

Lycklig är jag när jag upplever sådant som du beskriver i ett tidigare inlägg, när det helt plötsligt en dag klickar med hästen och man har ett ridpass värt flera hundra miljarder dollar, när man får beskedet att man klarade en tenta man inte trodde att man skulle klara, när man sitter på takterrassen och ser på solnedgången med en god drink eller kopp te med den man älskar, när man galopperat så fort det bara går på raksträckan på ridvägen, etc.

Lycka och adrenalin hör ihop för mig av någon anledning. Kanske därför jag inte känner mig lyckligt sådär mest hela tiden. Lycka är för mig något som händer ibland, inte något jag känner hela tiden.

Sen är det klart att jag har en massa andra känslor över mitt liv och mig själv som individ. Jag är otroligt tacksam för att jag är vit och född i västvärlden med alla dörrar det öppnat för mig. Jag är glad åt att jag har ett bra liv och är relativt nöjd med hur saker och ting är. Men lycka? Det känns större liksom.

 

[hastflicka]

Sv: Är du lycklig ?

Fast per din definition av lycka kan man inte vara lycklig hela tiden. Ingen kan leva i det dar "ruset" oavbrutet.

 

[VLMF]

Sv: Är du lycklig ?

Jag skulle säga att jag är "grundlycklig" eller vad man ska kalla det. Det är inte mycket i mitt liv jag skulle vilja förändra fundamentalt. Min familj mår bra och jag har underbara vänner. Bra jobb som precis börjar trampa igång karriärsmässigt. Jag har mycket fritid och semester att vila upp mig på och göra äventyrliga resor som jag älskar. Jag har småsaker i vardagen som gör mig jättelycklig, och givetvis stunder som är mindre roliga men som ändå inte gör att jag tar mig "under" grundlyckan eller vad jag nu ska kalla det. Det jag saknar, Jag har ingen pojkvän eller egen lägenhet men det är sådana saker som jag ser som grädde på moset i mitt liv och inte en nödvändighet för att jag personligen ska vara lycklig!

 

[Myrten]

Sv: Är du lycklig ?

Jag vet inte... för mig har inte "lycka" att göra med huruvida man är optimist eller pessimist i grunden.

Jag kategoriserar mig själv som det tidigare. Det är ytterst sällan jag drabbas av hopplöshetskänsla. Problem är till för att lösas och jag är väldigt bra på att hitta enkla, konstruktiva lösningar. Det är en av mina stora styrkor.

Samtidigt är jag absolut inte lycklig. Jag tror aldrig jag har varit det heller. Min grundinställning till livet är om inte nattsvart så oerhört mörk. För den skull går jag inte runt och är ständigt olycklig heller. Jag förlorade någonstans - tidigt i livet - förmågan att verkligen känna starka känslor, ffa positiva sådana. Jag kan vara glad, jag kan vara ledsen och jag kan under vissa omständigheter vara olycklig (för det är en känsla jag i vissa lägen inte kan styra), men jag tillåter inte mig själv att känna lycka. Jag är rätt säker på hur det blev såhär och varför. Jag har gått i terapi i fem år för att försöka få kontakt med känslorna, men resultatet blev bara (vilket inte är så "bara") att jag förstod hur jag fungerade och varför. Hur jag skall kunna ändra det har jag i nuläget inga redskap för.

Trots detta - så är jag ofta tillfreds med stora delar av mitt liv. Det är inte så att jag skulle vilja förändra det radikal och livet gör mig inte olycklig eller ledsen. Ofta är jag glad. Jag vet att jag uppfattas som positiv, konstruktiv och någon som kan ge andra energi och feedback. Men i bakgrunden ligger hela tiden den mörka sidan, mycket vemod och ett visst mått av cynism. Men det märker ytterst få personer.

 

[Sjalen]

Sv: Är du lycklig ?

Men lycklig....?? Det finns ju så jättemycket runt hörnet.

Lycka tror jag bara människor som gett upp på sin egen utveckling känner. Jag strävar hela tiden efter någonting större, på gott och ont.

Jamen det är ju för att det finns så jättemycket runt hörnet som man kan vara lycklig! Allt som finns att göra och upptäcka där ute. Tänk dig någon som bodde bakom järnridån tidigare och aldrig fick se sina drömresmål utan bara åka till bestämda länder...det skulle vara olycka det.

Gett upp sin egen utveckling? Det finns nästan ingen gång jag är så lycklig som då jag entusiastiskt hittat en väg runt ett problem kring hur jag ska finansiera en utbildning i London eller lyckas skriva fast jag heltidsarbetar.

Ja, jag är lycklig större delen av tiden. Inte så jag går omkring i ett rus och visst har jag sämre dagar när jag blir känslosam men då vet jag alltid varför och att det släpper. Man måste ju ha kontraster.

Jag var ganska allvarsam som (ensam)barn men ändå rätt positiv. För en väldig massa år sedan kom jag genom en kompis över en bok av Louise L. Hay som trots den överpositiva amerikanska jargongen (och det kontroversiella om hennes sjukdomsuppfattningar) slog an något. Det var sättet hon skrev på som gjorde det omöjligt att värja sig för det logiska i mycket kring positivt tänkande. Jag grät nästan av en slags lättnad när jag läste.

En sak jag gör för att hålla lyckan levande är att jag är tacksam. Just Hay var den som t.ex. skrev att "Var inte arg på dina räkningar för du får ju något för dem och oftast dessutom innan du har betalat dem." Jag är tacksam för min fantastiska familj, mitt fina boende, min uppväxt i ett land som gett mig resemöjligheter, mitt roliga jobb.

Såklart har jag skitdagar på jobbet men då vet jag att det är dags att ta mig samman och visa att jag är värd mer. Oftast är det där skon klämmer och är det inte det så är det kanske dags att röra på sig och då har jag gjort det. Det handlar om prioriteringar. Är det värt att röra på sig eller är jag nöjd nog. Ofta kommer jag fram till att jag är rätt nöjd och då får jag genast mer inspiration och roligare arbetsuppgifter genom att jag vaknar till.

Såklart har jag hamnat i konstiga förhållanden men då har jag lärt mig något av det också. Inte minst om mig själv och hur jag fungerar i olika sammanhang.

Motgångar kan man lära sig att se som utveckling. Vad kan jag lära mig av det här? Det är ju inte problemet som så som är utvecklande utan din reaktion på det.

 

[martha]

Sv: Är du lycklig ?

Jag är lycklig. Jag lever efter tanken som någon annan skrev att man är sin egen lyckas smed. Så i och med det är jag övertyga om att man påverkar sin lycka och även olycka själv (bortsett från dödsfall och liknande situtationer som man inte styr över).

Fick för 2 år sedan diagnostiserat att jag lider av tre kroniska sjukdomar. Jag har sedan dess lyckats vända dessa och är i princip helt symptomfri. Det har krävt mycket arbete, både fysiskt och mentalt. Är så glad att jag har förmågan att inte gräva ner mig i sorg och bedrövelse. Det hela har vänt från att i princip vara orörlig, sjuk och med ett liv framför mig utan mina älskade hästar. Jag jobbar idag fullt (60 % som ekonomiansvarig, resterande tid med vårt avelsföretag) och har fått en roll i en långfilm som håller på att spelas in. Rollen fick jag helt av en slump när jag träffade regissören i ett annat ärende. Livet är fantastiskt!

Men WOOW !!!!!

Riktigt underbart att höra och detta är en av saker som också kan göra mig lycklig .....fy fan va gôtt helt enkelt och jag önskar dig all lycka i världen o vill ju såklart ha reda på vad filmen heter

 

[martha]

Sv: Är du lycklig ?

Ja, iofs men man ska ju inte sträva efter så mycket att man aldrig kan känna tillfreds o nöjd med livet som sånt...i min värld har var sak sin tid och jag får allt jag önskar...förr eller senare..

..och om jag inte skulle få det , vad gör det om hundra år?

 

[Houdinie]

Sv: Är du lycklig ?

Jag är en del lycklig och en del icke olycklig.

Det första härleder jag till min alldeles egna häst. En livsdröm som jag aldrig trodde skulle bli sann men som jag nu levt i ett år och fem dagar.

Det andra stavas SSRI.

 

[Calazirya]

Sv: Är du lycklig ?

*KL*

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Just precis idag är jag hur lycklig som helst, trots att mitt liv egentligen är kaos.
Igår fick jag ytterligare ett jobberbjudande, som känns så otroligt spännande och utvecklande. Idag, idag är bara en sådan där bra dag där jag känner att jag kommer att fixa allt.

 

[Petruska]

Sv: Är du lycklig ?

Fast det känns ju som en självklarhet och det är jag helt med på.

Ja, det är ju en självklarhet. Som också betyder att om man vill vara/bli lycklig, så är det kanske en mer framgångsrik strategi att arbeta för att lära sig att vara nöjd, än att sträva efter det där andra som ska göra en lycklig (oavsett vad det är).

Båda delarna kan ju beskrivas som utveckling, man tar sig någonstans, lär sig något, i båda fallen.

Lycka och adrenalin hör ihop för mig av någon anledning. Kanske därför jag inte känner mig lyckligt sådär mest hela tiden. Lycka är för mig något som händer ibland, inte något jag känner hela tiden.

Jag känner nog också att ordet lycka är förknippat med starka känslor, typ som adrenalin som rusar i kroppen. Men sådan tror jag inte att någon (någorlunda "normalt" psykiskt funtad) människa känner sig hela tiden eller ens en stor del av tiden.

I vardagslivet, tycker jag nog att "på det hela taget nöjd" är en rätt bra beskrivning av vardagslycka. Om man är på det hela taget nöjd, så ingår tex för min del också en tro på att jag kan hantera de problem och sorgeämnen som kommer i min väg. Jag är kanske inte lycklig medan jag hanterar dem, men jag räknar faktiskt med att jag kommer igenom dem och blir rätt glad igen.

I många år hade jag en mycket svartare syn på tillvaron, och jag tror fortfarande inte att tillvaron på det hela taget kommer att bli så himla mycket bättre - varken på det privata planet eller mer samhälleligt och kollektivt. Men jag är rätt nöjd ändå, jag är till och med rätt nöjd med smärtan ibland. Jag vill inte vara en människa som inte reagerar med smärta tex på andras lidande. Men jag vill inte heller gå under för att andra lider, och det gör jag inte.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Är du lycklig ?

ÅH stort grattis! Gud så spännande!